No description available.

Terrorism and its causes have been widely discussed in academic literature, and especially the issue of Islamic terrorism has gained broad popular, academic and political interest. However, theories of terrorism do not seem to engage with the orientated aspect of terrorism and how terrorism can be ideologically orientated. The dominant understanding of terrorism in scholarly works argues that terrorism cannot be created by the state; rather it can be manipulated or triggered by it. Especially in the wake of the Arab Spring those theories do not engage in studying the interplay of state strategy and ideology in the making of the phenomenon while at the same time relegating the effect of humiliation and colonialist heritage and the industrialization of the body terrorist. This paper brings a new theoretical understanding about the causes of terrorism in the Middle Eastern context in the wake of the Arab Spring. This understanding draws from the theory of ideology by Louis Althusser, and the concept of orientation by Sara Ahmed in order to reach a better diagnosis of the phenomenon. Examining journalistic works written about terrorism in this context, this thesis identifies the processes of ideological orientation to produce terrorism.

In this thesis, I argue for the hypothesis that a minimal moral decency is in fact a criterion for livinga meaningful life. To argue that point I present four different arguments about the relation between morality and a meaningful life. These four arguments are grounded in different forms of theories that discuss the concept and conceptions of meaning and a meaningful life. The four arguments are built on the philosophies of: John Cottingham, Laurence Thomas, Susan Wolf and Thaddeus Metz. Two of the arguments are in favor of morality being a criterion for a meaningful life while the other two are against it. The most powerful argument against morality being a part of a meaningful life is built on Metz fundamentality theory which is presented last in the thesis. When we look closer upon Metz description of anti-matter, which can be considered to be the opposite of meaning, come to the conclusion that when avoiding certain anti-matter we live lives with a minimal form of moral decency. The conclusion of this thesis is that a minimal moral decency is in fact a criterion for a meaningful life.

The aim of the study is to spell out and consider Plato' s views on perceptual cog­nition. It is argued that Plato is cornrnitted to the view that perceptual cognition can be rational, and that beliefs about the sensible world need not be confused or ill-founded. Plato' s interest in the matter arises from worries over the way in which his fore­runners and contemporaries conceived of perceptual cognition. They conceived of cognitive processes in terms of corporeal changes and attempted to explain perceptual cognition in causal terms. The problem with such accounts, according to Plato, is that they make perceptual cognition an entirely passive process, and seem incapable of accommodating the freedom of reason. Plato's main target is Protagoras' view on cognition and he accuses him of con­flating different cognitive phenomena that ought to be kept apart. More particularly, he suggests that Protagoras' 'man the measure' thesis is based on the conflation of sen se perception (aisthesis), belief (doxa) and appearing (phantasia), and that Protagoras is cornmitted to the view that beliefs are arrived at in a non-rational way. It is shown how Plato takes issue with Protagoras by disentangling these three cognitive phenomena. It is argued that Plato' s way of understanding these notions leaves room for the possibility that reason plays apart in perceptual cognition and that we arrive at beliefs in a rational way. In the course of spelling out the argument, Plato' s views on a number of topics are scrutinised: the perceptual mechanism; the objects of sense perception; perceptual content; the nature of belief; the eon trast between belief and appearing; the nation of reason. / aisthesis, doxa, phantasia, being, reason, Plato, Protegoras

