No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två fantasyromaners användning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv. Materialet är David Eddings (1997) bok Stenens väktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.                Metoden är en kvalitativ närläsning utifrån ett genusperspektiv av dessa två verks första 100 sidor. I materialet analyseras åtta karaktärer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktärerna. Analysen går över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, då de utvalda adjektiven och adverben sätts in i tabeller och räknas ut i procent som sedan tolkas. Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna. Vilket är förväntat, men det finns även likheter som antyder på en samhällsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jämställt. Brytningen av genusstereotyper skapar likheter mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna, kvinnorna tillåts vara lika aggressiva som män och männen får vara mildare. Karaktärerna får beskrivas med samma adjektiv och adverb.

The purpose of this study is to examine how women’s reading of the Harry Potter books can be understood on the basis of gender theory and reader-response criticism. The empirical data is gathered through qualitative interviews with six female Harry Potter readers between the age of 21 and 35, and is analyzed through several theories regarding gender and reading. The results show that the readers are critical towards many aspects of the books, especially when it comes to the stereotyped depiction of women and men. The books are said to reproduce the gender dichotomy, the gender hierarchy and the heteronormativity in society. At the same time, the readers deeply appreciate many aspects of the books. Not only are these positive opinions more than the negative ones, they also deal with the same things to a great extent. For example, the books are said to also challenge gender dichotomy, gender hierarchy and heteronormativity in many respects. The results further show that the readers oppose the books’ negative aspects, including the gender stereotypes, by their interpretations, ideas of heroes and identification during the reading. Finally, the study shows that the books serve several important functions for the readers, for example resistance to and compensation for the gender order. The study’s conclusions are that women’s reading of the Harry Potter books can be seen as an active transaction between reader, text and society, where the negative aspects are compensated by the positive parts of the reading experience. This means that the gender order affects, but does not determine, the women’s reading of these books.

I denna studie undersöks kvinnliga fantasyhjältar i tre populära böcker: Röd drottning, De utvalda:tankeläsaren och Glastronen. Fantasyhjältinnorna studeras för att ta reda på hur de framställs i den studerade litteraturen ur ett genusperspektiv. Resultatet i studien diskuteras sedan med hjälp av tidigare forskning och litteraturdidaktiska perspektiv för att undersöka om den studerade litteraturen och dess fantasyhjältinnor kan användas i svenskundervisningen och för att bidra till skolans värdegrundsarbete inom genus och jämställdhet. Metoden som används i studien är närläsning, och resultatet analyseras med hjälp av ett antal genusteoretiska perspektiv. Resultatet visar att fantasyhjältinnorna i den studerade litteraturen framställs som stereotypt kvinnliga, men ibland också som normbrytande. Diskussionen av resultatet visar också att det finns en potential i den studerade litteraturen som gör att den skulle lämpa sig i svenskundervisningen på gymnasiet, både i egenskap av fantasylitteratur och genom framställningen av fantasyhjältinnorna.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur olika grupper framställs och förhåller sig till varandra vid kulturmöten på grundval av deras etnicitet i en skönlitterär fantasyserie och hur detta kan bidra till att upprätthålla eller problematisera koloniala maktrelationer som den västerländska kulturella normen. I denna studie analyseras fantasybokserien The Earthsea Cycle och de grupper som befolkar dess fiktiva värld: det hardiska och det kargiska folket. Med hjälp av bland annat begreppet den Andre, som syftar till att beskriva de som avviker från den egna gemenskapen, ämnar studien uppmärksamma vad som explicit förmedlas genom exempelvis karaktärsbeskrivningar och händelseförlopp samt synliggöra mer implicita mönster och strukturer i bokseriens framställning av de olika grupperna. Studiens resultat visar att relationen mellan de olika grupper i The Earthsea Cycle till stor del präglas av en dikotomi. Grupperna definieras i förhållande till varandra och framstår således som motpoler. Genom synen på den Andre och de egenskaper som tillskrivs respektive grupp är det möjligt att likna de fiktiva grupperna vid motsatsförhållandet mellan Occidenten och Orienten. Detta förhållande utmärks således även av en hierarkisk struktur till följd av att det orientaliskt kodade folket över lag attribueras vad som framstår som sämre egenskaper som outvecklat, våldsamt och irrationellt, i enlighet med redan befintliga stereotypa föreställningar. Detta folk underordnas följaktligen en kultur som tillskrivs en västerländskt kodad karaktär, vilken innefattar karaktärsdrag som fredlig, förnuftig och progressiv.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska möjligheter Harry Potter-serien av J.K. Rowling kan ha i årskurs F – 3. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ samtalsintervju med två elever i årskurs 2 kring deras tankar och erfarenheter av Harry Potter-serien, samt en läsvaneenkät som 62 elever i årskurs 2 deltog i. Utöver dessa datainsamlingar valde vi även att analysera två fan fiction-texter baserade på Harry Potter-serien skrivna av samma elever som vi intervjuade. Den teoretiska grund vi tagit avstamp i är Alkestrands avhandling Magiska möjligheter – Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete (2016) och Langers Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse (2017).Frågeställningarna vi utgått från i vår undersökning lyder: Hur ser elevers erfarenheter och tankar kring Harry Potter-serien ut i årskurs F – 3? Hur ser de föreställningsvärldar som eleverna skapar sig kring Harry Potter-serien ut? Vilken didaktisk potential kan Harry Potter-serien och fantasylitteraturen innehålla?Slutsatsen vi kan dra av våra analyser av enkätsvaren, samtalsintervjun och elevernas fanfiction samt genom den teori vi utgått från är att Harry Potter-serien har didaktisk potential i årskurs F – 3. Vårt främsta argument för detta är att det hos eleverna som deltagit i vår undersökning finns ett stort intresse för serien eftersom många sedan tidigare har erfarenhet av den. Att använda elevers erfarenheter som utgångspunkt för lärande är ett fenomen som kallas för erfarenhetspedagogik, vilket blivit ett centralt begrepp för oss i skrivandet av vårt examensarbete eftersom det understryker skönlitterära texters didaktiska potential.Nyckelord: fan fiction, fantasylitteratur, Harry Potter, läsning, erfarenhetspedagogik, undervisning, litteraturdidaktik, F – 3

