Sustainability has over the years been of interest and not least to the fast fashion industry. The phenomenon of sustainability reports has therefore occurred by small and large companies produced for society today. Companies present a list of past, present and future sustainable activities to suppliers, competitors, shareholders and customers. Furthermore, the fast fashion industry has grown and consumption tends to be higher than ten years ago. The information shared is therefore important to see how these activities are communicated to society, not at least to customers. Sustainability awareness is today a valuable tool for sustainable trust in companies. Thus, the purpose of this thesis was to investigate which sustainability issues are presented  in sustainability reports by companies and by customers. Empirical results were obtained using a qualitative multi-method, where Critical Discourse Analysis was adopted by the authors to interpret sustainability reports from seven Swedish companies interpreted as fast fashion. The authors then analysed the results of CDA of sustainability reports with the aim to find out how the sustainable issues are presented to society in variants, differences, images and language. In addition, semi-structured interviews with questions based on CDA and literature review were conducted to gain perspectives and a deeper understanding of the customers.The conclusion of this thesis showed that customers can be involved in companies' sustainable activities, although it tends to differ. Customers perceived sustainability reports in today's situation as low transparency and the trust is not as high as it could be. The GIOIA method was therefore conducted to see how these first concepts from customer interviews relate to the second theme of CDA. Furthermore, four dimensions could be constructed with further suggestions for companies that produce sustainability reports to customers on the issues of trust, transparency, customer awareness and important sustainable issues. The thesis further identified both general factors and problems within sustainability reports that can be used for future guidance and implementation of sustainable awareness for customers in the fast fashion industry.

The Swedish Government has set a goal to reach net zero emissions of greenhouse gases by 2045, which together with the commissioning to the Swedish Housing Agency to prepare requirements for a climate declaration that shall reduce the climate impact from buildings, has enforce the AEC industry to provide solutions that help reach these targets. The introduction of the integration of BIM technologies, together with the LCA methodology has been suggested as a key solution to solve this problem. To achieve the results for this study, two main objectives were stablished. The first objective was to develop a BIM model in SMC able to produce automated climate calculations. The second objective was to perform interviews with relevant actors about this tool. The integration of those objectives helped to answer the research questions of this study. This study provides a way of performing automated climate calculations for construction projects using classification of materials in SMC and calculations in Excel. It also has the ability to perform data visualization of the carbon footprints of the complements in the 3D models of the project using the GWP of the chosen materials. It can be said that it is a great tool to introduce to decision-makers an easy way to identify the hotspots of carbon emissions and choose more sustainable alternatives. / Den Svenska Regeringen har fastställt ett mål att nå utsläppen av växthusgaser netto noll till 2045, som tillsammans med uppdraget till Boverket att förbereda krav på en klimatdeklaration som ska minska klimatpåverkan från byggnader har tvingat AEC-industrin att tillhandahålla lösningar som hjälper till att nå dessa mål. Införandet av integrationen av BIM-teknologier tillsammans med LCA-metoden har föreslagits som en nyckellösning för att lösa detta problem. För att uppnå resultaten för denna studie fastställdes två huvudmål. Det första målet var att utveckla en BIM-modell i SMC som kunde producera automatiserade klimatberäkningar. Det andra målet var att genomföra intervjuer med relevanta aktörer om detta verktyg. Integrationen av dessa mål hjälpte till att besvara forskningsfrågorna i denna studie. Denna studie ger ett sätt att utföra automatiserade klimatberäkningar för byggprojekt med klassificering av material i SMC och beräkningar i Excel. Det har också förmågan att utföra datavisualisering av kolavtryck av komplementen i projektets 3D-modeller med GWP för de valda materialen. Det kan sägas att det är ett bra verktyg att introducera för beslutsfattare ett enkelt sätt att identifiera de hotspots som koldioxidutsläpp och välja mer hållbara alternativ.