De filosofiska problem som vi i denna uppsats har behandlat hänger samman med den moderna naturvetenskapens framväxt för ungefär fyra århundraden sedan. Vi har studerat det sätt på vilket den mänskliga friheten uppkommer som problem inom ramen för den nya vetenskapens studium av naturen som ett lagbundet mekaniskt system. Vi vände oss inledningsvis till Descartes för att se hur han utvecklade sin mekaniska naturfilosofi, och de olika filosofiska problem som han i detta arbete konfronterades med. Vi har försökt visa hur den dualism som Descartes formulerade uppkom i reaktion på gränserna för det mekaniska perspektiv som han utvecklade; dess begränsningar då det skall appliceras på människan. Även människokroppen kan, menade Descartes, studeras som en maskin, men denna undersökning har sina begränsningar eftersom människan är en tänkande, kännande, förnimmande, fri varelse och inte blott en automat. Denna begränsning för det mekaniska perspektivet förstås av Descartes som kommen av att människan även har en själ. Det är själens inverkan (utifrån) på kroppsmaskinen som sätter gränserna för den mekaniska undersökningen. Detta förhållande mellan kropp och själ formulerades som en dualitet mellan två olika substanser – res cogitans och res extensa. Efter att ha studerat den cartesianska dualismens uppkomst så övergick vi till den moderna ”fysikalistiska” diskussionen inom medvetandefilosofin. Till följd av de problem som behäftar dualismen så har många filosofer inom denna diskussion istället försökt formulera en enhetsteori för det mentala och det fysiska. Davidson, som var det exempel vi ovan studerade, vill med sin ”anomala monism” förstå dualiteten mellan det mentala och det fysiska som rent begreppslig (inom ramen för en ontologisk identitet), och på så vis undvika substansdualismens återvändsgränd. Till skillnad från föregående identitetsteorier så förnekar dock den anomala monismen möjligheten reducera det mentala till det fysiska, och vill på så vis försvara den mänskliga autonomin. Vi menade dock att denna kritik av dualismen inte går tillräckligt djupt. Man ser inte de problem som från första början föder den. Descartes tvingades in i dualismen till följd av att han hade ett metafysiskt förhållningssätt till den mekaniska naturfilosofi som han utvecklade. Mekanismen förstås inte som ett sätt att vetenskapligt studera världen, som kan visa sig mer eller mindre fruktbart, utan dess principer ses som havande sin grund i naturen själv. Från att studera naturen som om den var en maskin glider Descartes över till att naturen är en maskin. Därmed måste någonting tillfogas ”kroppsmaskinen” – en själ – för att få en handlande, tänkande, förnimmande människa, och inte blott en automat. I den fysikalistiska uppgörelsen med dualismen så går däremot frågan om de möjliga gränserna för teoretiska perspektiv av detta slag förlorad. Man överger dualismen, men har samma metafysiska förhållningssätt till vetenskapen, vilket kommer tydligt till uttryck i föreställningen om världen som ett ”kausalt slutet system” (vilken utgör ett grundantagande för många diskussioner som förs inom detta fält). Det är mot bakgrund av denna föreställning som Davidson i sin tur reser frågan hur vi skall kunna förstå oss själva och andra som autonoma varelser – det är med denna som autonomin måste förlikas. Det vi i uppsatsen fokuserat på är det sätt på vilket man leds in i problem som avser friheten. Vad är det man på förhand förutsatt då man konfronteras med problem av detta slag? Både hos Descartes och Davidson så ser man ett grundläggande metafysiskt förhållningssätt till vetenskapliga perspektiv, och det var detta förhållningssätt som vi i uppsatsens avslutande del granskade genom ett återvändande till Kant. Vi menade att problemen uppkommer då man sammanblandar vetenskapens möjlighetsbetingelser med dess kunskapsinnehåll, och således inte ser skillnaden mellan principer som åläggs inom ramen för en vetenskaplig undersökning och själva undersökningsobjektet. På detta vis så kan man, likt Descartes och Davidson, glida över från att inom ramen för en vetenskaplig undersökning söka lagbundenheter i naturen, till föreställningen om naturen som ett strikt lagbundet system – varpå den mänskliga friheten som problem uppkommer. Vi menade att det endast är genom att gå till grunden med detta metafysiska förhållningssätt som man på allvar kan göra upp med de problem man ställs inför – det är först då problemen kan upplösas. Alltså, då man ser att mekanismen och kausallagen inte utgör ontologiska beskrivningar av världens fundamentala struktur, utan perspektiv som anläggs inom ramen för ett vetenskapligt studium och som rättfärdigas genom de resultat som de förmår generera. Det räcker alltså inte att som Davidson ifrågasätta dualismen och istället försöka formulera en monism, utan man måste gå till botten men frågan om gränserna för de olika teoretiska perspektiv som anläggs.

No description available.

Through Martin Heideggers critique of the traditional metaphysical understanding of temporality the relationship between the infinite and finite has been set in a new light. Heidegger emphasizes that the human being only inheres in the realm of finitude, but, in his debate with Ernst Cassirer at Davos in 1929, he says that the human being has a certain infinitude in her ontological understanding of being. In this essay I aim to explore the possibilities of this statement by showing how the finitude of Dasein is only finite in respect to an infinite horizon, as in the metaphysical understanding of the temporal existence as rooted in an atemporal essence, but that Heideggers concept of finitude must be understood as a kind of infinite finitude.

No description available.

This thesis aims to research whether or not Overwatch players believe toxicity is an issue in today's gaming and how the toxicity differs itself between men and women. The purpose was to find out different kinds of toxicity and how these affected players in Overwatch, as well as to investigate if toxicity differed between men and women at all. The method of this thesis relied on answers from a survey, posted on Reddit’s sub forums r/Overwatch and r/Competitiveoverwatch. The data used in the thesis is answers from 328 participants in the survey. The results of this thesis found that Overwatch players see toxicity as an issue today and that most of them have experienced toxicity and are affected negatively by it. The thesis found that there is a major difference in toxicity between men and women, as women are affected by toxicity more than men. Many female players feel the need to hide their gender in order to not receive toxicity which will lead to many women not utilizing important tools such as the voice chat to communicate important information to their team, which could put women at a disadvantage when trying to achieve higher ranks within the game, compared to men.

No description available.