Det finns olika aspekter för att förstå multiplikation och resultat från tidigare forskning visar att många av dagens elever använder formler och uträkningar de egentligen inte förstår. Syftet med denna studie är att exemplifiera olika sätt lärare kan ge stöttning för att eleverna ska utveckla sin förståelse för multiplikation. I studien genomfördes fyra observationer med efterföljande intervjuer i olika mellanstadieklasser. Resultatet visar att lärare ofta ger feedback innehållandes en hög grad av stöttning till eleverna. Det vanligaste matematiska innehållet i den feedback lärarna gav till eleverna var procedurellt inriktad mot den aktuella uppgiften eleverna arbetade med. Stöttningen gavs generellt för att eleverna skulle klara uppgiften snarare än att de skulle få en ökad förståelse för multiplikation. Tidigare forskning visar att lärare upplever det tidskrävande att arbeta med formativ feedback. Detta kan vara en av orsakerna till att vi i denna studie inte kunde identifiera något exempel på formativ feedback från lärare till elev. Resultatet av vår studie skulle kunna användas av yrkesverksamma lärare till att förstå hur formuleringen av deras feedback kan påverka elevernas möjlighet till productive struggle och den konceptuella förståelsen i ett matematiskt område, likt multiplikation.

Denna studie syftar till att ge en fördjupad kunskap gällande hur ofta elever i årskurs 6 upplever att de får stöttning i de naturvetenskapliga ämnena.  Med hjälp av en enkätundersökning på ett antal olika skolor i mellersta Sverige visar det att eleverna ofta får feedback för att nå målen. Dock när det kommer till att utveckla elevernas egna inre feedback, så upplever eleverna att de sällan får möjlighet till att träna upp denna egenskap. Sammanlagt indikerar undersökningen att summativ feedback är mer framträdande än formativ feedback under elevernas lektioner i naturvetenskap.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på vad elever gör då de får feedback, skriftliga kommentarer, från lärare på skriftliga uppgifter i biologi. Frågeställningarna som undersökningen utgick från var:- Vad använder eleverna feedback på skriftliga inlämningar till?- Vilka handlingar ger feedback upphov till?Intervjuerna utgår från en undersökning genomförd av Orsmond et al. (2005) som genomförts på biologistudenter, för att se om samma kategorier gick att finna hos högstadieelever inom ämnet biologi.Semistrukturerade intervjuer med 12 elever på högstadiet i årskurs 9 har genomförts, transkriberats och kategoriserats utifrån Orsmond et als. (2005) kategorier. Eleverna är valda med ett bekvämlighetsurval och en relation finns mellan författaren och eleverna sedan tidigare.Resultatet redovisas utifrån frågeställningarna och Orsmond et als. (2005) kategorier: eleverna använder feedback för att motivera sig själva, öka sitt lärande, öka sin reflektion och klargöra att de hade förstått uppgiften. När elever mottar feedback så söker de kontakt med läraren, en del söker också kontakt med vårdnadshavare/andra vuxna eller kamrater i klassen samt en del gör inget alls då de får feedback.Utöver resultaten ovan framkom i undersökningen mekanismrelaterade faktorer om feedback på skolan. Bland annat resonerar eleverna om att de ibland får feedback efter uppgiften har bedömts. De pratar också om tidpunkten för feedback och hur den rent praktiskt ges.

En studie i hur lärare i digitala estetisk-praktiska ämnen upplever att feedback ökar elevernas engagemang, motivation och kunskapsutveckling. Denna studie undersöker lärares perspektiv på formativ feedback som en aktiv del i att möjliggöra kunskapsutveckling i digitala praktiskt estetiska kurser. Studien vill hitta praktiska konkreta exempel på vad som kännetecknar en god formativ feedback. Avgränsningen till digitala kreativa kurser som webbutveckling, digitalt skapande, medieproduktion med mera, är för att få lärarnas perspektiv på hur feedback lyfter elevernas motivation utan att minska deras kreativitet i skapandet till exempel att designa en webbsida. Studien är en kvalitativ studie byggd på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatet visar att det finns några nyckelfaktorer för framgångsrik framåtsyftande formativ feedback. De viktigaste är relationen mellan lärare och elev, god kännedom om elevens kunskapsnivå, tydlighet i lärarens feedback som bör vara muntlig för att kunna bemötas eller förtydligas samt att tajmingen är viktig, ingen feedback för tidigt i projekt och gärna i slutet av ett moment. Utmaningar i att ge framgångsrik feedback är främst avvägningen att inte styra för mycket eller ge lösningar samt att vissa elever inte tar till sig feedback.