Digitalization has been reshaping the media landscape in recent years, often conveying an implicit promise of becoming less dependent on physical resources. At the same time, the current understanding of digital reading goes beyond dedicated e-readers or definable digital media products such as magazines or newspapers. In fact, it must be perceived as a function or service obtained from existing and ever-expanding “digital ecosystems”. There is furthermore a clear and unambiguous trend that relatively small and mobile devices are on the rise for consuming all kinds of media. Next to potentially enabling environmental gains compared to traditional paper-based media consumption, there are agreeing indications of a shift from overall electricity consumption dominated by end-user devices towards an increasing importance of less tangible data transmission networks and data centers. Therefore, a bottom-up analysis is deemed to compliment more general top-down observations and assessments. To this end, an elaborated reference scenario is proposed as to bridge the mere analytical method of Life Cycle Assessment (LCA) with behavioral aspects based on German market observations and surveys. The prevailing aim of this study is to detect environmental hot-spots and absolute impacts linked to the service of accessing text-based content via connected electronic devices. In doing so, this study takes the position that both types of media consumption – digital and paper-based - are incommensurable due to the very evident differences in provided functions, markets, and industries. Therefore, an attributional and stand-alone LCA is considered appropriate. The perceived current situation (reference scenario) evolves around substantiated estimates and assumptions concerning production of devices, use of devices as well as operation of essential data transmission network components. Looking at potential hot-spots, electricity consumption linked to data transmission could be a decisive factor for the environmental performance of digital reading. However, the actual importance of data transmission infrastructures depends on both methodological choices and a range of parameters or trends. For instance, the relative importance is shifted when more recent estimates of electricity intensities are incorporated. Depending on actual and localized electricity intensity of data transmission, the amount of data required to provide an expected function may inhibit environmental potentials of digital media consumption. Postulating average annual consumption of digital contents and assuming actual substitution of equivalent printed media products, about 50 kg CO2-equivalents. could potentially be avoided. This theoretical potential is based on the calculated global warming potential (GWP) associated with digital reading according to the reference scenario which amounts to about 29 kg CO2-equivalents. Therefore, this study supports findings from previous studies that indicated environmental benefits of digital reading. Compared to other functions or services (e.g. video/music streaming, podcasts, audio books) embedded in the same “digital ecosystems”, reading requires little amount of data. If allocation of upstream effects is based on time, the relative importance of data transmission networks could be gauged and compared by adopting a “data-to-service time” ratio. Taking the reference scenario as a starting point, a perceivable ratio for digital reading is 0.015 GB/h, including systemic inefficiencies. In contrast, streaming of high-definition video contents can easily consume 3 GB/h, a 200-fold increase. The audience of this study comprises providers of digital reading services and/or other media services as well as end-users as integral element in “digital ecosystems”. Besides, the report proposes a conceptual assessment framework which can be applied to other contemporary digital services or functions. / De senaste åren har digitalisering omformat medielandskapet, med ett implicit löfte om att minska beroendet av fysiska resurser. Dessutom finns det tydliga trender som pekar mot en ökad användning av små, mobila enheter för att konsumera alla sorters media. En uppdaterad bottom-up analys bedöms komplettera mer generella observationer och bedömningar. Om man antar årliga genomsnittliga konsumtionsmönster i Tyskland, så är tillverkningen av elektroniska slutanvändarenheter – oavsett om de är till för enskilda ändamål (e-läsare) eller om de är multifunktionella (smartphone, surfplatta) – onekligen en miljömässigt kritisk punkt för digitalt läsande. Elförbrukningen, som sker i samband med dataöverföringen, kan också vara en avgörande faktor för den övergripande miljöpåverkan av digital läsning. Dock beror den faktiska påverkan av dataöverförningsinfrastrukturer dels på metodologiska val men även på ett antal andra parametrar och trender. Genom att undersöka indikatorn för global uppvärmning kan denna studie konstatera att resultaten stödjer tidigare forskning, som redan pekar på de miljömässiga vinsterna av digitalt läsande. Målgruppen för denna studie innefattar både distributörer av digitala läs-tjänster och/eller andra media tjänster såväl som slutanvändare som ett integrerat element i ”digitala ekosystem”.

