Förorenad mark är ett problem som kan hota ekologiska värden samt skada människors hälsa. Det finns flera åtgärder för föroreningar både ex-situ och in-situ. På senare tid har användningen av nollvärt järn som in-situ åtgärd studerats, men har inte använts tidigare i Sverige. Denna studie innefattar ett pilotförök i fält där en in-situ injektering av nollvärt järn i nanostorlek (nZVI) i Hjältevad, Eksjö kommun. Där bedrev dåvarande Televerket en impregneringsanläggning för telefonstolpar där de använde koppar, krom och arsenik (CCA) som efter ett läckage i en lagringstank förorenade grundvattnet på platsen.  Innan denna studie visade skak och kolonnförsök att tillsats av nZVI till jordprover från Hjältevad minskade koncentrationen av både total arsenik och arsenit med över 90 %. Syftet med pilotförsöket var att undersöka hur långt nZVI skulle spridas i akvifären och om arsenikhalten och grundvattenkemin påverkades på samma sätt av nZVI injekteringen som i labbförsöken.  Dynamiska grundvattenprovtagningar utfördes innan behandlingen för att kunna karakterisera grundvattnet i försöksytan. I ett inledande försök uppskattades spridningen av en 5 g/L nZVI slurry med tillsatt 0,75 g/L polyakrylsyra som injekterades med direct push teknologi. Spridningen av en nZVI injektering undersöktes genom mätning av elektrisk konduktivitet samt genom att observera färgen på grundvattnet. En spridning av nZVI mellan 0,6 och 1,5 m observerades och influensradien ökade med djupet i försöksytan samt visar på större vertikal utbredning vid grundare djup. Preferentiellt flöde kunde ses och överlappande injekteringspunkter behövs för en heltäckande utbredning. Pilotförsöket omfattade fem injekteringspunkter som borrades med 2 m avstånd vid källtermen. Sex nya grundvattenrör installerades uppströms och nedströms injektionspunkterna. Vattenprover togs under 4 månader där grundvattenkemiska parametrar som pH, EH, total As, trevärd As, och Fe koncentrationer mättes. Arsenikhalten låg runt 1700 µg/L innan behandlingen och har inte minskat 4 månader efter injektering av nZVI. I grundvattenrören närmast injekteringspunkterna fanns en tendens till ökad totalhalt och andel arsenit. Möjliga orsaker diskuteras och en hypotes är att lägre temperatur i akvifären jämfört med labbförsök förklarar lägre reaktivitet för nZVI. / Soil contamination poses ecological risks and enhances risks for human exposure to chemical in many areas of the world. Various ex-situ and in-situ soil remediation strategies have therefore been developed. The in-situ use of zero-valent iron sorbents is a relatively new strategy that has not yet been used in the field in Sweden. The current study involves a pilot study of an in-situ inejction of nano-scale zerovalent iron (nZVI) in a contaminated site in Hjältevad, Eksjö municipality. The former Swedish State-owned telephone compmnay operated a plant where telegraph poles were impregnated with chromated copper arsenate (CCA) that leaked into the groundwater following a tank rupture.   Batch and column tests done prior to the current study in the lab showed that addition of nZVI to sediment sampled from the aquifer reduced the dissolved concentrations of total arsenic as well as arsenite with more than 90 %. The aim of this pilot test was therefore firstly to investigate to investigate whether the same reduction could be obtained in the field.  Dynamic groundwater sampling was carried out before the pilot test to characterize hydrology and chemistry of the aquifer. A 5 g/L nZVI slurry was injected using direct push technology initially in one injection well to investigate spread of nZVI by measuring electrical conductivity and observing the color of the groundwater. The measured electrical conductivity and color observation showed a spread of nZVI between 0.6 and 1.5 m. The radius of influence increased with depth in the test zone and shows greater vertical spread at shallower depths. Preferential flow could be seen and overlapping injection points are thus needed for a complete coverage of the source zone. Five injection well were then drilled into the source zone at a distance of 2 m. New groundwater wells were installed downstream from the source zone where samples were taken over a period of 4 months in which chemical parameters such as pH, EH, total As, trivalent As, and Fe concentrations were measured. Arsenic concentrations were 1700 µg/L before the treatment and this concentration as well as other measured groundwater paramters did not decrease significantly during the 4 months monitoring period. In the groundwater wells closest to the injection points, the concentration of total and trivalent arsenic increased significantly. Possibly reasons are discussed and it is hypothesized that the lower aquifer temperature in the field comapred to the lab experiments may explain the lower nZVI reactivity.

