During the last ten years, PIRLS and PISA have evaluated the reading levels of children and youth around the world, sometimes with grim results. The Swedish evaluation show a constant decline in reading comprehension, and Sweden, which from the start produced one of the best results in the world, have plummeted to the bottom of the ranks. The librarians of the public library have extensive experience of working with different projects engaging children and youth in reading, and so they have a major part to play in this matter. Consequently, the aim of this study is to examine and describe the different perceptions the public librarians have of these projects. Four research questions were formulated, each focusing on the perceptions regarding different aspects of the reading promotion projects. To answer these questions, a phenomenographical approach was adopted and complemented with semi-structured interviews as a means of obtaining empirical data. The results gathered from interviews with six different librarians show that the perceptions of the reading promotion projects share many similarities regarding the motivation, target group and purpose of the projects, but that the librarians relate differently to them. The conclusions drawn from this is, aside from the actual perceptions presented in the study, that the reading promotion projects are very much influenced by the librarians perceptions of them, as the librarians all have different demographic conditions to keep in mind, as well as different experiences of success rates with specific methods. / Program: Bibliotekarie

This thesis addresses the library environment and how it affects the accessibility for the library users. A study is made of the public library in Eslöv. We wanted to find out how the library staff, the senior librarian and the architect discuss the library environment, considering:• The accessibility for the library users.• The possibility for the users to orientate themselves in the library.We also wanted to see how we as users experience the library environment and compare these experiences with the results from the interviews. The material used consists of qualitative interviews, observations of users and our own experience studies. As tools to analyse our material we used a phenomenographic method and experience analysis. The analysis was based upon interdisciplinary theories mainly from our own field, environmental psychology and architecture. We found that the respondents discussed the library in two ways. As a lively, pleasant and permitting place for people to spend time in different ways, and as a serious place for work and study that needs to be calm and quiet. The possibility for the users to orientate themselves was also discussed in different ways. As a problem concerning the signs on the bookshelves and the difficulties to make them logical for the users, and as the problem that the users often could not find their way to different parts of the library. We also found that we as users missed clear signs in the library to a greater extent than the respondents. / Uppsatsnivå: D

Bakgrund och problemformulering: Allt fler kvinnor, främst unga kvinnor, använder smärtstillande tabletter med kodein. Kodein har en centralstimulerande effekt och ger förutom smärtlindring och avslappning ett behagligt lugn. Kodein har en stark beroendeframkallande potential med snabb toleransökning, vilket innebär att det är lätt att bli beroende av tabletterna. Forskning visar att kvinnor tar värktabletter för ångest, sömnproblem och i sista hand värk som egentlig anledning till att använda receptbelagda värktabletter. Effekten av kodein innebär bland annat att kroppen efterhand slutar tillverka egna endorfiner. Kunskap om hur kvinnor med kodeinmissbruk uppfattar sitt missbruk är bristfällig och få studier finns presenterade.Syftet med studien är att beskriva kodeinberoende kvinnors uppfattning av missbruket.Den metod jag använt mig av i studien är fenomenografi. Studien bygger på sju intervjuer.Resultatet av studien innebar följande fem kategorier av uppfattningar: Kodeinmissbruket är ansvarsbefriande. Kodeinmissbruket är ångestdämpande. Kodeinmissbruket är behovsreducerande. Kodeinmissbruket är en skam. Kodeinmissbruket är en sorg.Diskussion: Här förs ett resonemang från resultatet kopplat till bakgrunden med tidigare forskning. Vidare förs i diskussionen ett resonemang av resultatet kopplat till vårdvetenskap. Studien visar att kvinnor med ett missbruk av kodeintabletter är en heterogen grupp som har många uppfattningar om upplevelsen av missbruket. Slutsats: Kvinnorna måste ses i sitt livsvärldsperspektiv. Alla kvinnor har sin egen historia som de bör ges möjlighet att berätta för en behandlare med kunskap och intresse av målgruppen. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

The purpose of this investigation is to study how librarians experience bookcrossing. We focused on the two following questions: Which variations are there in librarians conceptions of bookcrossing as literature exchange and reading support activity? Which variations are there in librarians conceptions of bookcrossing compared to other methods of literature exchange and reading support? Bookcrossing is an international book club where you share your books by leaving them at public places. The thesis is focused on librarians’ conceptions and not the conceptions of members of bookcrossing. Fictional literature is central in our investigation. To answer the questions we conducted interviews with nine librarians at eight different libraries. By using a phenomenographical approach our analysis resulted in four categories of description for each question. For the first question the categories were: bookcrossing as publicity, bookcrossing as a new way of thinking, bookcrossing as being democratic and bookcrossing as an activity at the library. The second question resulted in the following four categories: bookcrossing as an alternative to other methods, bookcrossing needs development to be reading supportive, bookcrossing as a non serious event and bookcrossing as a different selection of books. After the second analysis three categories of conceptions emerged: bookcrossing as an advantage for the library, bookcrossing as a problematic method for the library and bookcrossing as unimportant for the library. The conclusion of this study is that librarians do not conceptualise bookcrossing as a good method for reading support. But the majority of them had a positive experience of bookcrossing and they conceptualise that bookcrossing results in positive attention in the media. / Uppsatsnivå: D

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssätt somförespråkas. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lära sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgår från barnens intressen och ser sig själva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framåt.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi. Studien behandlar även hurpedagogerna beskriver att de arbetar utifrån filosofin.Metod:Studien är kvalitativ och har inspirerats av fenomenografisk ansats, vilken beskrivermänniskors uppfattningar av olika fenomen. Redskapet som användes var öppen intervju. Sexintervjuer är gjorda med pedagoger från tre olika förskolor i västra Sverige.Resultat:Resultatet visar att pedagogerna uppfattar Reggio Emilias filosofi som ett förhållningssätt därderas egen människosyn har en viktig roll. Det framgår även hur de beskriver att de arbetarutifrån filosofin. Pedagogerna utgår från barnen och ser dem som kreativa och kompetentamed en inneboende lust att lära sig saker. De tar vara på barnens intressen och byggerverksamheten utifrån det.

