Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med textuppgifter inom matematikundervisning, när det gäller flerspråkiga elever med språksvårigheter. I och med detta vill vi även undersöka lärarnas användning av olika strategier för att kunna stötta flerspråkiga elever inom området matematiska textuppgifter. Studien är uppbyggd kring kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade lärare i olika skolor i en och samma kommun. Resultatet av vår studie visar att flerspråkiga elever har svårigheter med matematiska textuppgifter på grund av deras språksvårigheter, och att språket har en stor betydelse för flerspråkiga elever, när det gäller textuppgifter inom ämnet matematik. Vidare visar resultatet att det är väsentligt att lärare belyser matematiska begrepp som uppkommer i textuppgifter i undervisningen. Resultatet visar även att det är viktigt att flerspråkiga elever får tillgång till sitt modersmål för att utveckla matematiska färdigheter. Dessutom visar resultatet att elevers grupparbete och klassrumsdiskussion kan främja flerspråkiga elevers förståelse för matematiska textuppgifter, och elevernas språkutveckling kan berikas.

Flerspråkiga elever har en längre startsträcka än enspråkiga elever, då de tar in kunskapsrelaterad information via sitt andraspråk. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan få flerspråkiga elever i grundskolan att känna sig delaktiga och få utveckla sin begreppsförmåga i svenska genom undervisningsmetoder. Genom att besvara frågeställningarna: Hur kan lärare öka flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska genom användandet av undervisningsmetoderna genrepedagogik och litteracitet? På vilket sätt skapar litteracitet och genrepedagogik delaktighet i undervisningen för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om delaktighet, genrepedagogik, litteracitet, flerspråkiga elever och begreppsförmåga. Resultat visar att flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska gynnas genom att läraren använder sig av genrepedagogik och litteracitet. Detta framkommer genom att forskning pekar på att genrepedagogik tillsammans med litteracitet ökar den sociala interaktionen, vilket medför att eleverna utbyter erfarenheter och tidigare kunskaper som ökar delaktigheten samt den språkliga utvecklingen. Forskningen visar även på att det sker ett meningsskapande när läraren använder sig av socialt stöd, bilder och symboler i sitt klassrum. Efter diskussioner kring vidare forskning kom vi fram till att det hade varit intressant att undersöka närmare vad forskning säger om att lyfta in modersmålsundervisningen i svenskämnet och hur det påverkar elevernas språkliga utveckling.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och den språkliga mångfalden återspeglas i dagens skolor. Att bedriva språkutvecklande undervisning är idag högaktuellt. Lärare i flerspråkiga klassrum ska arbeta språkutvecklande och genom detta skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina språk- och ämneskunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur f-3 lärare i ett arbetslag arbetar språkutvecklande i en flerspråkig skola samt hur de resonerar kring sitt arbete. Den forskningsmetod som används är kvalitativ och studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem f-3 lärare verksamma inom ett arbetslag på en flerspråkig skola i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande under hela skoldagen och att de upplever arbetet som viktigt för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarna uttrycker att de använder fyra olika språkutvecklande arbetssätt och att dessa används vid arbetslagets gemensamma planering samt i undervisningen. Resultatet visar att lärarna till viss del är eniga om de möjligheter och svårigheter som arbetssätten medför. Genomgående möjligheter som upplevs av lärarna är att arbetssätten ökar elevernas engagemang, inkludering och ämneskunskaper vilket främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. En genomgående svårighet som upplevs av lärarna är att arbetssätten är tidskrävande. Resultatet visar att lärarna upplever fler möjligheter än svårigheter med de språkutvecklande arbetssätten.