Process monitoring is a field that can greatly benefit from the adoption of machine learning solutions like recommendation systems. However, for domain experts to embrace these technologies within their work processes, clear explanations are crucial. Therefore, it is important to adopt user-centred methods for designing more transparent recommendation systems. This study explores this topic through a case study in the pulp and paper industry. By employing a user-centred and design-first adaptation of the question-driven design process, this study aims to uncover the explanation needs and requirements of industry experts, as well as formulate design visions and recommendations for transparent recommendation systems. The results of the study reveal five common explanation types that are valuable for domain experts while also highlighting limitations in previous studies on explanation types. Additionally, nine requirements are identified and utilised in the creation of a prototype, which domain experts evaluate. The evaluation process leads to the development of several design recommendations that can assist HCI researchers and designers in creating effective, transparent recommendation systems. Overall, this research contributes to the field of HCI by enhancing the understanding of transparent recommendation systems from a user-centred perspective.

This study aims to provide an overview of the attitude toward mobile banking among early adopters in Myanmar. By conducting exploratory interviews with ten bank employees, factors that are important for the adoption of mobile banking were also identified. The qualitative method allowed factors beyond the existing technology adoption frameworks to emerge. From the results, it was concluded that the attitude toward mobile banking is overall positive among the early adopters. Findings were aligned with the Technology Acceptance Model (TAM), suggesting that perceived usefulness and perceived ease of use are important factors for the usage of mobile banking. Social influence did not show any consistent results, but external barriers such as regulations and cash-based society were evidently important factors for adoption. Moreover, experience showed to have an impact on the participants’ attitude and the adoption of mobile banking. The findings from this paper could work as a foundation when formulating future hypotheses for mobile banking adoption in Myanmar. Regarding practical contributions, banks can get an insight into what is important to focus on when designing a strategy to increase the rate of mobile banking adoption. For future research, it would be of interest to extend the sample and collect data from both users and non-users. / Denna studie syftar till att ge en övergripande bild av attityden mot mobila banktjänster bland tidiga användare i Myanmar. Genom explorativa intervjuer med tio bankanställda, identifierades också faktorer som är viktiga för att anamma mobila banktjänster. Den kvalitativa metoden möjliggjorde faktorer som ligger utanför de befintliga teoretiska ramverken att vara del av studien. Från resultaten drogs slutsatsen att attityden mot mobila banktjänster är övergripande positiv bland de tidiga användarna. Resultaten låg i linje med modellen Technology Acceptance Model (TAM), vilket tyder på att uppskattad användbarhet och uppskattad användarvänlighet är viktiga faktorer för anammandet av mobila banktjänster. Socialt inflytande visade inga konsekventa resultat, men externa barriärer som regleringar samt kontantbaserat samhälle visade sig vara viktiga faktorer för anammandet till mobila banktjänster. Dessutom påverkade erfarenhet deltagarnas attityd mot och anammandet av mobila banktjänster. Resultaten från denna rapport kan användas som en grund vid formulering av hypoteser i framtida forskning inom implementering av mobila banktjänster i Myanmar. Vad gäller det praktiska bidrag från denna studie, kan bankerna få en inblick i vad som är viktigt att fokusera på vid utformning av strategi för att öka användningen av mobila banktjänster. För framtida forskning vore det intressant att utöka urvalet av deltagare och samla in data från både användare och icke-användare.

