Bakgrunn: Økning i BMI og immigrasjon til Norge medfører nye utfordringer og det må settes fokus på å bekjempe ulikheter innen helse for mor og barn. I dag utgjør pakistanske immigranter en av de største minoritetsgruppene i Norge. Målet for denne studien er å undersøke forekomst av pregravid body mass index (BMI) og noen sosiodemografiske faktorers påvirkning på operative forløsninger (keisersnitt, vakuum, og tang) blant Norske og Pakistanske førstegangsfødende kvinner i Groruddalen, Norge. Metode: Populasjonsbasert kohort undersøkelse av 146 norske og 39 pakistanske kvinner som går til svangerskapskontroll på helsestasjoneri Groruddalen og deres fødsler ved Oslo universitetssykehusHF, Ullevål og Akershus universitetssykehus HF i Norge. Resultat: Pakistanske kvinner haddelavere pre-gravid BMI enn norske kvinner (22.1 og 24.6, p &lt;0.05). En lavere andel pakistanske kvinner hadde utdannelse&gt; 9år (79.5%) enn norske kvinner (96.6%, p&lt;0.05) og en lavere andel arbeidet utenfor hjemmet, 66.5 % kontra 95.2%, p&lt;0.05. I tillegg var pakistanske kvinneryngre (M=26.4, SD=4.0 år) sammenlignet med norske kvinner(M=29.7, SD=4.4 år, p&lt;0.05). Nyfødte barn av pakistanske kvinnerveide 339 gram mindre, med en gjennomsnittlig fødselsvekt på 3181 gram,i forhold til de norske nyfødte på 3520 gram (p &lt;0.05). Det varingen signifikant forskjell i operative forløsninger blant pakistanske kvinner med 31.6% og norske kvinnermed 27.9 %, p=0.805. Uavhengig av etnisitet hadde variabelen mors alder OR=1.106 (CI95:1.017 til 1.203) og svangerskapets lengde i dager OR= 0.951 (CI95:0.908 til 0.997) sammenheng med operative forløsninger i denne studien. Detnyfødte barnets vekt OR=1.001 (CI95:1.000 til 1.002) varmuligens et grensetilfelle. Konklusjon: Studien viser sosiodemografiske forskjeller mellom norske og pakistanske kvinner i Groruddalen, Norge. Pakistanske kvinner haddelavere BMI, lavere utdanningslengde, færrearbeidet utenfor hjemmet, de varyngre når de fødte sitt første barn og de fødtebarn med lavere vektenn norske kvinner. Det varikke forskjell i andel operative forløsninger mellom norske og pakistanske kvinner. Uavhengig av etnisitet haddekvinnenes alder og svangerskapets lengde påvirkning på operativ forløsning / Background: Elevated body mass index(BMI) and increased immigration pose challenges that demand a new focus on health inequalities for mothers and children. Currently, Pakistani immigrants are among the largest minority groups in Norway.This study aimed to determine the prevalence of pre-pregnancy BMI and the impact of different sociodemographic factors on operative (caesarean section, vacuum and forceps) deliveries among Norwegian and Pakistani nulliparous women in Groruddalen, Norway. Methods: This population-based cohort study included 146 Norwegian and 39 Pakistani women attending Child Health Clinics in Groruddalen and delivering at Oslo University Hospital and Ullevål and Akershus University Hospital, Norway. Results: Compared to Norwegian women, pre-pregnancy BMI was lower in Pakistani women (24.6 and 22.1, respectively; p &lt; .05). Further, education level was &gt; 9 years lower in Pakistani versus Norwegian women (79.5 % and 96.6 %, respectively; p &lt; .05) and fewer Pakistani women work outside the home (66.5 % and 95.2 %, respectively; p &lt; .05). Compared to Norwegian women (M = 29.7 years, SD = 4.4 years, p &lt;.05), Pakistani women were younger (M = 26.4 years, SD = 4.0 years) when they delivered their first child. Moreover, Pakistani infants weighed 339 g less (average birth-weight = 3181 g) compared to Norwegian infants (3520 g; p&lt; 0.05). We observed no significant difference in operative delivery among the Pakistaniversus Norwegian women (31.6 % and 27.9 %, respectively; p = 0.805). Regardless of ethnicity, variable maternal age (OR=1.106 [CI 95: 1.017 to 1.203]) and gestational age (OR=0.951 [CI 95: 0.908 to 0.997]) associated with operative delivery in this study.Newborn weight (OR=1.001 [CI 95: 1.000 to 1.002]) was considered borderline. Conclusion: This study revealedsociodemographic differences between Norwegian and Pakistani women undergoing operative delivery in Groruddalen, Norway. Compared to Norwegian women, Pakistani women had lower BMI and lower educational attainment. Fewer Pakistani women worked outside the home and they were younger when they delivered theirfirst child. Additionally, the birth weight of Pakistani babies delivered was lower than Norwegian newborns. We observed no difference in the proportion of operative deliveries between Norwegian and Pakistani women. Regardless of ethnicity, women’s chronological and gestational age affect operative delivery. / <p>ISBN 978-91-86739-64-5</p>