<p>Syftet med föreliggande uppsats var att, genom litteraturstudier av C. S. Lewis Narnia-serie samt J. R. R. Tolkiens <em>Härskarringen, </em>undersöka förekomsten av kristusgestaltning i nämnda litteratur. Genom att studera nämnda verk var avsikten även att undersöka de eventuella kristna influenser som återspeglar författarnas egen tro och närmare studera de tänkbara paralleller med Bibelns Kristus som förekommer. Utifrån de analyser som görs av texterna i arbetet blir slutsatsen att även om det finns klara influenser från Bibelns Kristusgestalt kan man inte i båda böckerna se en klar kristusgestalt. När det gäller <em>Härskarringen </em>finns där inte en klart framträdande Kristus även om de kristna influenserna är många. När det gäller Narnia är de kristna influenserna tydligare och parallellerna med Kristus framträder klarare.</p>

Syftet med föreliggande uppsats var att, genom litteraturstudier av C. S. Lewis Narnia-serie samt J. R. R. Tolkiens Härskarringen, undersöka förekomsten av kristusgestaltning i nämnda litteratur. Genom att studera nämnda verk var avsikten även att undersöka de eventuella kristna influenser som återspeglar författarnas egen tro och närmare studera de tänkbara paralleller med Bibelns Kristus som förekommer. Utifrån de analyser som görs av texterna i arbetet blir slutsatsen att även om det finns klara influenser från Bibelns Kristusgestalt kan man inte i båda böckerna se en klar kristusgestalt. När det gäller Härskarringen finns där inte en klart framträdande Kristus även om de kristna influenserna är många. När det gäller Narnia är de kristna influenserna tydligare och parallellerna med Kristus framträder klarare.

The inquiry of this essay is to examine the expression of evil in fantasy literature with a special focus on J.K. Rowlings’ Harry Potter and The Philosopher’s stone and Harry Potter and the Deathly Hallows, but also C.S. Lewis’ Narnia the Lion, the Witch and the Wardrobe, and Narnia the Last Battle. The purpose is to illuminate different depictions of evil in the books and reflect what these depictions can tell us about evil in our contemporary context. With this essay I want to show how world views are present in fantasy literature with a special focus on the portrayal of evil and its significance for the understanding of the narrative. I mean that the understanding and depiction of evil is a universal problem and an existential issue of relevance to world views.