Two different focus groups in primary schools in Uganda participated in this study to investigate critical aspects of usability comparing two different educational mobile applications. The first group was already familiar with both applications, while the second group had no previous experiences of the applications. Furthermore, interviews were performed with a head teacher as well as two CEOs and founders of two start ups developing educational mobile applications for children, in order to investigate challenges with implementation of mobile learning in schools in Uganda. The results showed that one of the applications was not fully compatible with the devices used by the target group and that swiping was perceived less natural than clicking. Regarding organizational factors of implementation in schools, financial limitations and insufficient computer literacy among employees were revealed as critical obstacles. Moreover, improvements of the method used during the user tests with children in foreign contexts are discussed. / I denna studie deltog två fokusgrupper med barn från två olika grundskolor i Uganda för att undersöka kritiska aspekter gällande användarvänlighet genom att jämföra två mobilapplikationer som används i utbildningssammanhang. Den första gruppen var redan bekant med båda applikationerna, medan den andra gruppen var obekant med applikationerna. Vidare undersöktes utmaningar med implementation av mobile learning i grundskolor i Uganda genom intervjuer med en rektor från en ugandiansk grundskola samt två VDs tillika grundare från två ugandianska edTech-start-ups. Resultaten visade att en av applikationerna inte var fullständigt kompatibel med de enheter som användes av målgruppen i Uganda samt att "swipea" uppfattades mindre naturligt än att klicka. Gällande organisatoriska faktorer av implementering i skolorna visades finansiella begränsningar och anställdas otillräckliga datakunskap vara kritiska hinder. Utöver resultaten som ämnar svara på de definierade frågeställningarna diskuteras förbättringar av metoden som användes för användartesterna, i syfte att ge riktlinjer till framtida projekt i liknande sammanhang.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is acritical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skillsdevelopment organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

Namibia has the third lowest population density in the world and a large part of the population are dependent on small-scale subsistence farming for survival. What was found during the study is that large distances between communities has created challenges in terms of infrastructure, logistics and communication. These factors needsto be taken into consideration when conducting or starting business. This research examined success factors in existing business initiatives by and for rural farmers in northern Namibia with focus on the implementation of new technology that supports everyday work. Previous literature shows that the best way to implement and startbusiness in scarcely populated areas has not eectively been addressed. The purpose of this study is to gain a general understanding of the context and identify business model success. An eight-week eld study was performed in Namibia during spring of2018. Empirical data was gathered through qualitative interviews and workshops with farmers and business initiative takers that focus on the cultivation and processing of the staple grain mahangu. The main ndings from the research is that more businesses are forming in these rural areas and farmers are slowly adapting to the benets thatnew technology entails, although, full acceptance of new tools is slower due to the long distances, low income, and deeply rooted traditions. A major success-factor is to increase availability through small-scale empowerment of many farmers. Having many smaller businesses in a large area will increase the availability which in turn will lead to increased spread and adaption of technology. The long term benets of new businesses can support the development of the country and also increase quality of life for rural people. It was also identied that a large part of the population conduct business on the informal markets, which implies that no taxes are paid. For future research it is recommended to investigate how a transition from the informal to formal market can aect the lives of the farmers but also the