Objectives: The overall aim was to investigate determinants and consequences of global non-comparative self-ratings of health (SRH). Concerning determinants, the aim was more specifically to investigate the association between age, year of investigation, stress-theory based psychobiological variables, and SRH. Materials and methods: Papers I and IV were based on eight ongoing population-based cohort studies, with sampling performed 1973-2003. The study-population consisted of 11,880 men and women, aged 25-99 years, providing 14,470 observations. Papers II and III were based on a longitudinal study of 212 adult, healthy, women and men. Results: In women, SRH declined linearly with age and year of investigation, after adjustment for influence of covariates, while in men the association was based on a third degree polynomial function. The most important covariates were complaint score, sick-leave or disability pension, and leisure time physical activity. The final model explained 76.2% of the variance in women and 74.5% in men. SRH was directly associated with psychological resources and inversely associated with psychological strain, in healthy, adult, women and men. In men with SRH which decreased to fair or poor, higher levels of prolactin and lower levels of testosterone were observed at follow-up as compared to baseline. There were no associations between endocrine variables and SRH in women. There was a significant inverse association between SRH and mortality, disability pension, and sick-leave during follow-up, in women and men, adjusted for covariates. Associations between SRH and mortality were robust during the follow-up period. Conclusions: Age and year of investigation were associated with SRH, but differently in women and men. Psychological resources and psychological strain were consistently associated with SRH, but there were no robust associations between endocrine measures and SRH. SRH was associated with mortality, disability pension, and sick-leave, during follow-up. The association between SRH and mortality was robust during the follow-up period

Den psykiska ohälsan har vuxit till att bli ett stort folkhälsoproblem i västvärlden och är som tydligast bland ungdomar och högskolestudenter. Tidspress, ökad arbetsbelastning, ingen möjlighet till inflytande anses vara faktorer som leder till en hög stressexponering. För högskolestudenter kan stress ses både som positivt och negativt när det gäller deras studier. Men då denna studierelaterade stress kan leda till ohälsa är det av vikt att implementera hälsofrämjande insatser, både för individens skull men även för samhället i sig. Studien har som syfte att undersöka frekvensen utav självupplevd stress bland högskolestudenter på Blekinge Tekniska Högskola. Den undersöker dessutom om eventuella samband till stress finns angående ålder, kön och det program som studenten läser. Studien är av kvantitativ metodologisk ansats med enkäter som datainsamlingsmetod vilka delades ut till studenter från vissa program. Data analyserades därefter med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt med hjälp utav ett chi-två test och med deskriptiv statistik. De respondenter som deltog hade en varierande nivå utav självupplevd stress och det fanns ett samband gällande respondentens kön och graden av självupplevd stress där kvinnor var de som upplevde en högre grad av stress. Detta gällde även för det program som respondenten läste där Sjuksköterskeprogrammet var det program med högst andel respondenter med hög stress. En statistisk signifikans mellan respondentens ålder och den självupplevda stressen fanns däremot inte.

