<p>Syftet med denna studie var att undersöka om medverkan i Ellen-projektet i Linköping hade någon betydelse för tjejer i årskurs åtta med avseende på deras self-efficacy, deras självkänsla samt deras kroppsuppfattning och då närmare bestämt kroppsmissnöje.</p><p>Sammanlagt ingick 42 tjejer i studien, vilka hade anmält intresse att medverka i Ellen-projektet. Experimentgruppen utgjordes av 25 tjejer som deltog i projektet, de resterande 17 fungerade som kontrollgrupp. Studien var av kvantitativ karaktär och tre självskattningsskalor användes för att mäta self-efficacy (GSES), självkänsla (RSES) och kroppsmissnöje (FRS). En för- respektive eftermätning genomfördes med åtta veckors mellanrum.</p><p>Resultaten visar på en ökad grad av self-efficacy samt självkänsla för experimentgruppen. För kroppsmissnöje uppnåddes inga signifikanta skillnader mellan experiment- och kontrollgrupp. Studien visar att medverkan i Ellen kan ha betydelse för tjejer i årskurs åtta med avseende på self-efficacy och självkänsla. För att kunna avgöra resultatens generaliserbarhet behövs dock ytterligare forskning.</p>

<p>STC är ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och våren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet är drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete bestående av 24 olika teman som ska användas i år 1-6. </p><p>Enligt LpO-94 är det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos både pojkar och flickor. Utifrån detta ville jag undersöka om arbetsområdet Magneter och Motorer och STC:s arbetssätt är något som passar för flickor i skolan. Jag ville även lära mig mer om de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan och speciellt i NO. </p><p>Mina resultat pekar på att detta undervisningsmaterial är något som är positivt för flickor. STC:s undervisning är på många sätt upplagd som flickor vill att den ska vara i NO. Både flickors och pojkars kommentarer kring STC är positiva</p>

<p>I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar. Många av våra invandrarflickor har inte mammor som är yrkesverksamma och kan fungera som förebilder när det gäller studier och yrkesval. Arbetslösheten är större bland invandrarflickor än bland svenska flickor. Invandrarflickorna är en grupp som ofta är utåt sett problemfri och därför lätt blir osynlig inte mycket forskning har gjorts om denna grupp. Målet med detta arbete har varit att ta reda på vad invandrarflickor har för förebilder och hur de ser på sig själva och sin framtid. Jämte en översiktlig litteraturstudie har jag valt att intervjua fyra bosniska flickor. Intervjuerna har sammanställts och resultaten har jämförts med litteraturen. Flickorna har avidentifierats. Arbetet berör flickornas syn på den egna framtiden, vilka förebilder de har när de tänker på framtiden, hur de ser på sig själva och vilken relation de har till sina föräldrar.</p>

<p>Under en individs ungdomsår händer det mycket i hans eller hennes liv. Du växer upp, skapar nya relationer och tar död på gamla. Du försöker desperat finna ut vem du är och vad du vill med ditt liv. Du lär känna dig själv och lär dig tycka om dig själv. Du finner ting hos dig själv du tycker illa om och saker du tycker bra om. För många människor, unga som gamla, är litteratur och böcker ett viktigt redskap i detta sökande. Litteraturen spelar inte bara en viktig roll för den personliga utvecklingen utan även för nöjes skull. Du kan fly in i andra världar liksom ta del av en annan människas livsöde. Andra söker sig åt andra håll. Som att spela fotboll eller musik.Sedan sjukdomsstämpeln på homosexualitet togs bort av Socialstyrelsen 1979 har acceptansen och öppenheten kring homosexualitet växt. Tiina Rosenberg kallar det ”Den nya svenska öppenheten”. En avvikande sexualitet är inte längre så betydelsefull hos dagens ungdomar utan vikten ligger i att inte utmana några könsroller. Om du som ung kvinna identifierar dig som lesbisk är det inte en stor sak så längre, så länge du inte utmanar din roll som kvinna.</p>

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.</p>

<p>Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna känner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer även att tolka elevernas bemötande mot de olika könen.</p><p>Undersökningen består av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkäter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om ämnet. </p><p>Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan. Det är samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika på grund av omedvetenhet hos pedagogerna.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna på skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhåller de sig till belöning och påföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors åsikter? Undersökningen genomfördes på elever i årskurs 7-9 med hjälp av en strukturerad enkät som fylldes i under skoltid. På alla frågorna som ställdes till fick eleverna välja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte så viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor.</p>

<p>Tonåringar verkar vara en bortglömd målgrupp. Många tonåringar i dagens samhälle upplever stress på grund av krav från omgivningen och mår därför dåligt. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika stressymptom så som magont, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan, och sämst mår tonårstjejer.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag på vad en grön utemiljö kan innehålla för att minska stressymptomen hos tonårstjejer. Jag ville ta reda på vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stärka självkänslan och minska stressymptomen hos tonårstjejer.</p><p>Detta gjordes genom en litteraturstudie där material samlades in genom systematiska databassökningar.</p>

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar. Många av våra invandrarflickor har inte mammor som är yrkesverksamma och kan fungera som förebilder när det gäller studier och yrkesval. Arbetslösheten är större bland invandrarflickor än bland svenska flickor. Invandrarflickorna är en grupp som ofta är utåt sett problemfri och därför lätt blir osynlig inte mycket forskning har gjorts om denna grupp. Målet med detta arbete har varit att ta reda på vad invandrarflickor har för förebilder och hur de ser på sig själva och sin framtid. Jämte en översiktlig litteraturstudie har jag valt att intervjua fyra bosniska flickor. Intervjuerna har sammanställts och resultaten har jämförts med litteraturen. Flickorna har avidentifierats. Arbetet berör flickornas syn på den egna framtiden, vilka förebilder de har när de tänker på framtiden, hur de ser på sig själva och vilken relation de har till sina föräldrar.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor. Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar. Kriterierna för AD/HD betonar beteenden som är mer typiska för pojkar vilket kan leda till att flickor ignoreras. Den bristande kunskapen gällande flickors problematik medför att flickor upptäcks senare än pojkar eller förblir oupptäckta. Beträffande insatser visade sig könsskillnaderna vara små. Den viktigaste insatsen var att så långt som möjligt anpassa miljön runt barnet och att detta bestod av en kombination av skola, hem och BUP. Insatserna hos BUP bestod främst av individuellt samtalsstöd för barnet samt av föräldragrupper.