One of the main polluting industries in the world with high environmental impact is the construction industry which also generates a huge amount of waste. To overcome the seburdens, we need to reduce the impacts through new solutions, technologies and by injecting circular economy concept into the industry. Construction and building material industry are responsible for nearly 11% of all GHG emissions and the usage of residential/commercial buildings is contributing to 28% of all GHG emissions globally. the construction industry is also responsible for 35% of the total wastes in the European Union. Both linear economy and emissions of the construction sector are becoming more important in recent years that led to the development of many standards, frameworks and innovations. Reporting environmental burdens of the construction elements, products and construction works or construction projects is one of the ways for emissions accounting. Therefore, a report on environmental impacts of goods or services is called environmental product claims which can be based on a single criterion (like CO2 emission or % of recycled content) or based on a complete LCA study with multiple impacts. These reports have been classified by ISO 14020 series in three types, Type I (third-party certified label), Type II (self-declared claims) and Type III (the third party verified declaration based on LCA study). The third type is known as Environmental Product Declaration (EPD). To make the LCA results in EPD:s comparable, Product Category Rules (PCR) are developed. The regulations for the construction materials are defined in EN 15804 so the declarations of the building materials and construction works according to these regulations are compliant with EN 15804. Another framework for environmental declarations called, Product Environmental Footprint (PEF) is developed in Europe. Besides Business to Business declarations that are the target group for EN 15804, PEF also includes environmental labelling (type I) with consumers as the target group. The PCR:s from the updated version of EN15804:2012+A2:2019 can be regarded as the parallel methodology specification for the construction materials in the PEF system. Other product groups' rules and specifications are based on the PEF guidance document. The overall aims of this study are to compare the EN 15804 and PEF formulas concentrating on credits at the end of life and after the end of life stage and to reduce the subjectivity of two variables, energy margin, and recycling rate in the assessment of recycling alternatives after the end-of-life stage. Calculated credits can be included differently in the environmental declarations depending on the methodological approach. PEF includes the End-of-Life (EoL) credits into the Life Cycle Assessment (LCA) study and adds them to the product's performance results, while EN 15804 mandates to report the credits from recycling/recovery separately as supplementary information to the products environmental performance. To compare the credits that are calculated according to PEF and EN 15804, a separate indicator is virtually defined for PEF in order to calculate all the credits separately and compare the results with EN 15804 Module Dresults to give the reader an overview of the most beneficial uses of the construction waste according to PEF and EN 15804. Reducing subjectivity of choosing recycling rate has been addressed by developing more transparent and less subjective tool by integrating and using DGNB (German Sustainable Building Council) and BRE (center for building research in the UK) methods. For energy margin, this has been done by integrating energy margin calculation tool by CDM (Clean Development Mechanism, United Nations) and find the contribution of different materials to the environmental benefits in and after the end of life stage of the building lifecycle. However, the DGNB and BRE methods require further development, since they are not originally developed for LCA studies and just used as the only current options available in order to make recyclability assessment methods compatible with LCA studies. Other methods, specifically for LCA, can also be developed in the future. Based on an inventory of the components and materials used in a real building, the most environmental benefits (credits) from downstream recycling/recovery considering all materials are generated for the wooden products when using the EN 15804 formula, while aluminium is in the second place. On the other hand, aluminium is in the first place and wood is second using the PEF formula. Aluminium has by far the most benefits (credits) considering the credits per kg of each material, due to the huge recycling potential that aluminium has and will replace primary aluminium in the future. Unlike PEF, EN 15804 reports all credits separately outside of the LCA system boundary. This is very beneficial since the correct