Background: In recent decades, the prevalence of mental illness has increased among adolescents. Adolescence is a sensitive period for change, and access to good psychiatric care is crucial to their health and wellbeing. It is also a critical time for establishing healthy lifestyle habits. Health is a relative concept that has varying meanings for different individuals. To our best knowledge, there is a lack of research on how adolescents with depression understand health. Therefore, the aim of this study was to describe the understanding of health among adolescents with mild to moderate depression. Method: The study has a descriptive design based on a phenomenographic approach, and the data collection consisted of semi-structured interviews with 29 adolescents (13 - 17 years old). Results: Adolescents with depression understood health as control over mental illness, access to social resources, ability to manage everyday life, and experience joy in everyday life. Conclusion: The adolescents' understanding of health was nuanced and encompassed several dimensions. Health was described as control over mental illness and having social connections as well as an ability to manage everyday life and feeling joy. The adolescents’ perspectives can contribute to the design of health promotion interventions for this population. / Bakgrund: Under de senaste årtiondena har förekomsten av psykisk ohälsa ökat bland ungdomar. Ungdomsåren är en känslig period för förändring och tillgång till god psykiatrisk vård är avgörande för deras hälsa och välmående. Det är också en kritisk tid för att etablera hälsosamma levnadsvanor. Hälsa är ett relativt koncept som har varierande mening hos olika individer och således även hos ungdomar. Ungdomar borde få vara involverade i processen för att utveckla hälsofrämjande program som är menade för att hjälpa dem. Idag finns dock en brist på kunskap om hur ungdomar, med depression, förstår hälsa. Syftet med studien var därför att beskriva hur ungdomar med diagnostiserad depression förstår hälsa. Metod: Studien antog en beskrivande design som baserades på ett fenomenografiskt tillvägagångssätt. Urvalet bestod av 29 ungdomar (13 - 17 år) och datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Ungdomar med diagnostiserad depression förstod hälsa som kontroll över psykisk ohälsa, tillgång till sociala resurser, förmåga att hantera vardagen och upplevelse av levnadsglädje. Slutsats: Ungdomarnas förståelse av hälsa var nyanserad och omfattade flera dimensioner. Hälsa beskrevs som kontroll över psykisk ohälsa och sociala relationer samt en förmåga att hantera vardagen och att upplevela glädje.Ungdomarnas perspektiv kan bidra med en utgångspunkt i utformningen av hälsofrämjande interventioner för populationen. / Moderate- to-vigorous group aerobic exercise versus group leisure activities for mild-to-moderate depression in adolescents

Syftet med denna fenomenografiska studie är att komma nära barns perspektiv genom att undersöka förskolebarns uppfattningar av fenomenet måltiden. Detta har gjorts utifrån frågeställningen: Vilka uppfattningar av måltiden ger förskolebarnen uttryck för? Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade gruppintervjuer med 30 förskolebarn i åldrarna tre till sex år. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av fenomenografisk analysmodell samt med centrala begrepp från barndomssociologi och fenomenografi. Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Rutiner präglar måltidens utformning, Fasta bordsplaceringar, Placering och servering av mat och dryck, Vi får prata men…, Smaka på maten samt Förändringar barn vill göra vid måltiden. Resultatet visar på variation av vilka uppfattningar barnen har av måltiden. Barnen ger uttryck för att förskolepersonalen bestämmer placering av sittplats, hur högt och hur mycket de får prata samt att de behöver smaka på maten. Flertalet barn ger även uttryck för att de själva är aktiva i dukningsprocessen innan och efter maten samt att det finns varierande uppfattningar om vilken mat och dryck de självständigt kan ta för sig av. Slutsatsen är att barnen ger uppfattningar av att måltiden främst bestäms av förskolepersonalen men där barnen i olika grader tillfrågas och görs delaktiga innan, under och efter måltiden.

Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har om återbruk ochåtervinning samt på vilket sätt det påverkar barns delaktighet i undervisningen.Förhoppningen var att ett fenomenografiskt perspektiv på undervisningen skulle bidra tillökad kunskap om det. Studien utfördes genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med tioförskollärare inom tre kommuner i Mellansverige. De tio förskollärarna valdes slumpmässigtut och intervjuades om deras uppfattningar om hållbar utveckling med fokus på återvinningoch återbruk. Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografiskanalysmodell som sammanflätats med variationsteorin. Resultatet i analysen landade i tvåframträdande reflektioner: I undervisning om återbruk och återvinning uppfattas ekologiskaprocesser, odling och upplevelser i skogen bidra till lärande om hållbar utveckling. Kunskapersom inte alla pedagoger har. Därför hamnar man lätt i projekt och färdiga material såsomsopmonster. Resultatet visar också att barnen blir delaktiga i undervisning om återvinning ochåterbruk på pedagogernas villkor och inkluderas inte i så hög grad. Synen på barn, pedagogerskunskaper och intressen är aspekter som kan förklara studiens resultat.

Denna studie berör sexualundervisningen och belyser den utifrån ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka uppfattningarna som elever i årskurs 7 har kring den sexualundervisning som de fått på mellanstadiet. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever från två olika skolor i Sverige. Denna data transkriberades i första hand för att sedan tolkas och analyseras, vilket gjordes genom två olika analyser. Den första analysen gjordes utifrån en av studiens teoretiska utgångspunkter, fenomenografi, för att tolka det empiriska materialet. Den andra analysen gjordes utifrån studiens andra teoretiska utgångspunkt, fenomenografisk didaktik, för att analysera resultatet av det empiriska materialet. Detta med syfte att motivera resultatets mening och didaktiska relevans. Elevernas uppfattningar har i resultatet kategoriserats i tre beskrivningskategorier, ”meningsfullt”, ”betydelselöst” och ”avsaknad av”. Förbättringsområden som uppkom kategoriserades i fem teman: tid, läraren, undervisningsinnehåll, undervisningsstruktur samt sociala medier och internet. Informanternas utsagor i kategoriserad kontext utgör studiens utfallsrum, vilket är av didaktisk relevans då dessa utsagor bidrar till kunskap kring hur undervisningsämnet uppfattas utifrån ett elevperspektiv. Det empiriska materialet framställs i resultatet och analysen, där ”avsaknad av” var den mest framträdande beskrivningskategorin inom samtliga teman, även om ”meningsfullt” och ”betydelselöst” var framträdande i vissa av studiens teman.

By creating an understanding among the younger children of why it is important to take care of our planet, a greater commitment can be created if children gain knowledge and experience at an early age. Recycling of materials is a way to save the earth's resources, the purpose of the study is therefore to contribute with knowledge about children's understanding of the phenomenon of recycling and what happens after rubbish is thrown at the recycling station. The study's two questions are: What do the children think happens to the waste we throw at the recycling station? What do the children think the consequences will be if waste is thrown away in places other than the recycling station? To get answers to the questions, semi-structured interviews were conducted with 11 children from two different preschools located in Central Sweden. The study is based on a phenomeno-graphic approach and focuses on the variation in children's perceptions. The results show two different perceptions of what happens to waste that is thrown away at the recycling station: that it becomes new material or that the garbage truck picks it up. Furthermore, the result identified the following four different perceptions about the consequence of waste being thrown away in other places: it is harmful to animals, harmful to nature, you have to pick it up and that people can get sick. The study contributes with knowledge about the variation in children's perceptions of the recycling process. / Genom att skapa en förståelse hos de yngre barnen varför det är viktigt att ta hand om vår planet kan ett större engagemang skapas om barn tidigt får kunskaper och erfarenheter. Återvinning av material är ett sätt att spara på jordens resurser, syftet med studien är därför att bidra med kunskap om barns förståelse av fenomenet återvinning och vad som händer efter att skräp slängts på återvinningsstationen. Studiens två frågeställningar är: Vad tror barnen händer med avfallet vi slänger på återvinningsstationen? Vad tror barnen konsekvenserna blir om avfall slängs på andra ställen än på återvinningsstationen? För att få svar på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 barn ifrån två olika förskolor belägna i Mellansverige. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och fokuserar på variationen i barns uppfattningar. Resultatet visar två olika uppfattningar om vad som händer med avfall som slängs på återvinningsstationen: att det blir till nytt material eller att sopbilen hämtar det. Vidare identifierades i resultatet följande fyra olika uppfattningar om konsekvensen av att avfall slängs på andra ställen: det är skadligt för djuren, skadligt för naturen, man får plocka upp det samt att människor kan bli sjuka. Studien bidrar med kunskap om variationen i barns uppfattningar om återvinningsprocessen.