national development of the country. / Namibia har den tredje lägsta befolkningstätheten i världen och en stor del av befolkningen är beroende av småskaligt lantbruk för att överleva. Det som konstaterats under studien är att stora avstånd mellan befolkningen skapar nya utmaningar när det gäller infrastruktur, logistik och kommunikation. Dessa faktorer måste beaktas vid genomförande eller påbörjande av nya verksamheter. Denna forskning undersökte framgångsfaktorer inom befintliga affärsverksamheter, av och för lantbrukare i norra Namibia med fokus på implementering av ny teknik som stödjer och underlättar det dagliga arbetet. Tidigare litteratur påvisade att nuvarande forskning, gällande det bästa sättet att genomföra och starta verksamheter i områden med låg befolkningstäthet för självförsörjande bönder är begränsad. Syftet med denna studie är att skapa en generell förståelse för sammanhanget och identifiera framgångsfaktorer för existerande affärsmodeller. En 8-veckor lång fältstudie utfördes i Namibia under våren 2018. Empirisk data samlades genom kvalitativa intervjuer och workshops med bönder och affärsinitiativtagare som fokuserar på odling och bearbetning av basgrödan mahangu. Resultat visar att ny teknologi är på uppgång och bönder anpassar sig, om än långsamt, till de fördelar som ny teknik innebär. Full acceptans av nya verktyg är emellertid långsam. Detta på grund av långa avstånd, låg inkomst och djupt rotade traditioner. En viktig framgångsfaktor vore att stötta småskaliga jordbruksentreprenörer. Att ha många mindre företag i ett stort område ökar tillgängligheten vilket i sin tur leder till ökad spridning, acceptans och anpassning av ny teknik. De långsiktiga fördelarna med nya företag är att de kan öka livskvaliteten för landsbygden därmed stödja Namibias övergripande utveckling. Det identfierades också att en stor del av befolkningen bedriver verksamhet påde informella marknaderna, vilket innebär att inga skatter betalas. För framtida forskning rekommenderas att undersöka hur en övergång från den informella till den formella marknaden kan påverka böndernas liv, men också landets nationella utveckling.

As global inequality reaches unprecedented levels, social entrepreneurship has emerged as a promising tool for addressing this and fighting some of the most challenging social issues of our time. This thesis seeks to dive into the specific challenges that social entrepreneurs encounter in low-income settings by conducting a case study in the favelas in Brazil, one of the world’s most widely recognized low-income areas. By conducting a comprehensive literature review, the thesis establishes a conceptual framework for the challenges facing social entrepreneurs in low-income settings. This is used to guide the analysis for the data collection in a deductive manner. Data is collected using semi-structured interviews with seven social entrepreneurs operating within the favelas. The findings reveal that the interviewed social entrepreneurs in the favelas face significant obstacles across five main areas: financial capital, legal and regulatory environment, infrastructure, human capital, and social capital. These challenges are consistent with the conceptual framework of challenges facing social entrepreneurs in low-income settings. / I takt med att den globala ojämlikheten når rekordnivåer har socialt entreprenörskap vuxit fram som ett lovande verktyg för att tackla några av vår tids mest utmanande samhällsfrågor. Denna avhandling syftar till att undersöka de specifika utmaningar som sociala entreprenörer möter i låginkomstmiljöer genom att genomföra en fältstudie i favelorna i Brasilien, ett av världens mest kända låginkomstområden. Genom att göra en omfattande litteraturgenomgång etablerar avhandlingen först ett konceptuellt ramverk för de utmaningar som sociala entreprenörer i låginkomstmiljöer står inför. Denna används senare för att vägleda analysen av datainsamlingen på ett deduktivt sätt. Data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju sociala entreprenörer verksamma inom dessa områden. Resultaten visar att de intervjuade sociala entreprenörerna möter betydande hinder inom fem huvudområden: finansiellt kapital, lagar och regler, infrastruktur, humankapital och socialt kapital. Dessa utmaningar är i linje med det konceptuella ramverket för utmaningar som sociala entreprenörer står inför i låginkomstområden.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is a critical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skills development organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