verified LCA will not beaffected by the credits that are given based on current technologies when the end of life of the building components are between 40 to 120 years away from today. / En av de industrier i världen med högst miljöpåverkan är byggbranschen som också genererar en enorm mängd avfall. För att hantera detta måste vi minska effekterna genom nya lösningar, teknologier och genom att använda konceptet cirkulär ekonomi i byggbranschen. Bygg- och byggnadsmaterialindustrin är ansvarig för nästan 11% av alla växthusgasutsläpp och användningen av bostäder / kommersiella byggnader bidrar till 28% av allaväxthusgasutsläpp globalt. Byggbranschen ansvarar också för 35% av det totala avfallet i EU. Både linjär ekonomi och utsläpp från byggsektorn har blivit viktigare under de senaste åren vilket har lett till utveckling av många standarder, ramverk och innovationer. Att rapportera miljöbelastningar för byggelement, produkter och bygg- och anläggningsarbeten är ett av sätten för utsläppsredovisning. Därför kallas en rapport om miljöpåverkan av varor eller tjänster Miljömärkning som kan baseras på ett enda kriterium (som CO2-utsläpp eller procent av återvunnet innehåll) eller baserat på en fullständig LCAstudie med flera effekter. Dessa rapporter har klassificerats enligt ISO 14020-serien i tre typer, typ I (tredjepartscertifierad märkning), typ II (självdeklarerade påståenden) och typ III (tredjepart verifierad deklaration baserad på LCA-studie). Den tredje typen är känd som Miljövarudeklaration/Environmental Product Declaration (EPD). För att göra LCA-resultat i EPD:er jämförbara, utvecklas Product Category Rules (PCR) (Produktkategoriregler). Regler för byggnadsmaterialen definieras i EN 15804, så deklarationerna om byggnadsmaterial och byggnadsarbeten enligt dessa regler överensstämmer med EN 15804. Ett annat ramverk för miljödeklaration är ProductEnvironmental Footprint (PEF) som är utvecklad inom EU. Förutom Business to Businessdeklarationer som är målgruppen för EN 15804 inkluderar PEF också miljömärkning (typ I) med konsumenter som målgrupp. PCR:erna från den uppdaterade versionen av EN 15804:2012 + A2: 2019 kan betraktas som den parallella metodspecifikationen för byggmaterialen i PEF-systemet. Andra produktgruppers regler och specifikationer är baserade på PEFs vägledningsdokument. De övergripande syftena med denna studie är att jämföra formlerna EN 15804 och PEF som koncentrerar sig på krediter i slutet av livscykeln och att minska subjektiviteten för två variabler, energimarginal och återvinningsgrad vid bedömningen av återvinningsalternativ i slutet av livscykeln. Beräknade krediter kan inkluderas olika i miljödeklarationerna beroende på den valda metoden. PEF inkluderar slutet av livscykeln (EoL)-krediter i livscykelanalys (LCA) -studien och lägger dem till produktens resultat, medan EN 15804 kräver att krediterna från återvinning rapporteras separat som kompletterande information till produkternas miljöprestanda. För att jämföra krediter som beräknas enligt PEF och EN 15804, definieras en virtuell separat indikator för PEF för att beräkna alla krediter separat och jämföra resultaten med EN 15804 Modul D-resultat för att ge läsaren en översikt över de mest fördelaktiga användning av byggavfall enligt PEF och EN 15804. Olika sätt att minska subjektiviteten i valet av återvinningsgrad behandlas genom att utveckla mer transparenta och mindre subjektiva verktyg med hjälp av metoder från DGNB (German Sustainable Building Council) och BRE (Center for building research, UK). Energimarginal behandlas genom att integrera ett verktyg för energimarginaler från CDM (Clean Development Mechanism, FN) och hitta bidraget från olika material till miljöfördelarna i och efter livscykeln för byggnaden. DGNB och BRE metoderna kräver emellertid ytterligare utveckling, eftersom de inte ursprungligen är utvecklade för LCA-studier och bara används som de enda tillgängliga alternativen för att göra utvärderingsmetoder för återvinningsbarhet kompatibla med LCA-studier. Andra metoder, speciellt för LCA, kan också utvecklas i framtiden. Baserat på en inventering av komponenter och material som används i en riktig byggnad, genereras de största miljömässiga fördelarna (krediter) av nedströms återvinning av träprodukter när man använder EN 15804-formeln, medan aluminium ligger på andra plats. Å andra sidan är kommer aluminium i första hand och trä kommer på andra plats med PEFformeln. Aluminium har överlägset flest fördelar (krediter) per kg av varje material, på grundav den enorma återvinningspotentialen som aluminium har och kommer att ersätta primärt aluminium i framtiden. Till skillnad från PEF rapporterar EN 15804 alla krediter separat utanför LCA-systemgränsen. Detta är mycket fördelaktigt eftersom den korrekta verifierade LCAn inte kommer att påverkas av de krediter som ges baserat på nuvarande teknik när byggnadskomponenternas livslängd är mellan 40 och 120 år från idag.