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående. Föreningar och andra mer informella organisationer visar sig ha en mer långtgående betydelse för de äldres hälsa än vad författaren tidigare haft kunskap om. De äldre uppger att samhällets stödjande funktioner är helt centrala för välbefinnandet och erfar att de känner ett visst stöd i de sjukvårdssystem och den äldreomsorg som finns i samhället. Dock menar de att det är mycket som måste förbättras för att äldre människor skall kunna känna ett mer omfattande stöd i framtiden. Enligt författaren sker implementering av dessa resultat på bästa sätt genom en utveckling mot deltagande forskning, empowerment grupper och övrigt hälsofrämjande arbete som bygger på folklig medverkan.

During the last Century a tremendously technical advancement has taken place and brought a change in society, which has affected workplaces in a monumental way. Many heavily and moveable physical working tasks at the work placement have been replaced with much easier and sedentary tasks. Two of the major reasons for sick absence in Sweden are illness in the locomotive organs and pain, which can be treated and prevented with physical activity on a large scale. Many employers offer their employees’ subsidized exercise cards, which can be used during their free time. A health care exercise hour is one benefit that employers can offer their employees and normally takes place once a week during fully paid working time. A health care hour can be utilized in many different ways, for example: gym-exercise, swimming or Nordic walking. The purpose of the study is to investigate to which extent exercise in either subsidized form or within work time are offered and practiced by employees, and its possible effects on sick-absence in Örebro county. Comparisons are made between men and women, and different types of employers. A quantitative approach was chosen with existing data from the questionnaire “Life &amp; health 2004”. The respondents were between 20-84 years old. The answering frequency was 63 % of a selection group of 17 160. The results show that women are the ones who mostly receive and make most use of the benefits of doing exercise during working hours or in the subsidized form. The following results also revealed that it is more common for employees in the municipal sector to receive exercise benefits within work time. The employees within the county council make the most out of the benefits and the private employees were the one who used them less. Finally the results show that the employees who have not received any benefits have less sick absence. / Under det senaste seklet har en enorm teknisk utveckling medfört en förändring i samhället som till stor del påverkat arbetsplatsen. Många fysiskt tunga och rörliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen har ersatts av mer lätta och stillasittande uppgifter. Två av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen och värk, vilket kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Många arbetsgivare erbjuder sin personal subventionerade motionskort som kan användas för träning på fritiden. Friskvårdstimme är en annan förmån som arbetsgivare kan erbjuda sin personal som oftast i regel sker en gång i veckan på betald arbetstid. En friskvårdstimme kan utövas i olika former som exempelvis, gymträning, simning eller stavgång. Syftet med studien är att undersöka erbjudande och utnyttjande av arbetstidsförlagd och subventionerad träning/motion och dess effekter på sjukskrivning i en population i Örebro län. Jämförelser görs mellan män och kvinnor, och olika typer av arbetsgivare. En kvantitativ ansats valdes och är gjord utifrån befintligt datamaterial från enkäten Liv &amp; hälsa 2004. Respondenterna var mellan 20-84 år. Svarsfrekvensen var 63 % i en urvalsgrupp på 17 160. Resultatet visade att det är kvinnor som till störst del fått och utnyttjar erbjudandet om att träna eller motionera på arbetstid eller i subventionerad form. Vidare visar resultatet att de är vanligare bland anställda inom den kommunala sektorn att erbjudas arbetstidsförlagd träning eller motion. Det är landstingsanställda som till störst del utnyttjar förmånen och de privatanställda som utnyttjar förmånen minst. Slutligen visar resultatet att anställda som inte fått erbjudandena är mindre sjukskrivna.

Background: the COVID-19 pandemic has contributed to increased teleworking in society, which affects occupational health. Leadership is important for a prosperous organization and the health of workers. Relationship-based leadership, which involves the social interaction between management and workers, has an impact on workers' occupational health. Aim: the aim is to investigate relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic and possible links between relationship-based leadership and workers' occupational health. Method: to answer the aim of the study, a quantitative method was applied with a cross-sectional design. The data collection was collected with a survey and the sample consisted of 82 workers in teleworking. The collected material was analyzed in SPSS and presented in frequency tables and correlation analysis. Results: the results describe that the majority feel relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic. Furthermore, it is made clear that most people feel that relationship-based leadership has not changed during teleworking in the COVID-19 pandemic. There is a significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Conclusion: the conclusion is that there is a moderate positive significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Keywords: COVID-19 pandemic, occupational health, public health, relationship-based leadership, teleworking.

