The aim of this study was to obtain better knowledge about teenagers' physical capacity and physical activity. The study group consisted of 301 students in upper secondary school, 191 students in practical education (74 girls and 117 boys) and 110 students in theoretical education (57 girls and 53 boys). The adolescents were 16-19 years old and lived in southern Sweden. The study comprised three parts: a questionnaire, seven physical tests (one test to predict maximal oxygen uptake, three strength tests, two flexibility tests and one balance test) and information on each pupil's grades. Pupils in practical education for occupations like industrial- and building workers, mechanics, assistant nurses and hairdressers, all of which are occupations involving physical effort, had lower physical capacity than pupils in theoretical education among both girls and boys. A correlation was found between physical capacity and grades.

Background: Intimate partner violence (IPV) is a pervasive, worldwide public health problem and one of the most common violations of human rights. The aim of this thesis were twofold: (i) to study the process and factors related to ending of IPV of Nicaraguan women and (ii) to examine to what extent IPV exposure is associated with the child linear growth and women’s contraceptive use after pregnancy. Methods: Data were collected from a panel study which followed 398 women who were inquired about their IPV exposure during pregnancy and at follow-up a median of 43 months after delivery. Three hundred seventy five of their children were available for anthropometric assessment. Thirteen in-depth interviews were conducted with women exposed to physical/sexual IPV during pregnancy but not at follow-up. For analysis both quantitative and qualitative methodologies were used. Results: Women experienced four patterns of abuse: never abused, ending abuse, continued abuse, and new abuse. Of the women who experienced any IPV before or during pregnancy, 59% (95% CI 52-65%) reported no abuse at follow-up (135/229).  Women exposed to a continued abuse pattern and those exposed to any IPV, emotional or physical IPV at follow-up had higher odds of reversible contraceptive use. Further, exposure to any IPV and controlling behavior by a partner during pregnancy impaired the index child linear growth. Girls whose mothers had low social resources during pregnancy were the most affected. Women felt that being inquired about IPV while pregnant contributed to process of ending the abuse. Ending IPV was experienced as a process with three phases: “I came to a turning point,” “I changed,” and the “Relationship ended or changed.” Successful strategies to ending abuse mainly involved utilizing informal networks. Ending IPV did not always mean ending the relationship. IPV awareness, severity of the abuse, and economic independence were individual factors associated with ending of abuse. At the relationship level, diminishing or no exposure to controlling behavior by their partner was a key element. At the community level, a supportive and less tolerant to IPV environment as well as exposure to IPV inquiry during pregnancy facilitated the process of ending abuse. Conclusion: The study found that IPV exposure is associated with the children’s linear growth and women’s reversible contraceptive use. In addition, it is clear that gender norms regarding IPV are not static and that they play an important role in facilitating the process ending the abuse by increasing abused women’s access to emotional and material support. Our results emphasize the relevance of improving public services response to IPV.

<p>Den fysiska uppsatsen är arkiverad på Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete.</p>