This study aims to evaluate the diffusion process of a solar-powered refrigerator system, by implementing a sustainable business model as an approach of assessing key features to facilitate the process. The aspiration of this study is to develop a business perspective that can be utilized by companies when aiming to diffuse sustainable enhancing innovations in developing countries with the aim of improving entrepreneurship.  The conclusion of this study is based on the alignment of a theoretical framework centered on a sustainable business model and the theory for diffusion of innovation, alongside empirical findings obtained during a case study in Linga Linga, Mozambique. Primary data was acquired through active observations and semi-structured interviews of both female fish entrepreneurs and two organizations with ties to Sweden, operating in Linga Linga.  Empirical findings reveled limited availability of new products in Linga Linga, obstructing the diffusion of innovations. Businesses struggles to diffuse innovations in developing countries because of insufficient knowledge of culture differences and the basic needs of the end user. Sustainable development is highlighted as crucial when operating in the Western word but stated as challenging to implement to the same extent in the developing world. The fulfillment of basic needs, rather than operating sustainable and the unfamiliarity with sustainable development as a concept, is found as the reason for the challenge of implementing sustainable development for individuals afflicted by poverty.  The alignment of the theoretical framework and the empirical findings in the discussion chapter underscores the benefits of implementing a sustainable business model. Furthermore, the discussion emphasizes the importance of extending the model with knowledge as an additional key feature to comprehensively understand the end users and their basic need in the developing world.   This study concludes that utilizing a sustainable business model to assess key features is crucial for facilitating diffusion of innovations, with a particular focus on understanding end user´s basic needs. The study emphasizes the significance of circular economy as a key feature in ensuring durable and reliable products and highlights the importance of comprehensive value chain assessments. Empirical finding concluded that providing solar-powered refrigerator system for the female fish entrepreneurs in Linga Linga could potentially expand their business opportunities, ensuring an increased disposable income, and reduce workload.

Vor dem Hintergrund des Klimawandels ist die Senkung der von Menschen hervorgerufenen CO2-Emissionen in den letzten Jahren zu einem der weltweit zentralen Themenfelder geworden. In diesem Kontext werden Elektrofahrzeuge als ein vielversprechender Lösungsansatz zur Verringerung der CO2-Emissionen im Transportsektor diskutiert und ihr Einsatz im Straßenverkehr im Rahmen zahlreicher nationaler Initiativen vorangetrieben. Elektrofahrzeuge weisen eine Reihe von Spezifika gegenüber konventionellen Fahrzeugen auf, aus denen verschiedene Herausforderungen für den Fahrer entstehen. Eine in diesem Zusammenhang zentrale Eigenschaft ist die vor dem Hintergrund von vergleichsweise langen Ladedauern und einer eingeschränkten Verfügbarkeit von Lademöglichkeiten begrenzte Reichweite. Zudem wird mit der Elektrifizierung des Verkehrs auch das im Fahrkontext bisher ungewohnte Konzept der Elektrizität mit seinen elektrischen Einheiten wie Watt und Ampere eingeführt. Zusätzlich steht mit der Rekuperationsfunktion ein neues System zur Verfügung, das dem Fahrer eine aktive Energierückgewinnung während Verzögerungsvorgängen ermöglicht. Die Aufgabe der Verkehrspsychologie ist es dabei, die aus diesen spezifischen Eigenschaften und neuen Systemen entstehenden Bedürfnisse und Anforderungen der Fahrer im Zusammenspiel mit dem Fahrzeug und der Fahrumgebung in den Mittelpunkt zu stellen. Aus den gewonnenen Erkenntnissen können entsprechende Empfehlungen und Maßnahmen abgeleitet werden, die der Verbreitung sowie der sicheren und effizienten Nutzung dieser Technologie dienlich sind. In diesem Sinne leistet auch die vorliegende Arbeit einen Beitrag, indem vor dem