För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext. Till varje text fanns 18 flervalsfrågor. Hälften av frågorna var lokaliseringsfrågor (L-frågor), det vill säga svaren kunde hittas direkt i texten. Den andra hälften var sådana frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera svaren (TI-frågor). Faktatexten visade sig vara svårare att förstå än den skönlitterära texten. De frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera informationen i texten var svårare än de frågor där svaret kunde hämtas direkt i texten. På båda delproven hade pojkarna fler fel än flickorna vilket stämmer överens med andra internationella undersökningar till exempel PISA och PIRLS. Det är därför viktigt att eleverna, både pojkar och flickor, får medveten och aktiv undervisning i läsförståelsestrategier under hela sin skoltid. Här har läraren en viktig roll. Mycket handlar om att tidigt skapa goda positiva lärmiljöer där både pojkar och flickor får stimulans, inspiration och tid att utveckla sin läsförståelse.

No description available.

No description available.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115). Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s. 68). Detta genom observationer av barn på en fyraårsavdelning där vi fokuserade på hur barnen positionerades av varandra och vem som besatt mest makt. Studien gjordes genom en kvalitativ ansats, med fältanteckningar, ljudupptagning och observationsschema som metod. Vårt resultat visar att barnen, inte positionerar varandra efter varken det biologiska- eller det socialt konstruerade könet. Positioneringen av varandra, samt de maktstrukturerna som fanns mellan barnen gick endast att förstå på individnivå, där det fanns både pojkar och flickor som både följde samt gick emot normen. Dock kunde vi ana en medvetenhet kring genus och normer hos barnen men av vår tolkning är detta socialt konstruerat av vuxna.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga flickor har ökat drastiskt och förändringar i miljöer där ungdomar befinner sig kan vara en anledning till denna ökning. Media har stor inverkan på människor då vi dagligen exponeras i form av internet, sociala medier, TV och press. I dagens samhälle ligger stort fokus på hälsa och kroppsförändring vilket måga ungdomar vill sträva efter. Syfte: Att undersöka medias beskrivning av rådande kroppsideal och dess påverkan på unga flickor i åldern 13-25 år. Metod:  Detta var en litteraturstudie med tematisk metod och databaserna som användes för att hitta artiklar var PubMed och Psycinfo. Utefter de resultaten som hittades framkom tre teman. Resultat: Medias tunna kroppsideal kan bidra till att unga flickor får sämre självkänsla och ångest och kan leda till depression och ätstörningar. Kroppsuppfattningen visade sig vara sämst under tonåren och att jämföra sig med andra och känna press från omgivningen var ett vanligt förekommande. Att förändra sitt utseende för att uppå de ideal som media skapar genom plastikkirurgi, diet eller träning är idag många ungdomars lösning för att få passa in. Fyra teman framkom i resultatet: Felaktig kroppsuppfattning, Press att förändra, Påverkar självkänslan och Försämrat välbefinnande. Implikation: Att informera om hälsa i skolorna hade kunnat vara   en åtgärd men även fortsatt forskning inom området behövs för att i framtiden hitta lösningar på problemet.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

Flickor med flyktingbakgrund är underrepresenterade inom svensk föreningsidrott. Samtidigt uppmärksammas det hur könsnormer tar sig uttryck inom idrotten. Både ledare och utövare förklarar att det finns outtalade, men ändå närvarande förväntningar på hur pojkar och flickor ”ska vara” och hur det kan påverka en individs idrottsdeltagande. Riksidrottsförbundet hävdar att idrotten måste utvecklas och förnyas för att fler ska känna sig välkomna och de fokuserar särskilt på flickor med flyktingbakgrund. Syftet med studien var därmed att undersöka idrottsledares upplevelser av att inkludera flickor med flyktingbakgrund i sina föreningar. I undersökningen används en kvalitativ ansats där det genomförts fyra fokusgruppintervjuer. Urvalet består av 21 värmländska idrottsledare som arbetat med inkludering. Resultatet visar att ledarna talar om flickor med flyktingbakgrund som en grupp med väldigt lite idrottserfarenhet. De menar därför att flickorna har sämre förutsättningar för att börja idrotta i Sverige jämfört med pojkar som har flyktingbakgrund. Ledarna förklarar också att flickorna sällan kommer till föreningen på egen hand. Det har därför varit en förutsättning att söka upp flickorna i den miljö de befunnit sig i för att sedan bjuda in dem till föreningen. Ledarna förklarar att majoriteten av flickorna med flyktingbakgrund föredrog att idrotta i särskilda tjejgrupper. Därmed har ledarna fått reflektera över hur deras verksamhet kan utvecklas och anpassas efter flickornas önskemål. Vidare beskriver ledarna hur deras eget bemötande spelat stor roll. Trots att det krävt ett extra engagemang så har mötet många gånger varit avgörande för att rekrytera flickor med flyktingbakgrund. / Girls with refugee backgrounds are underrepresented in Swedish association sports. At the same time, it is noted how gender norms are expressed in sport. Both leaders and active have stated that there are unspoken, yet present expectations of how boys and girls “should be” and how it may affect some individuals’ sport participation. The Swedish Sports Confederation believes that the sport must be developed and renewed so that even more people can feel welcome. They focus particularly on girls with refugee background. The purpose of this study was to examine the leaders’ experiences of including girls with refugee backgrounds in their associations. The study has a qualitative approach in which four focus group interviews were conducted. The selection consists of 21 leaders from the county of Värmland who has worked with inclusion of refugees in their associations. The result shows that leaders talk about girls with refugee backgrounds as a group with a lack of experience of sport. Therefore, they mean that girls have less prerequisites for start doing sports in Sweden than boys with refugee backgrounds. The leaders also explain that the girls rarely come to the associations on their own. It has therefore been a prerequisite to find the girls in their own environments and then invite them to the association. The leaders explain that most of the girls with refugee background preferred to exercise in special groups for girls. As a result, the leaders have been reflecting on how their sport can be developed and adapted to the girls wishes. Furthermore, the leaders describe how their own way of meeting the girls played a major role. Although it required extra commitment, the meeting has often been crucial for recruiting girls with refugee backgrounds. / Idrott och integration i Värmland

