Moderskap är ett brett och universellt ämne som bör utforskas utifrån olika perspektiv. Trots omfattande forskning som har genomförts är moderskap ännu inte fullt utforskat från ett teologiskt perspektiv. Denna undersökning syftar till att utforska och analysera moderskapet inom den kristna traditionen genom att granska tolkningarna av två kristna teologer. Arbetet kommer att jämföra och kontrastera deras perspektiv.Två böcker har valts ut för att fördjupa förståelsen om moderskap ur ett kristet perspektiv och utgör kärnan i arbetet. Valet av materialet ur ett kristet perspektiv har en praktisk koppling som ligger i att Sverige är ett kristet, om än sekulärt land, där detta kan bidra till att skapa en utgångspunkt till att bättre förstå de sociala och normativa kopplingarna i samhället. Då arbetet innefattar jämförelse och analys av texter författade av två teologer krävs en undersökningsmetod som möjliggör kritisk granskning av innehållet, därför har innehållslig idéanalys som vetenskaplig metod tillämpats. Arbetet grundar sig i en etisk teori, då etik beskrivs som en gren inom filosofin som ägnar sig åt att vetenskapligt granska och analysera moralen. Inom kristendomen finns kopplingar till olika etiska teorier som exempelvis dygdetik och pliktetik som är detta arbetes huvudsakliga teoretiska perspektiv.Analysen av arbetet visar att de studerade teologerna delar likhet i sin syn på moderskap i relation till etiska och moraliska krav och betonar att moderskapet är ett komplext fenomen. Teologerna belyser dock olika frågor vilket visar varierande perspektiv på moderskapet.Det främsta fyndet i denna studie ligger kring moderskapets roll och förändringsstadiet från den traditionella uppfattningen till den moderna, feministiska och individualistiska synen. Arbetet visar att dessa syner inte är oförenliga, utan att det finns gemensamma beröringspunkter. Forskning, analys och diskussion kring detta öppnar upp den teologiska didaktiken och uppmuntrar till en diskurs som ifrågasätter och bjuder in till samtal om sociala roller och normer. / Motherhood is a broad and universal topic that should be explored from different perspectives. Despite extensive research that has been conducted, motherhood is not yet fully explored from a theological perspective. This study aims to explore and analyze motherhood within the Christian tradition by examining the interpretations of two Christian theologians. The work will compare and contrast their perspectives.Two books have been selected to deepen the understanding of motherhood from a Christian perspective and form the core of the work. The choice of the material from a Christian perspective has a practical connection that lies in the fact that Sweden is a Christian, albeit secular country, where this can contribute to creating a starting point to better understand the social and normative connections in society. Since the work includes comparison and analysis of texts written by two theologians, a research method is required that enables critical examination of the content, therefore substantive idea analysis as a scientific method has been applied. The work is based on an ethical theory, as ethics is described as a branch of philosophy that is dedicated to scientifically examining and analyzing morality. Within Christianity there are connections to various ethical theories such as virtue ethics and duty ethics, which are the main theoretical perspectives of this work.The analysis of the work shows that the studied theologians share similarity in their view of motherhood in relation to ethical and moral requirements and emphasize that motherhood is a complex phenomenon. However, the theologians shed light on different issues, which shows varying perspectives on motherhood.The main finding of this study is around the role of motherhood and the stage of change from the traditional view to the modern, feminist and individualistic view. The work shows that these views are not incompatible, but that there are common points of contact. Research, analysis and discussion around this opens up the theological didactics and encourages a discourse that questions and invites conversation about social roles and norms.