Hintergrund der spezifischen Eigenschaften und neuen Systeme von Elektrofahrzeugen Implikationen für die Nutzerschnittstelle, die veränderte Fahraufgabe sowie motivationale Aspekte abgeleitet werden. Dies geschieht vor allem im Hinblick auf die Energieeffizienz, die im Elektrofahrzeug einen besonderen Stellenwert besitzt. Das erste Forschungsziel der Dissertation bestand in der nutzerzentrierten Untersuchung der Nutzerschnittstelle im Elektrofahrzeug sowohl generell vor dem Hintergrund der besonderen Merkmale dieses neuen Transportmittels als auch spezifisch basierend auf der Interaktion der Fahrer mit der begrenzten Reichweite dieser Fahrzeuge. Aus den Ergebnissen wurden konkrete Informationsbedarfe der Nutzer jenseits eines gewissen Informationsstandards deutlich, die in einem Anforderungskatalog zusammengefasst wurden, dessen Inhalte vor allem die Bedeutsamkeit der energieeffizienten Interaktion mit dem Elektrofahrzeug unterstreichen. Zudem zeigten sich Probleme der Nutzer hinsichtlich der Verständlichkeit des Konzepts von Elektrizität im Fahrkontext, besonders im Hinblick auf elektrische Einheiten, die eine Darstellung des Energieverbrauchs in der vertrauten und handlungsrelevanten Einheit Kilometer nahelegen. Ausgehend von den Ergebnissen der Evaluation der Anzeigen durch die Nutzer wurden diejenigen Prinzipien der Schnittstellengestaltung (Wickens, Lee, Liu, & Gordon-Becker, 2004) identifiziert, die im Kontext von Elektrofahrzeugen besondere Relevanz besitzen. Eine transparente und zuverlässige Darstellung der Wirkfaktoren auf den Energieverbrauch sowie konkreter Handlungsmöglichkeiten des Fahrers zur Senkung des Energieverbrauchs kann helfen, Nutzer in ihrem Anpassungsprozess an das elektrische Fahren zu unterstützen und Unsicherheitsgefühle in der Interaktion mit der begrenzten Reichweite zu reduzieren. Die Untersuchung der Kompetenz zum energieeffizienten Fahren und assoziierter Lern- und Transferprozesse beim Fahren eines Elektrofahrzeugs waren Gegenstand des zweiten Forschungsziels. Aufeinander aufbauende Untersuchungen zeigten, dass unerfahrene Elektrofahrzeugnutzer ihr Wissen über energieeffiziente Fahrstrategien beim Wechsel vom Verbrenner- zum Elektrofahrzeug anpassen und dieses Wissen mit zunehmender Elektrofahrzeugerfahrung weiter zunimmt. Sowohl unerfahrene als auch erfahrene Elektrofahrzeugnutzer waren in der Lage, durch die Anwendung effektiver Verhaltensstrategien, wie etwa einer moderaten Beschleunigung und einer effizienten Nutzung der Rekuperationsfunktion, den Energieverbrauch des Elektrofahrzeugs zu senken. Dies weist auf die Übertragung von Fertigkeiten im Umgang mit dem Verbrenner- auf das Elektrofahrzeug im Sinne eines positiven Transfers (Fitts & Posner, 1967) hin. Die Wirksamkeit einer wissensbasierten Intervention blieb auf einen positiven Effekt hinsichtlich des Wissens über energieeffiziente Strategien sowie positivere Einschätzungen der Kompetenz zum energieeffizienten Fahren beschränkt. Um die Kompetenz zum energieeffizienten Fahren auch hinsichtlich einer verbesserten Umsetzung energiesparender Verhaltensstrategien und einer daraus resultierenden besseren Perfomanz, also einem niedrigeren Energieverbrauch, zu unterstützen, kann die zusätzliche Implementierung von fertigkeitsbasierten, praktischen Komponenten hilfreich sein. Neben der Kompetenz eines Fahrers, energieeffizient zu fahren, sind für das tatsächliche Fahrverhalten vor allem auch motivationale Faktoren relevant (Hatakka, Keskinen, Gregersen, Glad, & Hernetkoski, 2002; Rothengatter, 1997; Summala, 2007). Diese motivationalen Aspekte energieeffizienten Fahrens mit dem Elektrofahrzeug wurden im Rahmen des dritten Forschungsziels näher beleuchtet. Dabei unterstreichen die gefundenen mittleren bis starken Zusammenhänge zwischen den untersuchten rationalen (Ajzen, 1991) und hedonischen, also spaßbetonten, Motiven und dem beobachteten Fahrerverhalten die Bedeutung der motivationalen Komponente im Kontext energieeffizienten Fahrens. Zudem implizieren die Ergebnisse eine teilweise höhere Motivation zum energieeffizienten Fahren mit dem Elektro- im Vergleich zum Verbrennerfahrzeug; ein Potenzial, das möglichst voll ausgeschöpft werden sollte. Neben wichtigen rationalen Motivatoren kann hier vor allem das hedonische Motiv, also die Betonung von Spaß und Freude, beispielsweise bei der Gestaltung von Nutzerschnittstellen genutzt werden, um energieeffizientes Fahren nicht