The purpose of this study was to examine how food managers of Östergötland County disucss around their possibilities of reaching the government´s orientation towards 25 per cent of the food - procured, prepared and cooked in the school meal - coming from certified organic production. The study was a cross-sectional study in wich a qualitative approach was used. The sample consisted six food managers in Östergötland. Data processing was done through a semantic content analysis.  The result showed that involvment and intrest were significant factors for the introduction of organic food in the school meal. The three municipalities with the highest percentage of organic food used the SMART - concept. All food managers experienced a higher cost to purchase organic food. Half of the food managers felt that they did not have sufficient financial resources. The remaining three had somewhat differing opinions about  the resources that were available. There were no common barriers to the procurement of organic food.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet. Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa. Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå. Istudiens empiriska resultat framträder även domänerna hälsorelaterad och ohälsorelaterad. Slutsatser: Slutsatser som kan dras av denna studieär att hälsa upplevs som en balans mellan olika delar, såsom fysiska, psykiska,sociala aspekter samt arbete, familj och privatliv. Dessa delar eller dimensioner av hälsan hänger samman och påverkar varandra. Trots att arbetet är mycket krävande och påfrestande så trivs informanterna på sitt arbete och tycker att det är roligt och utvecklande, de känner sig engagerade och delaktiga vilket bidrar till att de upplever hälsa (arbetsrelaterad hälsa). Ett flertal friskfaktorer går att identifiera och de friskfaktorer som finns på individnivå tycks vara av mycket stor betydelse, även om de på gruppnivå och organisatorisk nivå också inverkar på den arbetsrelaterade hälsan. Friskfaktorerna på individnivå är betydelsefulla för att kunna nyttja de friskfaktorer som finns på gruppnivå och organisatorisk nivå. De individuella friskfaktorernaär tydligt synliga hos individen i både privata sammanhang och i arbetssammanhang, medan friskfaktorerna på gruppnivå och organisatorisk nivå endast är relaterade till arbetet och arbetssituationen.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid. Metoden var kvantitativ med en elektronisk enkät för datainsamling. De flesta skolor hade förebyggande insatser för eleverna. Vanliga insatser var mobbingförebyggande (79 %), självkänslan (75 %), sociala färdigheter (75 %), självförtroende (74 %) och problemlösning (72 %). Inga statistiska signifikanta samband hittades mellan om respondenterna arbetade på en skola med högt antal insatser och om de hade kunskapen att upptäcka elever som mår dåligt, om kunskapen var införskaffad genom yrkesutbildningen samt om de anser att skolan hade ansvar för elevernas psykiska hälsa. Fler studier om förebyggande insatser i skolan behövs.

Syftet med denna uppsats är att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sårbarhet i relation till naturkatastrofer i allmänhet. Sårbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sårbarhet, som är en undergrupp till sårbarhetsfältet, har studerats förhållandevis lite. Genom att ta reda på vilka människor/grupper av människor som är mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, såväl som akuta insatser i händelse av en naturkatastrof. Tanken är att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sårbarhet i en utvald kommun vid Vänerns strand. Vänern är som känt hotad av ökad översvämningsrisk i samband med klimatförändringar och vikten av att undersöka social sårbarhet där är stor. Det huvudsakliga resultatet är att social sårbarhet i relation till naturkatastrofer är bristfälligt kartlagt i vetenskaplig litteratur. Den metodik som har utarbetats för att mäta och hantera social sårbarhet i olika samhällen är fortfarande på ett experimentellt stadium. Att mäta och analysera social sårbarhet i Sverige är möjligt, om än med tydliga begränsningar, men det är av största betydelse att hänsyn tas till de unika förhållanden som råder på den plats som skall studeras. De variabler som används i utländska studier för att mäta social sårbarhet är förmodligen annorlunda från vilka variabler som är lämpliga att använda i Sverige. De studier som undersökts i rapporten använder sig av variabler som är lätta att kvantifiera. Kvalitativa variabler skulle sannolikt vara mer intressanta att mäta i en studie om social sårbarhet i Sverige.

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt. Detta beror främst på rädsla att utsättas för brott. Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen kring vad ungdomar och lokala aktörer upplever kan påverka den upplevda tryggheten på bostadsområdet. Metoden var kvalitativ med induktiv utgångspunkt. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av två fokusgrupper, en med ungdomar och en med aktörer som arbetar med trygghet på bostadsområdet. Analys skedde därefter med innehållsanalys. Med hjälp av meningskategorisering utkristalliserades fem teman på trygghet. Resultatet och slutsatserna visar att det upplevs vara flertalet faktorer som påverkar tryggheten på bostadsområdet. Det fanns även olika åsikter vad som upplevdes som viktigast för tryggheten på bostadsområdet. Det kan således vara viktigt att lyfta fram boendes åsikter i arbetet med trygghet på bostadsområdet. / Security is a human right for all individuals. However, there are social, economic and environmental factors in the community that may affect the perceived security. This paper has been limited to examining what is affecting the security of a local neighborhood area in a major city in central Sweden. People living in the area have lower socioeconomic status than most other areas in the city. People in the neighborhood have also shown the insecurity and anxiety to go out after it got dark. This is mainly due to fear of being exposed to crime. The purpose of this paper is to improve understanding of what adolescents and adults’ thinks can affect the perceived security in the neighborhood area. A qualitative method with an inductive focus where conducted. The data was collected using two focus groups. The analysis was done with a content analysis. With the help of meaningful categorization, five themes emerged. The results show that there are many factors that affect the security of the residential area. There were different opinions what was perceived as most important for security protection factor. It may therefore be important to highlight the residents' views in the work of security in the residential area.