AbstractFenomenet läxa – osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på. Studien behandlar även läxan i tidigare, nuvarande och kommande styrdokument för grundskolans tidigare år samt i högskolans styrdokument nationellt, centralt och lokalt. Den politiska debatten kring förlängd skoldag, eller samlad skoldag, berörs och diskuteras i förhållande till dagens användning av läxa och läxa i styrdokument för grundskolans tidigare år samt för högskolan. Vidare synliggör studien de olika sätt som lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola erfar fenomenet läxa. All empiri i denna studie kopplas till tidigare forskning inom de perspektiv studien utgår från.

Högskola/universitet riktar sina blickar allt mer ut mot övriga världen och en del i denna internationalisering är att studenterna har möjlighet till utlandsstudier under studietiden. En av de utbildningar som uppmärksammar detta är Biblioteks- och informationsvetenskaps-programmet vid Växjö universitet, där studenterna den femte terminen har möjlighet till utlandsstudier. Denna studie syftar till att undersöka huruvida dessa utlandsstudier under studietiden betraktas som en merit eller inte vid anställning av bibliotekarier. Detta syfte ses utifrån två grupper: tidigare studenter på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid Växjö universitet och personer med anställningsansvar inom biblioteksyrket, så kallade avnämare. I examensarbetet tar jag upp dessa två gruppers uppfattningar kring utlandsstudier och jag undersöker också hur medvetna de tidigare studenterna är om avnämarnas uppfattningar kring utlandsstudier. Detta gör jag genom en kvalitativ studie med tre reflexiva intervjuer med vardera gruppen. Jag har även valt att studera detta fenomenografiskt och utgå från de två gruppernas uppfattningar av utlandsstudier. Mina slutsatser av dessa sex intervjuer är att båda grupperna ser utlandsstudier som en merit men i olika hög grad. De tidigare studenterna är mer övertygade om att det är en merit än vad de intervjuade avnämarna generellt är. Det kan dock konstateras att ett väl underbyggt val och tankar kring vad terminen med utlandsstudier är bra för underlättar för studenten vid en anställningsintervju. Det samma gäller om du läser samma termin på ditt universitet i Sverige. Med andra ord är utlandsstudier en fördel som kan ge dig andra perspektiv på livet, men är inte avgörande vid en anställning inom biblioteksyrket.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar:1)Vad definierar en god lärandemiljö?2)Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö?3)Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö?Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek.De intervjuade lärarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur. Intervjusvaren har ett mer holistiskt synsätt som inbegriper givna förutsättningar (till exempel klasstorlek) på skolan och att lärarna ser sin egen roll som inkluderad i lärandemiljön. Lärarnas svar om hur de kan bidra till en god lärandemiljö sammanfattas i studien genom kategorin Skapandet av gemensam värdegrund med tillhörande underkategorierna Respekt, Regler, Ledarskap samt Undervisning. I kort sammanfattning kan lärarna bidra till en god lärandemiljö genom att behandla eleverna med respekt samt att lära eleverna att respektera. Det är viktigt med tydliga regler och tydligt ledarskap i skolan samt att undervisningen är individbaserad, intressant och varierande.I de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö finns skillnader och likheter. Skillnaderna och likheterna är tydligast i hur lärarnas svar fördelats i underkategorierna Respekt, Regler, Ledarskap samt Undervisning. Tre av lärarna hade svar i alla underkategorierna, två av lärarna hade svar i två underkategorier var, nämligen Regler och Undervisning samt Ledarskap och Undervisning. En av lärarna hade svarat i en underkategori, Respekt.

Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev.10) betonar hur viktigt mötet är mellan förälder och pedagog på förskolan. Samtidigt belyser Tallberg Broman hur förskollärarna anser sig ha en förhållandevis liten kompetens inom detta område jämfört med andra. Kraven på pedagogerna i förskolan har förändrats mycket under senare tid, något som lett till ett socialt utvidgat uppdrag vilket innefattar en stor komplexitet. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har kring mötet med föräldern i förskolan. Vi vill även synliggöra om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt beroende på vilket område de är verksamma i. Vi har talat med pedagogerna om deras förhållningssätt i mötet med föräldern, om de har samma bemötande mot alla föräldrar i förskolan och vilka uppfattningar de har kring utvecklingen av kompetensen som krävs i mötet med föräldern. Teorier om kommunikation, samspel och kunskap samt redskap för samverkan presenteras för att få en djupare förståelse kring det syfte och frågeställningar vi ställt upp. Studien utgår från en fenomenografisk ansats där vi använt oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod och där det empiriska materialet varit utgångspunkten. Resultatet visar på hur en god och väl fungerande kommunikation är en förutsättning för att mötet med föräldern skall fungera. Förståelse och empati är viktiga grundstenar i den relation som byggs upp mellan förälder och pedagog. Resultatet visar även på hur pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt beroende på vilket område de arbetar i och att det främst är erfarenhet och reflektion med kollegor som utvecklat deras kompetens i mötet med föräldern. Utifrån pedagogernas uppfattningar, ser vi att mer reflektion och diskussion bör äga rum på förskolan kring förhållningssätt mot föräldern, i synnerhet i resurssvaga områden. Pedagogens roll i mötet med föräldern bör uppmärksammas i större utsträckning och mer resurser bör läggas på kompetensutveckling inom detta.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning är något som alla sjuksköterskestu-denter genomgår under utbildningen. Det ingår även i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som påverkar denna handled-ning är således givande både för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med fenomenografisk ansats. Resultatet delades in i sex olika beskrivningskategorier; studentens personlighet, studentens kommunika-tionsförmåga, studentens personliga styrka och kurage, studentens förmåga till reflektion, studentens förmåga att hantera situationer samt studentens attityd. Slutsatsen är att studenters egenskaper tycks kunna påverka handledningen och praktiken. Att medvetandegöra vilka dessa egenskaper är utgör ett viktigt steg för att öka förståelsen för studentens tankar och känslor inför praktiken. Detta kan både studenter och handledare dra nytta av för att lättare kunna bemöta varandra och på så sätt skapa en bättre lärandemiljö. / Preceptorship is something that all nursing students come across as a part of their training. It’s also a part of the nurse’s job to preceptor students. Examining the factors affecting preceptorship is useful both for nursing students and registrated nurses. The aim of this study was to examine, from a student perspective, which personal characteristics in nursing students that could affect preceptorship in clinical education. The method used was qualitative interviews of six nursing students, currently in clinical education. The interviews was later analysed with fenomenographic approach in order to find out the qualitatively different ways that students perceived the phenomenon. The result was divided into six describ-ing categories; the student’s personality, the student’s ability to communicate, the student’s personal strength and courage, the student’s ability to reflect, the student’s capability to handle situations and the student’s attitudes. The conclu-sion is that students' characteristics appear to affect their preceptorship and clinical education. To raise awareness about what these properties are represents an important step to a better understanding of the student's thoughts and feelings about the clinical education. Both students and preceptors can take advantage of this in order to interact in an easier and better way, thus creating a better learning environment.