Spelling suggestions: "subject:"flickor"" "subject:"lickor""
91 |
Skiljer sig pedagogers uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar? : En undersökning om hur några pedagoger riktar sin uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar i förskolan / Are Pedagogue’s Attention Different towards Boys and Girls? : A Study of how a few Pedagogues draw their Attentions towards Girls and Boys in Pre-SchoolHåkansson, Angelica, Larsson, Therese January 2009 (has links)
BAKGRUND:Kunskapsöversikt från bland annat Odelfors (1998) visar att flickor och pojkar i förskola och skola blir bemötta olikaoch att de sedan förhåller sig till detta på olika sätt utifrån respektive kön. Studier på detta område har tidigaregenomförts mer i skolan än i förskolan och därmed blev det extra intressant att vi skulle utföra vår undersökning påförskolans arena. Då Odelfors kunskapsöversikt delvis stämmer in med våra tidigare upplevelser av pedagogersbemötande av pojkar och flickor på fältet, har det byggt upp ett behov hos oss av att få undersöka om det i dagensförskola är skillnad på pedagogernas uppmärksamhet gentemot könen. Vi ställer oss då frågan: finns det likheter ochskillnader i hur uppmärksamheten riktas till flickor och pojkar?SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger riktar sin uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar undermåltidsituationen i förskolan.METOD:Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med inspiration av delar från den etnografiskaforskningsansatsen. Resultatet grundar sig i nitton observerade måltidssituationer på två förskoleavdelningar där vihar tittat på hur pedagogerna riktar sin uppmärksamhet gentemot flickor och pojkarRESULTAT:Eftersom den insamlade datan är analyserad genom två olika sätt, kvalitativ och kvantitativ analys, har vi kunnatkomma fram till följande. Resultatet visade att det fanns både skillnader och likheter på de bådaförskoleavdelningarna när pedagogerna riktade sin uppmärksamhet genom handlingar och kommunikation gentemotflickor och pojkar. Observationerna visar i det stora hela inte på några större skillnader mellan hur pedagogernariktar flickor eller pojkar som grupper uppmärksamhet. Däremot kunde vi se variationer i hur pedagogerna riktadeuppmärksamhet mot enskilda flickor och pojkar. / Uppsatsnivå: C
|
92 |
Bilar för pojkar och dockor för flickor? : barns tankar om leksaker / Cars for boys and dolls for girls? : children’s thoughts about toysIngemarsson, Lisa, Andreasson, Therese January 2009 (has links)
BAKGRUND: Den tidigare forskningen visar att pojkar och flickor i mycket storutsträckning väljer leksaker utifrån typiska könsmönster, vilketbetyder att leksaker är med och påverkar barns tankar om könsroller.Orsaken till hur barn väljer leksaker utgörs av två huvudinriktningar,dels de biologiska förutsättningarna och dels socialisationenspåverkan. Vi har även beskrivit hur forskningen delar upp leksaker ikategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn tänker ochresonerar kring leksaker utifrån ett genusperspektivMETOD: Undersökningen genomfördes genom att intervjua 26 stycken barn påtvå olika förskolor. Till vår hjälp hade vi bilder på leksaker, somskulle utgöra ett diskussionsunderlag. Det var 18 bilder jämntfördelade mellan kategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker. Vihar i den här studien utgått ifrån en kvalitativ undersökning.RESULTAT: Resultatet visar att merparten av barnen associerar leksaker till kön. Ide allra flesta fall var pojkarna och flickorna överens om hur dennauppdelning såg ut. Vi kunde även ta del av resultat som förvånandeoch upprörde oss, och som inte heller alltid stämde överens med vadden tidigare forskningen säger. Det ska även nämnas att det bara varett barn i hela undersökningen som ansåg att alla barn, både pojkaroch flickor, kunde leka med allting. / Uppsatsnivå: C
|
93 |
"Det finns bara två tjejfärger!". En studie om flickors och pojkars uppfattningar om val av färger och motiv i bildskapande aktiviteter / There are only two Girly colours! A study in how girls and boys choose colours and motivesDannberg, Anna, Johansson, Jennie January 2008 (has links)
BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka färger och motiv pojkar och flickorväljer i sitt bildskapande och hur de ser på dessa val. Vi anser därför attdet är viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus är ett omdebatterat ämne i stort och att man sedan över 100 årtillbaka delade upp färger efter kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus på färger och motiv.METOD: Vi har använt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vårundersökningsgrupp har det ingått barn från en 3-6 års avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att pojkar och flickor i vårundersökning anser att det förekommer särskilda pojk- och flickfärgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga åsikter omvad som är passande för respektive kön och varför det är på detta vis.En del av de andra barnen ansåg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde på. / Uppsatsnivå: C
|
94 |
Hur förskollärare bemöter pojkar och flickor i förskolan / How pre-schoolteachers treat boys and girls in preschoolJohansson, Sandra January 2010 (has links)
BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet.