Abstract                                                                              For long the peace researchers have studied peace in relation to war or to a greater extent negative peace than a positive peace. You may ask what happened with peace? This thesis aims to gain how peace, and positive peace, may be investigated and concretized in a time when states seem more concerned to invest in international commitments like NATO and weapon arsenals than invest in solidarity, diplomatic or peaceful settlements.   Through a literary method with an exploratory design the problem statement is assayed in three different ethical perspective. The analyse of the problem statement; Based on cosmopolitanism, internationalism, and feminist peace ethics, how should positive peace be framed in a time of state emergency? is analysed, interpreted, and compared from the main perspective of cosmopolitanism, internationalism, and feminism peace ethics. Since peace ethic is not one besides a pluralistic ethic, peace ethics, the conclusion is that they all contribute to and welcome a multidisciplinary and interdisciplinary development of the framework for further peace researcher. Besides some contradictions the investigated ethical perspective is unit that peace should be studied and conceptualized through peace and be framed in a nonpatriarchal language. Hence, the majority of the chosen ethical perspectives support a combination of micropolitics with the engagement of the individual to a macro politic with transnational covenants and with a greater role of responsibility for United Nation to promote and concretize peace. The ethical contradictions for peace consider the questions of responsibility, commitments, and interference how to realize peace. Future research questions should be raised whether and how diminished poverty is to embody peace? The main conclusion is that peace accelerates more peace and peace generates the benefits of prosperity and justice, why peace should be concretized and promoted in a time of stat emergency.     Keywords:  Ethics of Peace, Positive Peace, Qualitative Peace, Promote Peace, Illustrate Peace, Peace Researcher, Stat Emergency, Cosmopolitanism, Internationalism, Feminist Peace Ethics.

Knowing is often framed by language; this moving arrangement of parts helps us make sense of our surround, rendering possible ways of relating, acting, and responding. Situated yet unsettled, the play of language enables us to mediate distances, to make sense of our frames while seeking other ways of being with and for. Through dialogue, these works attempt to reroute and reorient so that we may learn to see each other — and to see ourselves.

Det finns en utbredd kritik riktad mot Europadomstolen och dess tillämpning av religionsfriheten (artikel 9 i Europakonventionen). Akademiker har anklagat domstolen för att ha demonstrerat enbiasi fall som rör islam och slöjan. Domstolens bedömningar har upplevts som godtyckliga. Muslimer har framhävt att de upplever att de inte kan räkna med att få en rättvis domstolsprocess. Denna allvarliga kritik mot Europadomstolen ligger till grund för studiens övergripande syfte som är att undersöka vilka förutsättningar som finns för rättvisa i fall som rör religionsfriheten och slöjan.                       Forskare har uppmanat domstolen att anamma fyra proceduriella rättvisekriterier (deltagande, neutralitet, respekt och tillit) i syfte att åstadkomma rättvisa domstolsprocesser. Studien börjar därför med att analysera det huvudsakliga materialet, fyra rättsfall som alla behandlar en slöjbärande muslimsk kvinna utifrån de proceduriella rättvisekriterierna. Dessa kriterier kompletteras med en moralfilosofisk förståelse för alla individers grundläggande rätt till rättfärdigande. Studiens tes är dock att en proceduriell förståelse av rättvisa riskerar att vara otillräcklig. Det teoretiska ramverket består därför även av en substantiell förståelse av rättvisa, som istället för att fokusera på domstolens tillvägagångssätt fokuserar på utfall. Resultatet bekräftar denna tes genom att först anamma en förståelse för att vårt praktiska förnuft riskerar att vara invävt med ideologi. Det är inte förrän vi tillämpar ett dekonstruerande och dekoloniserande perspektiv som vi ser vad det är som hindrar domstolen från att upprätta substantiell rättvisa för slöjbärande kvinnor. Slöjan som symbol och sekularism som begrepp har tillskrivits särskilda värden vilket gör att domstolen förstår dessa som i direkt strid med varandra. Det är inte förrän domstolen självkritiskt reflekterar över och dekonstruerar dessa inneboende värden som substantiell rättvisa är möjligt. Studiens uppfattning är att muslimska slöjbärande kvinnor systematiskt nekas en verklig möjlighet till upprättelse i Europadomstolen. / The European Court of the Human Rights has been widely criticized regarding its implementation of the freedom of religion (article 9 in the European Convention on Human Rights). Researchers have noticed that the Court has demonstrated a bias in cases concerning Islam and the Islamic veil. The Courts judgements have been understood as arbitrary and European Muslims have argued that they do not have a fair chance to a just court procedure. This serious critique aimed at the Court grounds the aim of this study which is to explore the conditions for justice regarding freedom of religion cases and the Islamic veil in the European Court of Human Rights.                        Researchers have advised the court to apply four procedural justice criteria (participation, neutrality, respect and trust) in order to secure just and fair court procedures. Therefore, from a procedural understanding of justice, the study starts with an analysis of the main material, which is four cases, all concerning women wearing the Islamic veil. The theoretical framework is supplemented with a moral understanding of everyone’s basic right to justification and the two procedural justice criteria reciprocity and generality. However, the thesis of this study is that a procedural understanding of justice might be unsatisfying when discovering the general conditions for justice in the Court. The theoretical framework therefore needs to include substantive justice. Instead of focusing on pure procedural justice itaims at establishing substantively just outcomes. The result of this study confirms this thesis by acknowledging that our practical reason might be infused with ideology. It is not until a deconstructing and decolonial perspective is applied that it becomes clear what is hampering the court from establishing substantively just outcomes for women wearing the Islamic veil. As the veil and the term secularism has been ascribed certain values and ideas, the court put these two phenomena in direct contrast with each other. Substantive justice is not achievable until the court, in a self-critical manner deconstructs these values and ideas. The main result of this study is that until then, Muslim women wearing the Islamic veil are systematically denied substantive justice.