nur als zweckdienlich hinsichtlich der potenziellen Verlängerung der Reichweite, sondern auch als für den Nutzer positiv erlebbar zu machen. Die Ergebnisse der Dissertation verdeutlichen aus verkehrspsychologischer Sicht eine zentrale Bedeutung der Monitoringebene der Fahraufgabe (Hollnagel & Woods, 2005) im Elektrofahrzeug, also eine hohe Relevanz des Abgleichs von Informationen aus der Umwelt mit dem aktuellen Betriebszustand des Fahrzeugs. Hier kommt der Gestaltung der Nutzerschnittstelle als einem zentralen Stellglied zur Vermittlung situationsspezifischer, transparenter sowie handlungsrelevanter Informationen für den Fahrer eine besondere Bedeutung zu. Zusammenfassend unterstreichen die Befunde der Dissertation die zentrale Bedeutung einer energieeffizienten Interaktion mit dem Elektrofahrzeug. Unter diesem Fokus weisen die Ergebnisse konkrete Möglichkeiten auf, wie der Fahrer durch eine geeignete Gestaltung der Nutzerschnittstelle beim energieeffizienten Fahren unterstützt und die Verständlichkeit der Darstellung von Informationen zum Energieverbrauch erhöht werden kann. Zudem zeigen die Ergebnisse, dass Anpassungsprozesse hinsichtlich der Kompetenz zum energieeffizienten Fahren notwendig sind und wie sich diese zu Beginn der Elektrofahrzeugnutzung sowie mit zunehmender Elektrofahrzeugerfahrung entwickeln. Gleichzeitig weisen die Untersuchungen zur motivationalen Komponente energieeffizienten Fahrens auf ein erhöhtes Potenzial von Elektrofahrzeugen hin und betonen sowohl rationale und hedonische Motive als wichtige Faktoren im Zusammenhang mit energieeffizientem Fahren, die zugleich auch vielversprechende Ansatzpunkte für eine weitere Steigerung der Nachhaltigkeit dieser „grünen“ Technologie darstellen. / Against the background of climate change, the reduction of human-induced CO2 emissions has become one of the key issues world-wide during the last years. In this context, battery electric vehicles are discussed as a promising solution for the reduction of CO2 emissions in the transportation sector and their use in road traffic is expedited through numerous national initiatives. Battery electric vehicles exhibit a number of specific features compared to conventional vehicles which pose new challenges to the driver. In this connection, the most specific feature of battery electric vehicles is the limited range, which is specifically important given the limited availability of charging stations and currently long charging durations. Moreover, with the electrification of transportation the concept of electricity with its unfamiliar units like Watt and Ampere is introduced in the driving context. Additionally, the regenerative braking system offers the possibility to actively regain energy during deceleration manoeuvers. One task of traffic psychology is to focus on and investigate the drivers’ needs and requirements related to these specific features and the interaction with the vehicle and the environment. Based on the acquired knowledge, recommendations and measures can be derived, which could facilitate the adoption of battery electric vehicles as well as the efficient and safe usage of this technology. In that sense the contribution of the present dissertation is to derive implications for the design of the user interface, the changed driving task, and regarding motivational aspects based on the specific features and new systems incorporated in battery electric vehicles. These issues are specifically considered in the light of energy efficiency which is of particular importance in the context of battery electric vehicles. The first research objective of the present dissertation was the user-centred evaluation of a driver interface generally against the background of the specific characteristics of battery electric vehicles as well as specifically based on drivers‘ interaction with the limited range. Based on the results, users’ needs for additional information became apparent, which were compiled in a taxonomy of user requirements and further highlight the relevance of energy-efficient interaction with battery electric vehicles. Furthermore, the results revealed difficulties for users’ in comprehending the concept of electricity in the driving context, specifically regarding electric units of measurement. Hence a presentation of energy consumption using the familiar unit kilometres, which has also practical relevance for the driving task, is