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv lär och utvecklas människan i en social samvaro där interaktion sker mellan deltagarna. Syftet med denna studie är därmed att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka verksamma lärares uppfattningar om grupparbete som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet och genom observationer analysera hur detta kommer till uttryck i klassrumspraktiken. För att besvara detta syfte används följande frågeställningar Hur beskriver verksamma lärare att de organiserar grupparbeten som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Hur kommer lärarnas intentioner om grupparbete till uttryck i klassrumspraktiken? Forskningsdesignen utgörs av en flerfallstudie där två olika fall ingår. I undersökningen ingår åtta elever från två olika parallellklasser i årskurs 3 och deras fyra undervisande lärare. Insamlandet av data har skett genom intervjuer med lärarna och observationer i respektive fall.   Resultatet visar att lärarna har som avsikt att vid organisering av grupparbete skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Vid observationerna är muntlig interaktion dock frånvarande och framkommer vid fåtal sekvenser. Lärarna beskriver att deras uppgift är att stötta eleverna under arbetets gång samt ge eleverna tydliga instruktioner innan arbetet påbörjas. Resultatet visar att i de fall som lärarna gav eleverna tydliga instruktioner om hur arbetsuppgifter kan fördelas i gruppen var samtliga elever delaktiga. I de fall som läraren inte gav eleverna instruktioner om hur arbetsuppgifterna kan fördelas var inte alla elever delaktiga. Studiens resultat visar även att om eleverna ska ges optimala förutsättningar för muntlig interaktion ska läraren gruppera eleverna i grupper om tre till fyra elever där elevernas språkliga bakgrunder varierar. / From a socio-cultural perspective, learn and evolve human when they being in a social interaction where the interaction takes place between the participants. The purpose of this study is therefore from a socio-cultural perspective examine active teachers ' perceptions about group work intended to create space for oral interaction in the multilingual classroom and through observations analyze how this is reflected in classroom practice. To respond to this purpose, the following questions are How do active teachers describe the organizing of group work which aimed to create space for oral interaction in the multilingual classroom?  How will teacher’s intentions about group work reflect in classroom practice? The research design consists of a multi- case study where two different cases are included. The survey includes eight pupils from two different parallel classes in grade 3 and their four teaching teachers. The collection of data has been done through interviews with the teachers and the observations in each case.   The results show that the teachers intend to group work to create space for oral interaction in the multilingual classroom. However, in the observations, oral interaction is absent and appears in few sequences. The Teachers describe their mission is to support the students during the course of work as well as provide students with clear instructions before starting work. The results show that in the case that teachers gave students clear instructions about how tasks can be distributed in the group, were all students involved. In the case that the teacher did not give the students instructions on how the tasks can be distributed was not all students involved. The results of the study also show that if students are to be given optimal conditions for oral interaction, the teacher will group students into groups of three to four students where students’ linguistic backgrounds vary.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare upplever den naturvetenskapliga undervisningen för flerspråkiga elever genom att besvara forskningsfrågorna: På vilket/vilka sätt arbetar läraren för att undervisa i naturvetenskap för flerspråkiga elever? Hur upplever lärare att flerspråkiga elevers ordförråd i svenska hämmar den naturvetenskapliga ämnesförståelsen? Studien baserades på semi-strukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i åk 4–6. Studien vilar på teorin om ett transspråkande arbetssätt där elevens modersmål ses som en resurs för språk- och kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. I resultatet framkom det att lärarna upplever att de flerspråkiga eleverna har svårt med ämnesspecifika ord och begrepp. Lärarna hade gärna arbetat mer stöttande för de flerspråkiga eleverna men menar att det finns varken tid, kompetens eller resurser för det. Fynden från datainsamlingen antyder att lärarna inte har den kunskap som krävs för att stötta de flerspråkiga eleverna. Mycket av den tidigare forskning och teori som arbetet utgår från pekar åt samma håll. Med denna studie menar jag att transspråkande kan och bör användas i naturvetenskaplig undervisning i syfte att utveckla de flerspråkiga elevernas ämneskunskap och sitt första- och andraspråk. / The purpose of the thesis was to investigate how teachers experience the education in science for multilingual students with the support of the research questions: In what / which ways does the teacher work to teach science for multilingual students? How do teachers experience that multilingual students' vocabulary in Swedish inhibits the understanding of scientific subjects? The study was based on semi-structured interviews with five active teachers in years 4-6. The study is based on the theory of translanguaging where the student's mother tongue is seen as a resource for language and knowledge development in the natural science subjects. The results showed that the teachers experience that the multilingual students have difficulty with subject-specific words and concepts. The teachers would have liked to have worked more supportively for the multilingual students, but believe that there is neither time, competence nor resources for that. The findings from the data collection suggest that teachers do not have the knowledge required to support multilingual students. Much of the previous research and theory that the work is based on points in the same direction. By this study, I mean that translanguaging can, and should be, used in science teaching to develop the multilingual students' subject knowledge as well as their first and second language.