Through my own professional experience, the essay explores how place may have significance for exercising practical knowledge. It also sheds light on the conditions and qualities surrounding my, as therapist, presence in interpersonal meetings, as well as perspectives in relation to meetings around life issues. Of special notice is place as nature and garden. With support in stories as representations and in dialogue with philosophers, several different perspectives and analyses are shown about the place's importance for the pursuit of practical knowledge. The drive of the research is supported by three themes, place, body, meeting. They lead the survey forward in dialogue with Martin Heidegger, Maurice Merleau-Ponty and Martin Buber preferably together with geography professor, Edward Relph and researchers and writers within the fields of practical knowledge and naturebased interventions. The essay uncovers a complex area of understanding. It puts emphasis on the relationship between us as humans and our environment. In this relationship, place is of importance to practical knowledge. Interplay and movement between different approaches emerges as a common denominator.

The present study has a threefold aim: First, the theoretical aim is to give a contribution to refinement of the theory of dialogue based feminist ethics, concerning the understanding of judgment and narration within such an ethics.  The study also has an empirical aim, defined as to clarify what kind of knowledge, relevant to the moral judgment of an engaged outsider actor, can be received from dialogical interpretation and analysis of a limited selection of critically reflecting life stories. Third, a methodological aim is defined as to develop an approach to interpretation and analysis of reflecting life stories, which renders the storyteller visible as a reflecting moral subject, and makes the story accessible as a source of knowledge for the moral judgment of an engaged outsider actor. The thesis combines philosophical reflection and argumentation, with a narrative-hermeneutic method for interpretation of life stories, relating the two to each other in a hermeneutic process.  The theoretical reflection draws on Seyla Benhabibs theory of communicative ethics. A dialogue based model for moral justification and a likewise dialogue based model for political legitimacy are at the heart of this universalistic theory, although in combination with a conception of a narratively and hermeneutically constituted context sensitive moral judgment, based on Hannah Arendt’s concept “enlarged thought”. In the reflection, this model is related to other feminist theorizing within the tradition of dialogue based feminist ethics, as found in the works of Iris M. Young, Georgia Warnke and Shari Stone-Mediatore. The empirical study draws on three critically reflecting life stories from Israeli-Palestinian women activists for a just peace. The methodology for interpretation and analysis that is worked out combines dialogical interpretation as presented in Arthur W. Frank’s socio-narratology with a method for structural analysis derived from Shari Stone-Mediatores theory of storytelling as an expression of political resistance struggle. The results show that some stories drawing on marginalized experiences have a potential­ to stimulate further public debate through their capacity to enable a stereoscopic seeing, elucidating a tension between ideologically structured discourse and non-linguistic experience; implying that narrative-hermeneutic competence should be considered crucial for public debate.