Bakgrund: Studien var avsedd att ge bidrag till kunskapsutvecklingen om ökat hälsofrämjande arbete för skolan. Syfte: Att undersöka vilka kompetenser och insatser arbetsterapeuter kan tillföra svenska skolan så att denna kan arbeta mer hälsofrämjande för barn och unga. Metod: Kvalitativ studie där tio informanter i svenska kommuner intervjuades våren 2023, tre skolledare och sju arbetsterapeuter som arbetade på skola eller vid central elevhälsa. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman med budskap som upplyste om vikten av Teamarbete – samverkan med och mellan aktörer där de manifesta kategorierna var professioner, förhållningssätt, färdigheter och förmågor, kunskaper och organisation som beskrev vikten av salutogent förhållningssätt, se hela eleven i dess kontext, om neuropsykiatri och samverkan mellan professioner. Det andra temat lyfte Strategier och aktiviteter - på olika nivåer och då kategorierna fysisk miljö, psykosocial miljö, pedagogisk lärmiljö och strategier som beskrev arbetsmiljöfrågor, motorik, schemabrytande aktiviteter, gemenskap, observationer, kartläggningar, hjälpmedel, samtal och hälsomöten. Konklusion: Arbetsterapeuter som arbetar i eller för skolor gör värdefulla insatser i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga, men även för kollegor och den arbetsmiljö som skapas gemensamt på en arbetsplats. Med anledning av att ett stort antal elever i nuläget inte ges det stöd som de är berättigade till under skolgången är det viktigt att kompetenstillskott som kan stärka arbetet på flera nivåer tillförs skolan. Ett sådant tillägg av legitimerade arbetsterapeuter kan då antas ge denna fördel på individnivå om så även sker i större skala kan detta få positiv betydelse för samhällsutvecklingen / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>

<p>Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelser</p><p>Titel: ”Så mycket mer än bara morötter och joggingdress…” En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.</p><p>Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.</p><p>Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning?</p><p>Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades.</p><p>Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter. Förklaringen till legitimitetssvårigheterna sammankopplas med respondenternas känsla av att vara missuppfattad, känna en låg status, en känsla av okunskap utan någon spetskompetens samt ett arbeta med ett svårgenomslaget hälsofrämjande perspektiv. För att få arbete inom det hälsofrämjande arbetsområdet behöver hälsoutvecklaren nätverka med andra människor. Nyckelfaktorerna är att ha många kontakter och att vara utåtriktad och driven för att kunna få arbete i en svår bransch där det är tuff konkurrens om få arbeten. Alla respondenter trivs i sitt arbete vilket förklaras i att de känner att de arbetar med betydelsefulla uppgifter, att de har ett bra arbetsklimat samt att de bär med sig en utbildningsstolthet.</p><p>Slutsatser: Det skulle finnas fördelar med att återinföra mentorskap, utveckla praktiken, verklighetsanpassa examinationsuppgifterna och att införa mer hälsoekonomi i utbildningen. Detta för att öka hälsoutvecklarstudenternas anställningsbarhet samt för att få en ännu mer konkurrenskraftig utbildning vid Örebro Universitet.</p> / <p>Keyword: health promotion, public health worker, public health science, education, labour market, experiences</p><p>Title: “So much more than just carrots and training clothes..” A qualitative study that examines how graduated public health workers at the University of Örebro experienced their education and the conditions of the labour market.</p><p>Background: The labour market of public health workers is a rather new discipline. The numbers of studies that examine the conditions of the labour market for examined public health workers are few and most of them have a quantitative approach.</p><p>Purpose: The purpose of this study was to examine how graduated public health workers at the University of Örebro, between the years of 2004 and 2007, experienced their three-year education and the conditions of the labour market.</p><p>Method: In an attempt to obtain an in-depth and more profound understanding, qualitative method was required and therefore, interviews with graduated public health workers were performed. The interviewes were transcribed, and followed by a content analysis where the data were divided into different patterns forming themes, categories and sub categories.</p><p>Result: The respondents experienced a wide and broad education complicates the ability to be more professional in the labour market, where there tend to be difficulties for the respondents to be legitimated. These experiences connect with the respondents feelings of being misunderstood, not having a high-status profession job, having a feeling of poor knowledge and working with the health promotion perspective which tent to have a low impact. To get a job in the health promoting working field after the education the public health workers need to have a wide network with people in the working field. The key factors for an employment is to have many and good social contacts and to be outgoing and to be the prime mover. All of the respondents´ satisfaction by their occupation could be explained by them having feelings about important tasks and assignments. A good working climate and the feeling of being proud of their education are also factors that explain the job satisfaction.