Kraven på företag idag att ställa om till en hållbar verksamhet är höga vilket innebär att de måste se till alla stegen i produktionen, från fiber till färdig produkt. Denna hållbarhetsomställning är ett producentansvar som bland annat har som högsta prioritet att minska utsläppen av växthusgaser som uppstår vid tillverkning av textilier. Den växthusgas som har störst negativ påverkan är koldioxid, vilket den textila industrin bidrar rejält med, och det är därför av stor vikt att hitta substitut för många redan befintliga material som har lägre koldioxidavtryck. Arbetet innefattar en del av en livscykelanalys med beräkningar på produktionen och transporten av en textil produkt från ett svenskt outdoorföretag för att se mängden koldioxidutsläpp den avger samt vilka förändringar som kan och måste göras för att minska dessa. Studien är empirisk och kvantitativ med enkätundersökning som metod för datainsamling. Bearbetning och analys av kvantitativ data kommer att användas under arbetets gång med komplettering av kvalitativa intervjuer. Datainsamlingen sammanställs i verktyget Higg Index som omvandlar siffrorna och faktan till koldioxidekvivalenter. Resultatet visar att störst utsläpp av växthusgasen koldioxid sker under materialtillverkningen följt av transporten. Med bland annat hjälp av ett antal begränsningsstrategier inom material och tillverkningsfasen, renare energianvändning och effektivitetsförbättringar samt kortare transportsträckor kan utsläppen av koldioxid minskas. / The requirements for companies today to switch to a sustainable business are high, which means that they must ensure all stages of production, from fiber to finished product. This sustainability adjustment is a producer responsibility which, among other things, has the highest priority to reduce greenhouse gas emissions that occur during the manufacture of textiles. The greenhouse gas that has the greatest negative impact is carbon dioxide, which the textile industry contributes enormously to, and it is therefore of great importance to find substitutes for many already existing materials that have lower carbon footprints. The work includes part of a life cycle analysis with calculations of the production and transport of a textile product from a Swedish outdoor company to see the amount of carbon dioxide emissions it emits and what changes can and must be made to reduce these. The study is empirical and quantitative with a questionnaire survey as a method for data collection. Processing and analysis of quantitative data will be used during the work with the supplementation of qualitative interviews. The data collection is compiled in the tool Higg Index, which converts the figures and facts into carbon dioxide equivalents. The results show that the largest emissions of the greenhouse gas carbon dioxide occur during material production, followed by transport. With the help of a number of limitation strategies in the materials and manufacturing phase, cleaner energy use and efficiency improvements as well as shorter transport distances, carbon dioxide emissions can be reduced.