Syftet med denna studie är att undersöka hur formativ återkoppling kommuniceras avlärare till elever inom musicerande i årskurs nio samt hur några elever upplever det. I studien har fokus inom musicerandet lagts på ensemblespel. I studien har den hermeneutiska vetenskapsteorin använts som ansats. Det sociokulturella perspektivet har använts som lärandeteori. Två lektioner inom ensemblespel i årskurs nio har observerats och sex elever, tre från respektive skola, har intervjuats i samband med besöket. Resultatet visar att formativ återkoppling främst kommunicerats muntligt samtpraktiskt och att dessa kommunikationsformer ofta kompletterar varandra. Återkoppling genom kroppsspråk som en del av den praktiska återkopplingenframhölls också av eleverna. Skriftlig formativ återkoppling var mer sällsynt inom ensemblemusicerandet. Den formativa återkopplingen kommunicerades individuelltsåväl som kollektivt enligt eleverna, även om observationerna övervägande visade på individuell återkoppling. Eleverna var generellt nöjda med omfattningen formativ återkoppling som de fått och hade inte velat få den på något annat sätt. Eleverna sade sig främst föredra muntlig och praktisk återkoppling. Nyckelord: Bedömning, ensemblespel, formativ feedback, formativ återkoppling, framåtsyftande, högstadiet, musicerande, återkoppling

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som skulle motivera studenter att använda sig av en gamifierad plattform för att ge varandra formativ feedback. Studien är utformad som en fallstudie där studiens utgångspunkt är studenternas behov av en möjlig gemensam plattform för att enklare kunna be varandra om hjälp i programmeringskurser. Men Studien och det efterföljande resultatet kan även appliceras på andra kurser. Användningen utav både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder har genomförts, detta i form utav intervjuer och enkäter samt en testning av en gamifierad plattform. Då det insamlade datat är av kvalitativ och kvantitativ art så användes även en blandning utav tematisk analys till det kvalitativa datat och en kvantitativ dataanalys för det resterande kvantitativa datat. Vi har även genomfört en utvärdering av en gamifierad plattform mot ett existerande ramverk. De genomförda litteraturstudierna är grunden för definitionerna av studiens centrala begrepp. Resultatet från denna studie bidrar med en berättigande till om en gamifierad plattform är något som studenterna skulle vilja se och använda. Baserat på studenternas inställning till en gamifierad plattform så har även en kravlista bearbetats fram. Något som framkom under denna studie är att studenterna inte motiveras utav en monetär belöning. Motiveringen kretsar istället kring möjligheten att verifiera kunskapen hos sig själv samt att ta vara på en möjlighet att visa vad man går för. / The purpose of this study is to find out what would motivate students to use a gamified platform to give each other formative feedback. The study is designed as a case study where the starting point of the study is the students' need for a possible common platform to facilitate each other's assistance in programming courses. But the study and subsequent results can also be applied to other courses. The use of both qualitative and quantitative data collection methods has been conducted, in the form of interviews and surveys as well as testing of a gamified platform. Since the collected data is of qualitative and quantitative nature, a mixture of thematic analysis to the qualitative data and a quantitative data analysis for the remaining quantitative data was also used. We have also evaluated a gamified platform against an existing framework. The literature studies are the basis for the definitions of the central concept of the study. The results of this study contribute to justifying whether a gamified platform is something that the students would like to see and use. Based on the students' attitude towards a gamified platform, a list of requirements has also been worked out. Something that has emerged from this study is that students are not motivated by a monetary reward. Instead, the motivation revolves around the ability to verify the knowledge for themselves and to take advantage of the opportunity to show off your skills.

Formativ återkoppling är kommentarer som läraren ger till eleven under pågående skrivprocess som ska stötta eleverna till vidare utveckling. Denna studie syftar ta reda på hur svensklärare arbetar med formativ återkoppling på elevtexter i åk 4- 6, vilka för- och nackdelar de anser finns samt hur de anser att man bör arbeta kring detta för att eleverna ska utvecklas. Studien baseras på en kvalitativ metod där fem lärarintervjuer är gjorda och analyserade. I studien framkommer att lärare arbetar olika kring formativ återkoppling men att det är en del av undervisningen och något som lärarna ansåg vara viktigt för att eleverna ska nå ett större lärande. Enligt resultat i denna studie kan återkopplingen ge både positiva och negativa effekter beroende på hur läraren arbetar kring återkopplingen och hur lyhörd läraren är för elevernas personligheter. För att arbeta med återkoppling i åk 4- 6 är det enligt studiens resultat viktigt att ha en progression i sitt arbete samt att man lär eleverna att både ta emot och använda den återkoppling de får av sin lärare. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