The main purpose of this Master thesis is to illuminate the understanding of local politicians regarding the public libraries and the librarians. We argue that the local politicians´ opinions regarding public libraries and librarians influence the way they act and react in their roles as politicians.In order to achieve the aim of this thesis we focused on following questions:What are the opinions of the politicians:- regarding themselves in relation to the public library?- concerning public libraries in general and its functions especially in the municipalities of their own?- concerning the librarians and their work in a public function?What are the conclusions to be drawn regarding the politicians´ interest and commitment to public libraries in the politic daily-life of the municipalities? Our empiric material consists of qualitative interviews with six politicians elected in two municipalities in the interior of Västerbotten, a northern sparsely populated district. In order to distinguish the various opinions that emerge from the material, we apply a phenomenographic approach. The analysis result we present in three conceivable categories in order to express the different opinions.In general our study points at a positive and favourable attitude to the public library, and all the respondents assume that the municipality ought to offer this service. In spite of these facts the local politicians show a low commitment to the library service they have the responsibility to decide on. / Uppsatsnivå: D

Resource-based learning or problem-oriented learning are teaching methods that are becoming more and more common in schools today. In order to make these teaching methods work there is a demand to make students information literate. The aim of this thesis is to find out how six teachers at six senior high schools apprehend their professional role of seeking, preparing and developing the course in history of literature. I have used phenomenography which is both a set of theoretical assumptions and a methodology. This means that by doing a limited number of qualitative interviews one is able to describe the variations of the conceptions that have emerged. The results of the study are presented in grouped categories of quotations that reflect various conceptions. Among the mayor findings in my study are that all of the teachers use their own course to develop a new one. Neither none of the teachers in my study have a positive conception to educational science in the process of seeking, preparing and developing the course in history of literature. But the level of collaboration with the school librarian is due to the collaborative cultures that prevail in the particular school, confusion and insufficient planning time. This indicates that the teachers are rather ignorant of the school library and the importance of the school librarian to teaching and learning. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle. Undervisning som bedrivs om arter sker till stor del inomhus men lärarna uttrycker en vilja att bedriva undervisning utomhus med eleverna. Lärarna säger att de tror att eleverna lär sig bättre när de får se växterna i deras naturliga livsmiljö och kan urskilja dem.

This thesis examines how library employees experience the library as a meeting place. Our questions are: What effect has the concept of a &quot;library as a meeting-place&quot; for library staff?How do they see the library as a meeting place? How do they see their workplace as a venue for meetings? The respondents interviewed work in public libraries. We were inspired by a cultural geographic theory that we re-designed. The following divisions were made in order to give the work a definitive structure:The &quot;mental space&quot;The library as a meeting place on a global and universal level;The &quot;conceived space&quot;Librarians and planners&apos; thinking on the specific library as a meeting place;The &quot;living space&quot;How library staff perceive that the library is used as a meeting place in reality.In our analysis, we use a phenomenographic qualitative interpretive methodology. Phenomenography concerns the differences and variation of a phenomenon. In our case, this is how the library staff experiences the library as a meeting place. The result of our interviews gives us indications that the majority of respondents think the library is a meeting place for visitors (from the local community). It appears the library, as a venue, is used for many kinds of meetings. There are the meetings between visitors – but also meetings within the physical premises or concerning organising the library itself. We found that our respondents see the library as a meeting place from three different angles: from a societal perspective, an individual perspective and a library perspective.

Denna forskningsrapport fokuserar på gymnasieskolans laborationer i kemi och hur dessa förändrats under de senaste 10-20 åren. Motivet till att studera detta är ambitionen att få ökad didaktisk förståelse för laborationen som viktigt inslag i kemiundervisningen. I ett större perspektiv kan detta vara av intresse för att analysera om förändringar av gymnasieskolans kemilaborationer kan utgöra en delförklaring till att svenska universitet upplever ett minskat söktryck för kemi på högskolenivå och om delförklaring kan finnas för att Sverige som nation inte når samma resultat i naturvetenskap som vissa andra länder i internationella kunskapsmätningar. Sex erfarna lärare från sex olika skolor har intervjuats om sina upplevelser av kemilaborationen och vad som påverkat dess utveckling. Ramfaktorteorin har varit grundläggande för detta arbete och som analysmetod har fenomenografin valts. Resultaten visar på en stor variation i vad lärare anser påverkat kemilaborationens förändring. Ökat medvetande och högre krav från lagar och förordningar inom säkerhetsområdet samt att lärare upplever sig ha mindre tillgänglig tid för laborationerna framstår som de tydligaste orsakerna till gjorda förändringar. Även kompensation för försämrade praktiska färdigheter hos elever som lämnar grundskolan framkommer som en bakomliggande faktor. Den nya läroplanen Gy 2011, kostnadsöverväganden och kemi­lokalernas beskaffenhet framkom som mindre avgörande för kemilaborationens utveckling.