Syftet med denna c-uppsats är att belysa den diskurs som finns kring ekonomiskt bistånd och individer som erhåller försörjningsstöd i Svenska tidningar. Vidare är det av intresse att undersöka vad diskursen kan få för konsekvenser för individerna i fråga. Metoden som användes för att besvara syftet är kritisk diskursanalys. Efter genomläsning av artiklarna kunde tre teman identifieras och analysen delades därmed upp enligt dessa teman; att Malmö är en generös stad som betalar ut höga bistånd, kopplingar till arbetslöshet och arbetsmarknadsprogram samt slutligen kopplingar till utrikesfödda. Temana analyserades enligt Faircloughs tredimensionella modell. Det som arbetet resulterade i är att bidragstagare stigmatiseras. Diskussionen kring vilka begränsningar och möjligheter bidragstagare har är bristande i svenska nyhetstidningar. Detta eftersom artiklarna använder statistik och rapporter för att snarare rikta kritik mot lokalpolitiken, biståndshandläggare eller individerna som erhåller försörjningsstöd. / The purpose of this paper is to examine the discourse in Swedish newspapers  around financial aid and financial aid recipients. Furthermore it is of interest to examine what consequences this discourse could mean for the individuals in question. The method used to answer the purpose of this paper is critical discourse analysis. After reading the newspaper articles three themes were identified. The analysis was split up into three themes which were that Malmö is a generous city, referencing the amount they pay out in financial aid, that the discourse revolved around unemployment and unemployment programs and mentions of foreign-born individuals. Each theme was analyzed with Fairclough’s three dimensional model. The results show that financial aid recipients are stigmatized. There is limited discussion in Swedish newspapers about the limitations and opportunities that financial aid seekers face. This is because the articles in the newspaper are using statistics and official reports to criticize politicians, socialworkes as well as the financial aid recipients.

This study has examined the main causes of high unemployment among foreign-born individuals by interviewing professionals within the field of practical social work. We have interviewed six supervisors within the labor market initiative Rusta & Matcha, an intervention for unemployed individuals carried out by private companies on behalf of the Swedish Public Employment Service. The results point to two main categories of causes for the high unemployment among foreign-born individuals: individual and structural/external factors. Individual factors include lack of language skills, low level of education, and limited work experience. Structural reasons include issues with validation and recognition of foreign qualifications, ethnic discrimination in the labor market, limited social networks, and cultural differences. Additionally, the results highlight how these causes affect different groups of foreign-born individuals. / Denna studie har undersökt de huvudsakliga orsakerna till den höga arbetslösheten bland utrikesfödda genom att intervjua professionella inom det praktiska sociala arbetet. Vi har intervjuat sex handledare inom arbetsmarknadspolitiska insatsen Rusta & Matcha, en åtgärd för arbetslösa utförd av privata företag på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Resultaten pekar på två huvudkategorier av orsaker till den höga arbetslösheten bland utrikesfödda: individuella och strukturella/externa faktorer. Individuella faktorer inkluderar bristande språkkunskaper, låg utbildningsnivå och begränsad arbetslivserfarenhet. Strukturella orsaker omfattar problem med validering och värdering av utländska utbildningar, etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, begränsade sociala nätverk och kulturella skillnader. Dessutom visar resultaten på hur dessa orsaker påverkar olika grupper av utrikesfödda