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rådgivning kan ha på individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rådgivningen används i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen är hämtad från databasen PubMed. Multidisciplinära behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vård för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohälsa inte ska bäras med in i vuxen ålder med ytterligare följdsjukdomar som resultat. / Overweight and obesity is an increasing problem among children and adolescents. The purpose of this study was to examine the positive effects psychological counselling may have on individuals with this health status. This study is a literature study and the result is gathered from the database PubMed.  Multidisciplinary treatment seems to be the most effective and psychological treatment is an important part of that. Children and adolescents needs early care so that this health state will not increase and be carried on in to adulthood with further health implications as a result.

I dagens samhälle sprids budskap om hälsa och en hälsosam livsstil genom en mängd olika informationskanaler, där kanske den största är media. Då mediavärlden kan ses som en stark trendsättare och då de flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hälsa påverkar livsstilen gällande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nås individen av? Hur stämmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval påverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktär. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre män och sexton kvinnor. Åldersfördelningen varierade mellan arton och femtiosju år. Det insamlade intervjumaterialet analyserades genom en innehållsanalys som visade att mediabudskap påverkade informanterna olika beroende på ålder, intresse och livssituation samt yrke. Bland de yngre informanterna relaterades kost och fysisk aktivitet i hög grad till utseendet. Medias budskap kunde även upplevas som en press, där en smal kroppsbyggnad bland de yngre kvinnorna var förknippad med bättre självförtroende och psykiskt välbefinnande. Vad gällde kosthållning kunde stressen i vardagen vara en avgörande faktor, men där även media och samhället hade en avgörande roll och var viktiga trendsättare. Bland de äldre informanterna fick riskbudskap om livsmedel, livsmedels ursprung och innehåll större utrymme, och manade till eftertanke i högre utsträckning än andra mediabudskap. Kroppens åldrande och vikten av att hålla igång för att slippa värk var i högre grad motiverande för träning och fysisk aktivitet än medias budskap om ett vackrare utseende. Majoriteten av informanternas mål med hälsa och livsstil var att må bra, träna mer och ta hand om sig själva. Flertalet hävdade också att mediabudskap inte helt gick att lita på. Bland de yngre informanterna fanns en hög grad av medvetenhet kring hur media förvränger och omvandlar budskap om kroppsideal och utseende, varpå påverkan upplevdes ske medvetet, trots att full förståelse fanns för att budskapen varken var sanningsenliga eller verklighetstrogna. / In today's society messages about health and healthy lifestyles are spread through a variety of information channels, where perhaps the biggest is the media. Since the media world can be seen as a strong trend setter, the purpose of this study was to investigate how the individual experiences that media`s messages about health affect the lifestyle regarding diet and physical activity. What types of media messages reach the individual? Do the individuals perceive these to be consistent with official recommendations and how do individuals experience that lifestyle choices are affected by these messages? The study design was empirical, qualitative and of a descriptive character. A total of nineteen semi-structured interviews have been conducted, with three men and sixteen women. The gathered data was analyzed through a content analysis. The main results showed that media messages affect informants differently depending on age, interest, lifestyle and profession. Among the younger informants, diet and physical activity were more related to appearance than among the older informants and media impact was experienced to occur consciously. Among the older informants risk messages were given more consideration and old age was considered a motivation to increase exercise and physical activity.