I denna uppsats har jag studerat Konflikten i Antiochia, utifrån två aktuella perspektiv på Paulus - ”Nya Perspektivet på Paulus” och ”Paulus inom judendomen”. Syftet har varit att definiera och klarlägga den huvudsakliga innebörden i de två respektive perspektiven samt att utifrån den förståelsen göra en jämförande analys med hjälp av den valda perikopen. Jag har också sökt analysera vilka konsekvenser perspektiven kan få för vår förståelse av Paulus. För att avgränsa uppgiften har jag utgått från ett urval av forskare inom respektive perspektiv. Dessa är för NPP: E. P. Sanders, James D. G. Dunn och N.T. Wright. För PIJ har jag främst utgått från material av Mark Nanos och Magnus Zetterholm. För att kunna göra perspektiven rättvisa presenterar jag också en kort beskrivning av det ”Traditionella Perspektivet på Paulus” eftersom det är det perspektiv som i lite varierande form har varit det dominerande genom historien. Jag har också gjort några förhoppningsvis förtydligande utvikningar kring hur det gick till när judendom och kristendom skiljdes åt samt ett kort avsnitt kring begreppet bordsgemenskap. Slutsatsen i uppsatsen är att perspektiven förvisso skiljer sig åt på flera punkter men att de till övervägande del ligger nära varandra. Detta är särskilt tydligt vad gäller de vetenskapliga drivkrafterna och metoderna som respektive perspektiv använder sig av.

Hur tillskriver vi moraliskt ansvar, och varför? Inom filosofin debatteras häftigt huruvida vi har fri vilja eller ej, och således ifrågasätts om vi kan tillskrivas moraliskt ansvar över huvud taget. Ett av argumenten som sägs hota den fria viljan är den omfattande situationistiska litteraturen, som verkar visa på att människors beteende påverkas mer av situationella faktorer än av personlighetsdrag. EH (Explanation Hypothesis) är en psykologisk hypotes som, förutom att redogöra för vardagliga moraliska bedömningar, kan reda ut filosofiska frågor såsom varför våra intuitioner kring moraliskt ansvar ter sig inkonsekventa. Denna studie testade EH experimentellt med en enkätstudie som dessutom undersökte folks intuitioner i moraliskt signifikanta situationer med kopplingar till den situationistiska litteraturen. Resultaten stärkte EH i enlighet med tidigare resultat, samt visade på att folks moraliska bedömningar inte påverkades av vetskapen om starka psykosociala fenomen som kan ha haft inverkan på agenternas beteenden. Implikationerna för den filosofiska debatten kring fri vilja och moraliskt ansvar, liksom begreppet determinism, diskuteras och förslag på fortsatt forskning läggs fram. / How do we attribute moral responsibility, and why? The notion of free will is heavily debated within philosophy, thus questioning whether we can truly be morally responsible for our actions. One of the arguments said to threaten the notion of free will is the vast collection of situationist literature that seem to show that human behavior is often more influenced by situational factors rather than personality traits. The Explanation Hypothesis (EH) is a psychological hypothesis that make general claims about everyday moral judgements, as well as accounting for philosophical issues such as the inconsistency of folk-intuitions on these issues. This study used surveys to test EH experimentally, also investigating folk-intuitions on moral responsibility in scenarios related to the situationist literature. The results support the hypothesis according to an earlier, similar study, as well as showing that the participants moral judgements were not influenced by being made aware of strong, psychosocial phenomena that seem to have had an impact on agents behaviors. The implications for the philosophical debate on free will and moral responsibility as well as the notion of determinism is discussed and further research is proposed.