|
95 |
Vilka här är pojkar och vilka här är flickor? : En kvalitativ studie om förskollärares genusmedvetenhet / Which ones are boys and which ones are girls? : A qualitative study of the gender awareness of preschool teachersAndersson, Evelina, Olsson, Sofie January 2019 (has links)
Studien handlar om förskollärares genusmedvetenhet och bemötande, hur förskollärare arbetar för att motverka traditionella könsmönster är en central del i studien. Genus är något som är komplext och socialt skapat i samhället vi lever i. Studien fokuserar på om det görs skillnad på barnen redan i förskolan eller om förskollärare har ett bemötande som bygger på genusmedvetenhet. Metoden som tillämpas är kvalitativ och är genomförd med hjälp av observationer utifrån de specifika situationerna tambur och samling. Två olika förskolor ingår i studien, en med åldersblandade grupper och som har arbetat med genus tidigare och en med åldershomogena grupper som inte har arbetat specifikt med genus tidigare. I samlingen och tamburen har fokus varit förskollärares bemötande gentemot flickor och pojkar. För att undersöka hur förskollärares bemötande skiljer sig har vi tittat på hur talutrymmet är fördelat, om barnen får tillsägelse, om barnen får hjälp eller om barnen behöver be om hjälp och om barnen blir tillsagda att vänta. Det slutliga resultatet i studien visar att förskollärare till viss del har en genusmedvetenhet och att de arbetar för att motverka de traditionella könsmönster som finns i delar av situationerna. Ett exempel på arbetet med att motverka traditionella könsmönster var när förskollärarna arbetade med beebot med barnen. Förskollärarnas genusmedvetenhet synliggörs genom att de inkluderar alla barnen och bemöta barnen lika. Att ha en genusmedvetenhet handlar om att vara medveten om genus i alla sitationer vilket inte synliggjordes i studien, däremot var förskollärarna på god väg mot en genusmedvetenhet eftersom de hade genus i tankarna i delar av situationerna. / Gender awareness, treatment, preschool. boys, girls
|
96 |
De osynliga flickorna : Flickor med autismspektrumtillstånd på gymnasiet: en intervjustudie / The Invisible Girls : Girls with Autismspectrum in Upper Secondary School: An Interview StudPasanen Pykälistö, Nina January 2019 (has links)
Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka på vilket sätt skolan kan bli begriplig, hanterbar och meningsfull för flickor med autismspektrum på gymnasiet. Begreppet KASAM som utgörs av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet beskrivs i uppsatsen och följs av en forskningsöversikt som berör de intervjuade flickornas syn på kategorier som lärmiljö, att studera, skolämne, tiden i skolan, läraren, psykisk ohälsa som framkommit. Fem flickor med autismspektrum på gymnasiet har intervjuats enskilt i semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har senare transkriberats och resulterat i de fem flickornas berättelser om hur de upplever sin skolmiljö. Flickorna lyfter att de behöver tydliga, pedagogiska lärare som ser deras behov av strukturerade, planerade och organiserade lektioner med rimliga krav i en anpassad miljö. Uppsatsen visar att skolan som organisation men främst läraren behöver hantera ett mångfacetterat uppdrag. Läraren behöver kunna motivera till lärande genom att strukturera, planera och organisera undervisningen i en förutsägbar miljö med rimliga krav kan vara en del i att flickor med autism på gymnasiet upplever skolan som hanterbar, begriplig och meningsfull.