Introduktion (och mål) - I dagens samhälle är klimatet en viktig fråga och bygg- och anläggningssektorn står för stora mängder koldioxidutsläpp. Denna forskning syftar till att studera hur klimatavtrycket från VA-entreprenader kan minskas. Metod – För att genomföra studien har en VA-entreprenad, utförd av Skanska, studerats genom en fallstudie. I studien har data samlats in genom interna dokument och intervjuer. Resultat – Dokumenten visar att lokal masshantering och användning av HVO som bränsle i stället för diesel ger minskade koldioxidutsläpp i projektet och intervjuerna bekräftar detta. I intervjuerna nämns också att grön asfalt används för att minska koldioxidutsläppen. Möjligheterna för att minska klimatavtrycket i framtiden som tas upp är bland annat eldrivna grävmaskiner och transporter samt biobindemedel i asfalten. De hinder som intervjupersonerna nämner för att minska klimatavtrycket är bland annat brist på miljövänligt VA-material i plast, laddning av eldrivna maskiner och den extra kostnaden det blir för att arbeta miljövänligt. Analys – De klimatanpassningar som redan görs ses som relativt enkla tekniker medan möjligheterna för att i framtiden minska utsläppen just nu hindras av kostanden och att vissa tekniker inte är tillräckligt utvecklade. Diskussion – I studien framgår att användning av HVO och grön asfalt är åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och att dessa stärks av tidigare forskning. Lokalmasshantering är också en åtgärd för att minska koldioxidutsläppen men konstateras vara svår att koppla till tidigare studier. Möjligheterna med att minska utsläppen genom eldrivna grävmaskiner och transporter bekräftas genom tidigare forskning vilket också användningen av biobindemedel i stället för bitumen i asfalten gör. Bristen på miljövänliga VA-material i plast bekräftas i tidigare studier vilket också merkostnaden för HVO i jämförelse med diesel gör. / Introduction (and aim) – In today's society, the climate is an important issue and the building and construction sector accounts for large amounts of carbon dioxide emissions. This research aims to study how the climate footprint from water and sewer contracts can be reduced. Method – To accomplish the study, a water and sewer contract carried out by Skanska has been studied through a case study. In the study data has been collected through internal documents and interviews. Results – The documents show that “local mass handling” and the use of HVO as fuel instead of diesel, generates reduced carbon dioxide emissions in the project and the interviews confirm the information. Also mentioned in the interviews is that green asphalt is used to reduce carbon dioxide emissions. Possibilities for reducing the climate footprint in the future that are brought up include electric-powered excavators and transport as well as bio-binders in the asphalt. The obstacles that are mentioned in the interviews to reduce the climate footprint are, among other things, lack of environmentally friendly plastic materials for water and sewer enterprisers, charging of electric machines and the extra cost of working in an environmentally friendly way. Analysis – The climate adaptations that are used today is seen as relatively simple technologies, while the possibilities for reducing emissions in the future are currently stopped by the increased cost and that certain technologies are not developed sufficiently. Discussion – The study shows that the use of HVO and green asphalt are ways to reduce carbon dioxide emissions and that these are supported by previous research. Local mass handling is also a way to reduce carbon dioxide emissions but has been difficult to confirm by previous studies. The possibilities of reducing emissions through electric excavators and transports are confirmed by previous research, and the use of bio-binders instead of bitumen in the asphalt is also confirmed. The lack of environmentally friendly plastic material for water and sewer enterprisers is confirmed in previous studies, also the additional cost of HVO compared to diesel is confirmed.

Sustainability thinking and environmental questions are often in the center of news today. Our planet is changing and us humans need to change our lifestyle in order to avoid potentially devastating events. New laws and regulations, along with new sustainability goals, are constantly arriving around the world. Within the maritime industry, multiple emission goals have recently been implemented which puts a lot of pressure on shipping companies around the world. This thesis introduces a new sales-tool, The Ecolometer, which purpose is to support sales-processes within Volvo Penta. The tool uses a Product Environmental Footprint methodology to quantify different environmental impact categories based on the Nine Planetary Boundaries model. Based on the Planetary Boundaries model, some focus categories have been selected which has been set as requirements for the new tool. The tool have been validated and tested on some cases, where different propulsion systems where investigated. The results shows that the method and tool is useful and applicable to the intended purpose. The tool provides an efficient and easy way to quantify and optimize environmental impact throughout the lifecycle of a vessel, while in the meantime making sustainability thinking accessible, and popular within the industry. The thesis also shows how necessary it is for Volvo Penta the implement this tool, in order to ensure that their sustainability investments is going in the right direction. / Miljöfrågor ligger ofta i fokus i dagens debatt, och att tänka miljövänligt och hållbart blir allt mer ett socialt krav. Vår planet förändras, och vi människor måste göra stora förändringar i hur vi lever för att undvika att potentiella katastrofer uppstår. Nya lagar, regler och hållbarhetsmål är konstant uppsatta runt om i världen för hur vi ska leva. Inom den maritima industrin sattes nyligen stora mål upp i hur mycket utsläpp som tillåts för fartyg runt vilket sätter stor press på företag inom branschen runt om i världen. Denna uppsats introducerar ett nytt försäljningsverktyg, Ecolometern, vars syfte är att hjälpa och assistera Volvo Pentas säljprocesser. Verktyget använder sig av en Product Environmental Footprint metodologi för att kvantifiera miljöpåverkan utifrån olika kategorier i Nine Planetary Boundaries modellen. Baserat på modellen, har ett antal kategorier valts ut, som agerar kriterier för det nya verktyget. Verktyget har även blivit validerat och testa mot ett antal case, där olika drivlinor har blivit analyserade. Resultatet visar att metoden och verktyget är användbart för det uppsatta syftet. Verktyget ger ett effektivt men enkelt sätt att visa och optimera miljöpåverkan sett till hela livscykeln av ett fartyg, samtidigt som det gör hållbarhetstänk mer tillgängligt och populärt inom industrin. Uppsatsen visar också på nödvändigheten för Volvo Penta att implementera detta verktyg, för att försäkra sig om att deras hållbarhetssatsningar verkligen går åt rätt håll.