This study discusses the Christian churches crisis management in one of modern time´s most expansive and deadly pandemics, Covid-19. The main purpose of the study is to find out if the churches were equipped with a crisis management plan to handle an external crisis of this magnitude. The thesis also studies to what extent it affected the parishes and their members. The dissertation as well aims to find out whether other actors or decisions could have led to a milder impact on the Church, but also their parish members. Other aspects investigated were emotional and social impacts of active/paused church activities, and whether digital services would replace the physical Sunday services to a degree.The study employs qualitative methods and social and crisis management theories to explore the topic. Anonymous in-depth interviews with church personnel and parish members allowed deep and honest conversations, providing rich data for analysis. Analysis of the discussions in the interviews demonstrated that the churches were not ready to handle the Covid-19 crisis. The research also presents the importance of faith in hard times and the value of faith in the parish members lives.The results indicate that a great sadness arose among many members in this crisis. Not only because you could not go to God's house to pray, but because many isolated themselves during the pandemic, which led to poor health, specifically among families with children and the elderly.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för det förebyggande arbetet kring hot och våld men också hantering av hot och våld i gymnasieskolan. Därmed användes en kvalitativ intervjustudie med rektorer, lärare samt en kurator som gav svar på följande frågeställningar; hur förebyggdes hot och våld i gymnasieskolan, hur identifierades hot och våld i gymnasieskolan samt hur bemöttes hot och våld i gymnasieskolan. Personalens svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Paulo Freires befrielseteori och därmed gavs en tydligare bild av skolans situation gällande hot och våld. Medvetandegöra-(conscientização) innebar att handlingsplanerna kritiskt reflekterades över som uppdaterades årsvis samt granskning av elevenkäter och medarbetarenkäter. I arbetslaget samtalades och delades erfarenheter som var en del i att hot och våld medvetandegjordes. Förutom i arbetslaget delades olika erfarenheter genom föreläsningar, litteratur och poddar, vilket ökade kunskapen om hot och våld. Eleverna diskuterade värdegrunden, normer och de förtryckta samt förtryckarnas världsbild. Därtill fick elever kännedom om den hjälp som fanns såsom kurator, socialtjänst och utväg om de hamnade i en våldsam eller hotfull situation. Det förebyggande arbetet kring hot och våld sammanfattades i följande strategier: skapandet av en trygg arbetsmiljö samt ökning av elevers och lärares kunskap. Dessutom behövdes både teoretiska och praktiska kunskaper om hur elever och lärare skulle agera vid hotfulla och våldsamma situationer. Olika handlingsplaner tillämpades vid olika hotfulla och våldsamma situationer. Vid övning av inrymning förbereddes lärare och elever hur de skulle agera vid våldsamma och hotfulla situationer. Dessutom behövdes kännedom om vilka aktörer som fanns inom skolan såsom elevhälsoteam, som oftast bestod av kurator, psykolog och skolläkare. Därutöver bestod en krisgrupp av andra professioner såsom pastor, diakon, mentor, präst eller imam. I samhället fanns det vid större katastrofer och olyckor stöd och råd från socialtjänsten och POSOM-gruppen att tillgå. Begrepp: Hot och våld medvetandegjordes, i skola, i nära relationer, i hemmet, barn for illa, elevhälsoteam, Krisgrupp, Socialtjänsten, Polisen, POSOM-gruppen / The purpose of this essay was to account for the preventive work on threats and violence but also the management of threats and violence in high school. Thus, a qualitative interview study was used with principals, teachers and a counselor´s who provided answers to the following questions; how threats and violence were prevented in high school, how threats and violence   were indentified in high school and how threats and violence in high school were adressed. The staff´s answers to these questions were analyzed on the basis of Paulo Freire´s liberation theory and thus gave a clearer picture of school´s sitaution regarding threats and violence. Awareness-raising (conscientização) meant that the action plans were critically reflected on, which were updated annually, as well as a review of student surveys and employee surveys. The work team discussed and shared experinces that were part of raising awareness of threats and violence. In addition to the work team, different experiences were shared through lectures, litterature and podcasts, which increased knowledge about threats and violence. The students discussed the values, norms and the world of oppressed and the opressors. In addition, students become aware of the help that was available, such as a counselor, social services and a resort if they ended up in a violent or threatening situation.  The preventive work on threats and violence was summarized in the following strategies: the creation of safe working environment and an increase students and teachers knowledge. In addition, both theoretical and practical knowledge was needed about how students and teachers should act in threatening and violent situations. Different action plans were applied in different threatning and violent situations. When practicing accomodation, teachers and students were prepared to act in violent and threatening situations. In addition, knowledge was needed about which actors were present within the school, such as student health teams, which usually consisted of a counselors, psychologists and school doctor. In addition, a crisis group consisted of other professions such as pastor, deacon, mentor, priest or imam. In the event of major disasters and accidents, support and advice from the social services and the POSOM group were availible. Concepts: Threats and violence were made aware, in school, close relationships, at home, children got hurt, student health team, Crisis-group, Social services, Police, POSOM group