</p><p>Conclusion: The education of public health would benefit from reintroducing mentorship and developing the job practice experience during the studies. Other benefits would be to adapt and adjust the examinations of diffrent modules to be more linked to the labour markets requirement, and to introduce more health economics in the education. This, in return would increase the numbers of employments of public health workers and also create an even more competitive education of public health at the University of Örebro.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka om det går att påverka ungdomars fysiska prestation med hjälp av positiv feedback. De olika frågeställningarna som utvecklats utifrån detta syfte ämnar ta reda på skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jämfört med dynamiska, undersöks också.</p><p>Metod</p><p>För att kunna besvara frågeställningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts på en grupp bestående av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning på löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfället fick deltagarna möjlighet att prova testerna. Därefter delades ungdomarna in i två grupper, Grupp A och Grupp B. Grupp A mottog feedback vid första tillfället men inte vid andra. Grupp B mottog ingen feedback vid första tillfället men däremot vid det andra tillfället. Försökspersonerna visste inte om syftet med studien under studiens gång. Testresultaten bearbetades sedan i SPSS 15.0 för windows.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar i samtliga fall förutom vid testen för handgrip på en signifikant förbättring i testresultat vid de tester som genomfördes med positiv feedback. Störst förbättring var det vid de övningar som testade statisk uthållig styrka (Belly-back och Armhang), den största procentuella förbättringen uppmättes i Armhang (35%) och den största skillnaden i tid uppmättes i Belly-back (31,0 s). Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan Grupp A och Grupp B.</p><p>Slutsats</p><p>Denna studie påvisar liksom tidigare forskning att positiv feedback kan förbättra resultatet vid fysiskt arbete. En intressant del av arbetet är att effekten av den positiva feedbacken var mycket större vid statsikt arbete än vid dynamiskt arbete. Det har dock inte bedrivits mycket forskning på ungdomar inom detta område. Det skulle vara intressant att vidareutveckla denna typ av studie på en större population där man även kan kartlägga ungdomarnas bakgrund för att kunna koppla mottagandet av feedback till en viss personlighetstyp.</p> / <p>Aim</p><p>The aim in this study is to examine if it is possible to affect the physical performance in adolescence with positive feedback. The different questions asked on the basis of this aim, is intended to explore the difference in the results for the tests made with, respectively without positive feedback. Other objects, like difference in end pulse, if the positive feedback has a larger effect when performing statical strenght compared to dynamic strenght, is also examined. B.F Skinners theories of removemet of the positiv feedback is tested.</p><p>Method</p><p>To answer the questions asked, a exprementell cross-over designed study was carried out on a group of 21 boys born in 1994, acitve in sports. The tests made in the study were Time to exhaution on threadmill, Belly-Back, Armhang, and Handgrip. A pretest was exucuted with all subjects, on that occasion the subjects had the opportunity to try all tests they later would perform. Thereafter the adolescence were divided into two groups, Group A and Group B. Group A recieved feedback in the first session but not in the second one. Group B did not recieve feedback in the first test session, instead they recieved it in the second session. The subjects did not know the purpose with the study during the time for the study.</p><p>Results</p><p>In all the tests excluding the one for handstrenght, the results shows a significant improvement in the tests performed with positive feedback. The largest improvements were seen in the tests for static endurance strenght (Belly-back and Armhang), the largest difference in percent was seen in the Armhang test (35%) and the largest difference in time was seen in the Belly-back test (31,0 s). No significant difference could be seen when Group A and B were compared.