recommended. Based on the evaluation results of the displayed information, design principles (Wickens, Lee, Liu, & Gordon-Becker, 2004) which are specifically important in the context of battery electric vehicles are derived. A transparent and trustworthy presentation of influencing factors on energy efficiency as well as drivers’ concrete opportunities for actions may support users in the adaptation process initiated when starting to use an electric vehicle and reduce feelings of uncertainty when interacting with the limited range. The eco-driving competence and associated processes of learning and transfer when driving a battery electric vehicle were examined within the scope of the second research objective. Investigations revealed an adaptation of eco-driving knowledge when starting to use a battery electric vehicle instead of a conventional vehicle. Additionally, the eco-driving knowledge increased with battery electric vehicle use. Both inexperienced and experienced battery electric vehicle drivers were able to reduce the energy consumption of the battery electric vehicle by applying effective eco-driving strategies, such as accelerating moderately or using regenerative braking for deceleration manoeuvers. That implies the transfer of drivers’ eco-driving skills from conventional to battery electric vehicles in terms of a positive transfer (Fitts & Posner, 1967). The effectiveness of an implemented knowledge-based intervention to enhance the eco-driving competence of inexperienced battery electric vehicle users was limited to an increase in drivers’ eco-driving knowledge and more positive subjective assessments of their eco-driving competence. In order to enhance users’ eco-driving competence also regarding eco-driving behaviour and performance (i.e. reduced energy consumption) the implementation of supplemental skill-based components might be effective. Beside a driver’s eco-driving competence, motivational aspects are important determinants of driving behaviour (Hatakka, Keskinen, Gregersen, Glad, & Hernetkoski, 2002; Rothengatter, 1997; Summala, 2007). The third research objective aimed to shed light on motivational aspects of battery electric vehicle eco-driving. In this regard the obtained medium-sized to strong correlations between rational (Ajzen, 1991) and hedonic (i.e. fun-oriented) motives and normal driving behaviour underline the relevance of motivational components in the context of eco-driving. Moreover, results indicate a to some extent higher motivation to drive efficiently with battery electric compared to conventional vehicles – a potential which should be fully exploited. Beside important rational motivators, hedonic values – i.e. feelings of pleasure or joy – could be used to experience eco-driving positively in terms of enjoying to efficiently interact with battery electric vehicles rather than merely prolonging the vehicle‘s range. From the perspective of traffic psychology the results of the dissertation emphasise the relevance of the monitoring layer of the driving task (Hollnagel & Woods, 2005) in battery electric vehicle use, which is characterised by a permanent comparison of the environment and the vehicle state. In this connection the design of the user interface is of specific relevance in terms of providing transparent, situation-specific, and action-oriented information to the driver. In sum, findings of the dissertation highlight the specific relevance of an energy-efficient interaction with battery electric vehicles. Focussing on this issue, results show concete possibilities to design the user interface of battery electric vehicles in a way to support the driver in eco-driving and to improve the comprehensibility of associated energy consumption information. Moreover, results reveal that adapation processes in terms of eco driving competence from internal combustine engine vehicles to battery electric vehicles occur and shed light on the deveopment of eco-driving competence with battery electric vehicle experience. Additionally, investigations concerning motivational aspects of eco-driving imply an increased potential of battery electric compared to conventional vehicles. Both rational and hedonic motives are important factors that are linked to battery electric vehicle eco-driving, which supplementary represent promising possibilities to further enhance the sustainability of this inherently „green“ technology.