No description available.

No description available.

[pt] A concentração da população urbana e a dinâmica das cidades apresentam desafios às administrações públicas municipais em suas tarefas de ampliar e conservar caminhos pavimentados destinados a pedestres, especialmente em metrópoles como o Rio de Janeiro onde a integração entre dois ou mais modais de transporte público é realizada quase totalmente sobre a superfície e por meio de linhas de ônibus, demandando a utilização de calçadas com mais frequência. Embora a Constituição Federal trate dos temas acessibilidade em prédios, portadores de deficiência, segurança viária e mobilidade urbana, as ações públicas voltadas para soluções de tráfego ainda privilegiam modais motorizados. Sem conservação, calçadas com buracos e desníveis estão por toda a cidade. Faltam rampas de acesso para pessoas com mobilidade reduzida e sobram obstáculos que diminuem a capacidade de fluxo para os pedestres, como bancas de jornal mal posicionadas. Inegável é que o planejamento e as respectivas ações administrativas para a gestão de calçadas urbanas necessitam de técnicas que deem conta da dinâmica em lugar de soluções empíricas. Esta pesquisa propõe um modelo de calçada sustentável que priorize as dimensões social e institucional da complexa realidade urbana representada. Um índice de qualidade é proposto para que o gestor público possa diagnosticar e monitorar a conservação dos pavimentos destinados a pedestres. / [en] Pavements for pedestrians were object of attention of rulers since the 17th century, when cities still had no motor vehicles. In the city of Rio de Janeiro, capital of the empire, in 1870, a new urban structure was in process, in total harmony with transportation; the city expanded due to the capacity of the transport network to ensure transportation of the population (Silva, 2008). Figure 1 exhibits the granite sidewalks of Ajuda street, in the proximities of the municipal theater of Rio de Janeiro, in the early 20th century. They offered good comfort and safety conditions even for current demand levels. This example represents a significant advancement in pedestrian infrastructure in comparison to pavings that still prevailed at the time, as the pé-de-moleque (boy s-foot, a Brazilian candy made with crunched peanuts) pavement that emerged in colonial Brazil, still present in neighborhoods of Rio de Janeiro and other historical cities of Brazil. Figure 1 also shows an segment in pé de moleque on current Rio Branco avenue, discovered in 2015 upon construction of the light rail vehicle (VLT). Currently, sidewalks may be considered an indicator of human development, within the sustainable human mobility sphere, defined as the displacement manner that prioritizes the individual, respecting same as to what regards proper needs, producing minimal energetic cost, with significant reduction of pollutants emissions and noise levels, restricting use of cars and decreasing their speeds. In this scenario wherein sustainability is considered a guideline for urban development policies, which have among their purposes equity and social justice in the appropriation of land, resources and the use of road space, city walking gains more importance (Gondim, 2001). In Brazil, where more than 80 percent of the population lives in cities, how does the municipal public administration act on the current sidewalks infrastructure? Could a sidewalk quality index serve as a tool to the manager and the proper population, through residents associations to diagnose and monitor the quality of sidewalks? An attempt to answer these important questions is the aim of this work.