Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser och 1 appendix.

I Sverige ser vi våra stränder som en resurs. Det är en resurs för verksamheter kopplat till vattnet, men det är även platser där människan kan komma för rekreationssyften och aktiviteter. Det var under 1900-talet som detta uppmärksammades genom politiken. Medborgare flyttade in till de större tätorterna, arbetade hårt i fabrikerna och behövde därmed platser för återhämtning. För att säkerställa att stränderna bevarades infördes strandskyddet i lagtexten, vilket hindrade all byggnation från strandlinjen 100 meter in mot land samt 100 meter ut i vattnet. Flyttströmmarna in mot de större tätorterna fortsatte och detta på bekostnad av landsbygden. Det började ske en avbefolkningen av landsbygden vilket väckte en oro hos politiken. En stagnation av landsbygden var inget de önskade. Som reaktion på detta infördes bland annat år 2010 möjligheten för kommuner runt om i landet att i samband med översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Inom dessa områden anser kommunen att en exploatering av bostäder eller andra verksamheter kopplat till vattnet skulle kunna bidra till en utveckling av landsbygden. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av LIS-verktyget, vilket har styrt till ett tvådelat syfte. Dels att undersöka kommunala tjänstemäns samt politikers inställning till och tillämpning av planeringsverktyget LIS. Dels att fånga medborgares drivkraft till att bosätta sig inom ett utpekat LIS-område. För att ge svar på syftet har en fallstudie gjorts på Nässjö kommun. Som metod har det genomförts intervjuer med en politiker och en tjänsteman på en samhällsplanerarnivå samt tre hushåll på en medborgarnivå. För att strukturera upp analysen har två teman identifierats genom "grounded theory". Temana kopplar an till uppsatsens syfte och frågeställningar. Sammantaget finns en positiv inställning till LIS-verktyget på samtliga nivåer. Drivkraften till att bosätta sig inom ett LIS-område kan härledas till olika push- och pull-faktorer. Dock återfinns i analysen och slutsatserna att samtliga hushåll innan flytten har haft sociala kopplingar till ett strandnära läge.

Kunskap saknas om sammanboendes separationer och flyttningar och effekterna på efterfrågan på bostäder. I uppsatsen undersöks betydelsen av faktorer som kön, socioekonomisk ställning, vårdnad av barn samt sammanboendets längd haft på flyttningarna. Dessutom undersöks hur separationen har påverkat boendekarriären. Möjligheter att få fram uppgifter om sammanboende och separationer från folkbokföringen är begränsade. Genom tillgång till data för Gävle kommun från registerdatabasen Geosweden har sammanboendes separationer i kommunen ändå kunnat studeras. Totalt har 1 055 personer som separerat efter att ha varit sammanboende som gifta eller sambor analyserats. Genom bland annat logistisk regression har konstaterats att kön och vård av barn påverkar flyttning och bostadsefterfrågan. Däremot är det inte lika tydligt med påverkan från socioekonomisk ställning och längden på sammanboendet. Separationerna har inneburit steg nedåt i boendekarriären speciellt för yngre kvinnor som före separationen bott i ägda bostäder. Många flyttar till hyresrätter i samband med separationen. Det är av stor betydelsen av att det finns tillgång till hyresrätter till överkomliga priser och i varierande storlekar i kommunens olika områden som snabbt kan förmedlas till de som separerar. Att inte kunna genomföra en önskad separation kan innebära stora psykiska påfrestningar för de inblandade inte minst om det finns barn i familjen. Enligt överslagsbedömningar krävs 300 till 400 bostäder för att möta separerandes behov varje år.