Tanken med transspråkande synsätt i undervisningen är att den flerspråkiga individen ska få möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar för att stödja en positiv språk- och kunskapsutveckling. I dagens klassrum är det få elever som är, och upplever sig vara, helt enspråkiga. Förutom att det finns elever från olika minoriteter och med olika modersmål, så har de flesta lärt sig engelska som additivt språk under sin skolgång. Därför bär de flesta elever på fler än en individuell språkresurs och med transspråkande synsätt kan dessa komma till nytta i skolans undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur transspråkande synsätt implementeras inom den ordinarie svenskundervisningen på en gymnasieskola som aktivt satsat på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och där alla ämneslärare fått genomgå fortbildning i bland annat flerspråkighet och transspråkande. Syftet är att synliggöra hur språkidentifikation sker i klassrummet, vilka stöttningar och metoder som ämneslärarna använder för att gynna språk- och kunskapsutveckling och på vilket sätt dessa implementeras i undervisningen. För att besvara studiens syfte har ett antal klassrumsobservationer gjorts i klasser där undervisande ämneslärare angett att de aktivt arbetar med transspråkande synsätt i undervisningen och där även den större delen av eleverna upplever sig själva som flerspråkiga. Innan klassrumsobservationerna genomfördes tillfrågades eleverna om deras språkliga bakgrund genom en digital elevenkät för att få en insyn i elevernas uppfattning om sin flerspråkighet. Efter observationstillfällena intervjuades de två ämneslärarna genom semistrukturerade intervjuer för att skapa överblick över hur de tänker om transspråkande i undervisning. Studien genomfördes enbart inom den ordinarie svenskundervisningen på den utvalda gymnasieskolan. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att transspråkande undervisning genomsyras av social interaktion, rikligt med stöttning, arbete mot elevens proximala utvecklingszon, kognitivt utmanande uppgifter och uppmuntran till språklig mångfald. Undervisningen gynnas också av att läraren arbetar långsiktigt och tillåter elevernas olika språkresurser användas parallellt i klassrummet. Utmaningen är att inte begränsa undervisningen efter enspråkighetsnormer utan att arbeta mot att vidga elevernas språkliga repertoar. En annan utmaning är att inte alienera språkresurser där eleven är ensam kunnig i språket och där läraren har liten eller ingen insyn. För läraren innebär transspråkande synsätt att man medvetet nyttjar elevens flerspråkighet i undervisningen och transspråkande kan genomsyra alla delar av undervisningen. Studien visar att transspråkande förutsätter att lärarna arbetar med språk- och ämnesmål i fokus. Detta innebär bland annat genom att skapa en gemensam förståelse i klassrummet för viktiga ord och begrepp, att läraren exemplifierar olika lärandestrategier, strukturer och modeller samt skapar ett tillåtande klassrumsklimat där elever uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar att de tillvaratar språklig mångfald bland flerspråkiga elever med invandrarbakgrund, genom intervjuer med tre F-3 lärare på olika skolor. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk grund för studien. Datainsamling genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datamängden bearbetades med en fenomenografisk ansats. De sex kategorierna som växte fram ur analysen var Bristande kommunikation, En helhetsbild som är viktig, Ökad måluppfyllelse genom transspråkande, Det egna ansvaret, Möjligheter och begränsningar samt Inkludering av olika språk. Examensarbetet har visat att samtliga intervjuade lärare anser sig själva vara ansvariga för och initiativtagare till att språklig mångfald tillvaratas i klassrummet. Samtliga lärare har en positiv inställning till elevers språkliga mångfald och är måna om att inkludera olika språk. Dock framkommer också att olika utmaningar påverkar möjligheterna till detta. I lärarnas strävan efter att arbeta utifrån en helhetsbild betonar man transspråkande som något positivt. Man önskar kunna hjälpa elever att använda detta arbetssätt än mer genom ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Studien visar också lärares intresse för begreppsinlärning och olika modaliteter. Till skillnad från tidigare forskning som lyfter fram nyttan av digitala modaliteter, så föredrar de intervjuade lärarna modaliteter i