|
97 |
Flickors upplevelser av sina kroppar i idrottsundervisningen : En litteraturstudieGerdin, Malin, Scherdin, Amanda January 2019 (has links)
Forskningen visar att flickor är en grupp elever som upplever en stor oro inför idrottslektionerna i skolan. De erfarar ett dilemma kring sitt eget kroppsidentitetsskapande och hur det krockar med idrottsdiskursen som finns. Syftet med litteraturstudien är att analysera och systematisera tidigare vetenskaplig litteratur kring flickors erfarenheter och upplevelser av sina kroppar i samband med idrottsundervisningen. Vi har valt att utgå ifrån tre forskningsfrågor i vår studie: 1) Vilka positiva erfarenheter upplever flickor i idrottsundervisningen och vad är det som genererar dessa positiva upplevelser? 2) Vilka negativa erfarenheter och problem upplever flickor att det finns i idrottsundervisningen och vad är det som genererar dessa negativa upplevelser? 3) Vilka bakomliggande samhällsfaktorer har identifierats som kan förklara flickornas erfarenheter och upplevelser? För att besvara dessa frågor har vi valt ut 20 vetenskapliga artiklar inom området. Dessa har valts ut genom databassökning och manuell sökning. Artiklarna valdes ut efter väl valda inklusions- och exklusionskriterier. I dataanalysen sammanfattades varje vetenskaplig artikel i en artikelmatris (se bilaga, C). Därefter kategoriserades artiklarnas olika huvudfynd utifrån de ställda forskningsfrågorna. Vårt resultat visar att flickor som är fysiskt aktiva på fritiden upplever bättre självförtroende och kroppsuppfattning vilket leder till positiva erfarenheter i idrottsundervisningen. Dock visar resultatet på att de negativa erfarenheterna dominerar flickors upplevelser av sina kroppar i idrottsundervisningen. Huvudfynden som identifierades vara negativa är 1) den socialtkonstruerade idealkroppen och 2) kroppen som en display i relation till omgivningen. Slutligen visar resultatet också att det finns tre samhällsfaktorer som förklarar flickors erfarenheter i idrottsundervisningen. Dessa är: 1) sociala samhället och hur det är konstruerat, 2) media som en arena och 3) den maskulina diskursen. Vår slutsats är att flickor upplever ett dilemma gällande deltagande på idrottsundervisningen. Flickorna upplever att de antingen kan delta och då framstå som maskulina och muskulösa eller anpassa sitt deltagande och framstå som feminina och heterosexuellt önskvärda. Det sistnämnda alternativet är det som flickor oftast strävar efter att uppnå.
|
98 |
Intressant eller inte? : Vad intresserar flickor i årskurs 6 inom de naturvetenskapliga ämnena?Karlsson, Simon, Micaela, Axelsson January 2019 (has links)
Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper i vad som intresserar flickor i årskurs 6 inom de naturvetenskapliga ämnena. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor framkommer det att majoritet av flickorna finner naturvetenskapen intressant. Detta intresse är dock spritt inom naturvetenskapens olika områden. Frågor kring kropp och hälsa samt vad som påverkar vår jord är delar som visar på ett större intresse hos flickorna. Studiens resultat visar även på att det finns en medvetenhet kring att de naturvetenskapliga ämnena kommer att vara av betydelse för framtiden.
|
99 |
Pratig, slarvig, glömsk och plockig : En studie av hur problematiken kan se ut för flickor med diagnosen AD/HDBengtsson, Maria January 2004 (has links)
<p>Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.</p><p>Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar. Kriterierna för AD/HD betonar beteenden som är mer typiska för pojkar vilket kan leda till att flickor ignoreras. Den bristande kunskapen gällande flickors problematik medför att flickor upptäcks senare än pojkar eller förblir oupptäckta. </p><p>Beträffande insatser visade sig könsskillnaderna vara små. Den viktigaste insatsen var att så långt som möjligt anpassa miljön runt barnet och att detta bestod av en kombination av skola, hem och BUP. Insatserna hos BUP bestod främst av individuellt samtalsstöd för barnet samt av föräldragrupper.</p>
|
100 |
Arbeta med självskadebeteende : en studie av skolkuratorers syn på och arbete med flickor som skadar sig självaLönn, Jenny, Svensson, Josefin January 2005 (has links)
<p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet självskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet är på respektive skola samt vilka orsaker till självskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes.</p><p>Det framkom att skolkuratorerna definierade självskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mångfald av beteenden. Kuratorerna hävdade att det inte gick att ge något enhetligt svar till varför en flicka skadar sig själv, utan detta varierade från flicka till flicka. Krav och ideal i dagens samhälle nämndes dock särskilt. Skolkuratorerna var av skilda åsikter beträffande huruvida självskadebeteende är vanligt förekommande eller inte.</p><p>Kuratorsrollen beskrevs av informanterna som relativt oreglerad och fri att utveckla. Samtliga kuratorer framhöll uppgiften att hjälpa flickorna vidare till professionell hjälp. Det betonades även att föräldrarna var viktiga att engagera för att kunna hjälpa flickorna. Förebyggande arbete ansågs viktigt, men förekom inte i någon större utsträckning på skolorna. Våra resultat har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.</p>
|
Page generated in 0.0307 seconds