</p><p>Conclusions</p><p>This study indicates, like the previous research, that positive feedback may improve the results in physical performence. An interesting part of this work is the observation of the larger effect of the positive feedback when performing static endurance strenght compared to tests for dynamic endurance. Alltough, the research on adolescence in this particular topic is not widespread. It would be highly interesting to develope this kind of study on a larger population and describe the background for the subjects to better find out how their different personalitys effect their response to the positive feedback.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om det går att påverka ungdomars fysiska prestation med hjälp av positiv feedback. De olika frågeställningarna som utvecklats utifrån detta syfte ämnar ta reda på skillnaden i resultaten för de tester utförda med, respektive utan positiv feedback. Andra variabler som skillnad i slutpuls, om den positiva feedbacken gör större inverkan vid statiska styrkeövningar jämfört med dynamiska, undersöks också. Metod För att kunna besvara frågeställningarna har en experimentell crossover designad studie genomförts på en grupp bestående av 21 stycken idrottsaktiva pojkar födda 1994. De tester som genomfördes var Tid till utmattning på löpband, Belly-back-, Armhang-, och ett Handgriptest. Ett förtest genomfördes med alla försökspersoner, vid det tillfället fick deltagarna möjlighet att prova testerna. Därefter delades ungdomarna in i två grupper, Grupp A och Grupp B. Grupp A mottog feedback vid första tillfället men inte vid andra. Grupp B mottog ingen feedback vid första tillfället men däremot vid det andra tillfället. Försökspersonerna visste inte om syftet med studien under studiens gång. Testresultaten bearbetades sedan i SPSS 15.0 för windows. Resultat Resultaten visar i samtliga fall förutom vid testen för handgrip på en signifikant förbättring i testresultat vid de tester som genomfördes med positiv feedback. Störst förbättring var det vid de övningar som testade statisk uthållig styrka (Belly-back och Armhang), den största procentuella förbättringen uppmättes i Armhang (35%) och den största skillnaden i tid uppmättes i Belly-back (31,0 s). Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan Grupp A och Grupp B. Slutsats Denna studie påvisar liksom tidigare forskning att positiv feedback kan förbättra resultatet vid fysiskt arbete. En intressant del av arbetet är att effekten av den positiva feedbacken var mycket större vid statsikt arbete än vid dynamiskt arbete. Det har dock inte bedrivits mycket forskning på ungdomar inom detta område. Det skulle vara intressant att vidareutveckla denna typ av studie på en större population där man även kan kartlägga ungdomarnas bakgrund för att kunna koppla mottagandet av feedback till en viss personlighetstyp. / Aim The aim in this study is to examine if it is possible to affect the physical performance in adolescence with positive feedback. The different questions asked on the basis of this aim, is intended to explore the difference in the results for the tests made with, respectively without positive feedback. Other objects, like difference in end pulse, if the positive feedback has a larger effect when performing statical strenght compared to dynamic strenght, is also examined. B.F Skinners theories of removemet of the positiv feedback is tested. Method To answer the questions asked, a exprementell cross-over designed study was carried out on a group of 21 boys born in 1994, acitve in sports. The tests made in the study were Time to exhaution on threadmill, Belly-Back, Armhang, and Handgrip. A pretest was exucuted with all subjects, on that occasion the subjects had the opportunity to try all tests they later would perform. Thereafter the adolescence were divided into two groups, Group A and Group B. Group A recieved feedback in the first session but not in the second one. Group B did not recieve feedback in the first test session, instead they recieved it in the second session. The subjects did not know the purpose with the study during the time for the study. Results In all the tests excluding the one for handstrenght, the results shows a significant improvement in the tests performed with positive feedback. The largest improvements were seen in the tests for static endurance strenght (Belly-back and Armhang), the largest difference in percent was seen in the Armhang test (35%) and the largest difference in time was seen in the Belly-back test (31,0 s). No significant difference could be seen when Group A and B were compared. Conclusions This study indicates, like the previous research, that positive feedback may improve the results in physical performence. An interesting part of this work is the observation of the larger effect of the positive feedback when performing static endurance strenght compared to tests for dynamic endurance. Alltough, the research on adolescence in this particular topic is not widespread. It would be highly interesting to develope this kind of study on a larger population and describe the background for the subjects to better find out how their different personalitys effect their response to the positive feedback.