form av bilder och gester för elever i de tidiga åldrarna. / The purpose of this essay was to increase knowledge about how teachers perceive the utilization of linguistic diversity among multilingual students with an immigrant background, through interviews with three teachers working in schoolyears F-3. The socio-cultural perspective has been chosen as the theoretical basis for the study. Data collection was performed based on a qualitative method, through semi-structured interviews. The collected data was processed with a phenomenographic approach. The six categories that emerged from the analysis were Lack of communication, An overall picture that is important, Increased goal fulfillment through transilingualism, Own responsibility, Opportunities and limitations and Inclusion of different languages. The degree project has shown that all interviewed teachers consider themselves responsible for and initiators of linguistic diversity in the classroom. All teachers have a positive attitude towards students' linguistic diversity and are determined to include different languages. However, it also appears that different challenges affect the possibilities for this. In the teachers' striving to work based on an overall picture, transilingualism is emphasized as something positive. They want to be able to help students use this way of working even more through increased collaboration with mother tongue teachers and study tutors. The study also shows teachers' interest in concept learning and different modalities. Unlike previous research that highlights the benefits of digital modalities, the interviewed teachers prefer modalities in the form of images and gestures for students at an early age.

Syfte med denna fallstudie är att undersöka kemiundervisning på en svensk grundskola ur ett flerspråkigt perspektiv. Undersökningen har genomförts på skolor där majoriteten har svenska som andraspråk, det vill säga eleverna eller en av deras föräldrar har ett annat nationellt språk än svenska som sitt starkaste språk. På dessa skolor har datainsamling genomförts med hjälp två provfrågor från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) till elever och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet av provfrågorna visar att eleverna lyckades bättre med en fråga som hade visuellt stöd än en fråga på som krävde större läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar på svårigheter hos eleverna i lärandet av kemi. Anledningen är att läroböckerna består av många svåra begrepp och har ett språk som ligger långtifrån flerspråkiga elevers vardagliga språk, vilket gör att eleverna har svårighet med läsförståelse. Lärarna strävar efter att använda en lämplig metod som utgår från flerspråkiga elevers vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet. Flerspråkiga elever har mindre ordförråd i svenska, vilket gör det svårt att förstå innehållet i de naturvetenskapliga ämnena i jämförelse med eleverna som har svenska som förstaspråk. Det betyder att flerspråkiga elever behöver mer tid att parallellt utveckla sitt talspråk och skolspråk. Sammanfattningsvis kan sägas att skolspråket är ett problem för elevernas lärande i ämnet och att lärarna bör fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

I denna systematiska litteraturstudie har begreppet translanguaging undersökts. Translanguaging i skolan innebär i korthet att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Studiens syfte är att undersöka vilka teorier begreppet bygger på och i vilken eller vilka kontexter det har använts. I studien presenteras det hur begreppet har utvecklats och hur det senare har använts i svenska studier. De svenska studierna visar att lärare har använt translanguaging som metod i språkverkstäder för att ge flerspråkiga elever ökade möjligheter att förstå och utveckla kunskaper. Litteraturstudien bygger på centrala internationella referenser som använts inom translanguaging-fältet. I övrigt är arbetet avgränsat till att omfatta enbart svenska studier. I studien framkommer att den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som translanguaging vilar på främst är det sociokulturella perspektivet. Det framhäver att inlärning och utveckling är något som sker i samspel med andra. Samtliga studier ser translanguaging som en meningsfull strategi genom att det gynnar kunskapsutvecklingen när elever utnyttjar sin fulla språkliga repertoar.

Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.