Studiens syfte var att se vilken bild som media ger av flickor med adhd. Studien genomfördes med kvalitativ textanalys, de tidningar/tidskrifter som ingick var Göteborgs-Posten, Dagens Nyheter, Lärarnas Tidning, Specialpedagogik samt Skolvärlden. I studien ingick 56 artiklar från åren 1999–2017. Analysen av det empiriska materialet innebar att artiklarna kodades i fyra olika kategorier. Flickors beteende. Problematik kring diagnoser. Hälsa. Brottslighet. I kategorin flickors beteende visade resultatet på två aspekter. För det första att flickor med adhd vänder sina problem mer inåt än vad pojkar med adhd gör och därför missas av vården och skolan. För det andra att flickor med adhd beter sig såsom pojkar med adhd gör och inte såsom flickor förväntas bete sig. När det gäller problematik kring diagnoser visade resultatet att flickor diagnostiseras senare och i mindre utsträckning än pojkar samt att det finns för lite kunskap kring flickor med adhd i skolan. Dessa aspekter innebär att flickor får mindre stöd vilket i sin tur får konsekvenser för dem. Kategorin hälsa handlade framförallt om depression, självskadebeteende m.m. Kategorin brottslighet skrevs det ytterst lite om vilket skiljer sig mot tidigare gjorda studier. Uppsatsens resultat visar att det skrivs mycket om flickors beteende och problematik kring diagnoser i media. Jämfört med tidigare studier är det ett mer socialt perspektiv som framträder på flickor med adhd. Tidigare studier har istället visat på ett mer biologiskt/medicinskt perspektiv. I studien framkommer även tydligt att flickor med adhd anses bryta mot den socialt och kulturellt formade könstillhörigheten.

Syftet med studien har varit att, utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv, beskriva hur förskollärare uttrycker att de vill agera vid olika konfliktsituationer. Vilket inte är samma som hur förskollärare verkligen agerar vid konflikter i förskoleverksamheten. Tidigare forskning visar att förskollärare omedvetet behandlar barnen olika utifrån deras kön. Vi använde oss av kvalitativa enkäter, för att komma fram till resultatet i vår studie där femton förskollärare medverkade. Enkäterna var uppbyggda med hjälp av två olika konfliktsituationer. Genom enkätsvaren kunde vi få en uppfattning om förskollärarna gjorde skillnad på barnen utifrån deras kön. I resultat framkom det att förskollärarna beskrev att kommunikation var viktig när det gällde konflikter och att barnen skulle få en chans till att lösa konflikterna själva genom att prata med varandra. Förskollärarna påtalar att de vill vara i närheten av barnen, för att känna att de har ett öga på hur konflikten fortlöper. Något som även framkom utifrån förskollärarnas beskrivningar i enkätsvaren var att de uttryckte mer uppmuntran till flickorna än vad de uttryckte mot pojkarna. / <p>Betyg i Ladok: 2016-12-23.</p>

Alarmerande rapporter visar att unga kvinnor är den största riskgruppen för stress och utmattning. I denna kvalitativa studie, vars syfte är att undersöka unga kvinnors levda erfarenheter av stress och utmattning, intervjuas åtta kvinnor med erfarenheter av just detta. Studien tar avstamp i socialkonstruktivistiska perspektiv på hälsa, och utgår från teorier som fokuserar vid genusrelationer och kontextualiserar samhället i den nyliberala kapitalismens logik. Analysen visar att den förkroppsligade stressen betraktas som en begränsning och kopplas till känslor av besvikelse över att kroppen inte kan ”prestera” som man vill. Berättelserna om stress och utmattning fokuserar vid den kvinnliga könsrollen och identitetskonstruktionen ”duktig flicka”, där prestation och bekräftelse skrivs fram som centrala aspekter. Vidare kopplas upplevelser av att bli sjuk till skamkänslor och dåligt samvete. Här spelar diagnoser en viktig roll, och kan fungera både möjliggörande och begränsande. Informanterna berättar om sina möten med vården i termer av att känna sig förminskad och att bli reducerad till en kropp. Analysens huvudsakliga poänger visar att unga kvinnor investerar i duktighet och i en normativ medelklassfemininitet för att skapa ett eget värde, och att stress och utmattning måste förstås och läsas genom kulturella aspekter.