The aim of this study was to examine what methods Swedish teachers of English use to give feedback on students’ written production and what factors influence them to choose these methods. An additional aim was to find out what teachers’ experiences are of digitalization in relation to feedback on students’ written production. Five semi-structured, qualitative interviews were conducted with five certified English teachers who were currently active in upper secondary school. The results showed that the teachers used different methods when giving feedback on students’ written productions. Nonetheless, all of them mostly use formative feedback in the form of written comments. Four out of five respondents let their students submit texts through digital tools, Itslearning or DigiExam, but then printed them and handed them back with handwritten feedback of different sorts. One respondent gave all feedback electronically. When the teachers chose their methods, the most influential factors were available time, lacking student engagement and the fact that the school management team chose which digital tools that should be used. The fact that no teachers were involved in the decision about which digital tools should be used severely limits teacher autonomy and may be the reason why at least two of my respondents did not want to use these tools, which in their experience do not meet their feedback needs. / Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder engelskalärare använder när de ger återkoppling på elevers skriftliga arbeten och vilka faktorer som påverkar deras val. Vidare var även syftet att undersöka vilka erfarenheter lärare har av digitalisering i förhållande till återkoppling. Fem semi-strukturerade intervjuer hölls med fem aktiva, legitimerade gymnasielärare som undervisar i engelska. Resultatet visade att lärarna använder olika metoder när de ger återkoppling, men det finns vissa gemensamma nämnare. Alla ägnar sig huvudsakligen åt formativ återkoppling som utav fyra av fem respondenter ges skriftligt. Fyra av fem respondenter låter elever skicka in texter genom Itslearning eller DigiExam, men printar därefter ut texterna och ger tillbaka dem med handskrivna kommentarer. En respondent ger all feedback elektroniskt. De faktorer som påverkar lärarnas metodval mest var tidsbrist, upplevelsen av bristande engagemang hos eleverna samt att beslutet om vilka digitala verktyg som ska användas har tagits av rektorer och ledningsgrupp. Faktumet att beslutet togs utan att involvera lärare påverkar och limiterar lärarnas frihet att göra sitt jobb, vilket kan vara en förklaring till flera respondenters negativa inställning till de digitala verktygen. Två respondenter vill inte använda de digitala verktygen som ledningsgruppen implementerat eftersom de anser att verktygen inte passar deras föredragna återkopplingsmetod.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärares återkoppling omsätts i handling av eleverna när de undervisas i idrott och hälsa. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer av två lärare i idrott och hälsa inom området redskap. På dessa lärare genomförs sedan semistrukturerade intervjuer för att belysa deras uppfattning av formativ bedömning, bedömning för lärande och hur de arbetat med detta under de lektioner som observerats. Tre elever kommer även intervjuas kort under observationerna för att få deras syn på den feedback de fått från lärarna. Intervjuerna transkriberas sedan och observationerna renskrivs och därigenom har det synliggjorts fyra kategorier som belyser formativ bedömning. Det resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar av den formativa feedbacken som ges till och tas emot av elever i idrott och hälsa. Lärarna ger rikligt med feedback till eleverna under lektionerna och eleverna upplever att de får en feedback som hjälper dem i sitt lärande. Dock är den feedback som ges inte alltid av framåtsyftande karaktär och stimulerar erfarenhetstillväxt hos eleverna. / The purpose of this study is to develop knowledge about how teachers’ feedback is translated into action by students in physical education and health. The study is done through participant observation of two teachers in physical education and health in the field of gymnastics. Semistructured interviews were carried out with these teachers to highlight their perception of formative assessment, assessment for learning and how the teachers worked with this during the lessons observed. Three students were also interviewed briefly during the observations to get their views on the feedback they received from the teachers. The interviews and the observations were then analysed and thereby four categories that highlight formative assessment have been made visible. The identified finding was that there were a variety of perceptions of formative feedback that was given to and received by students in physical education and health. The teachers gave plenty of feedback to the students during the lessons and the students felt that they were getting feedback that helped them in their learning. The feedback was not always of a,forward-looking nature that stimulated growth of the students.

Formative assessment is an educational approach that challenges the traditional summative ways of teaching. Although formative assessment has been found to stimulate learning development, it also involves difficulties for teachers to implement. Moreover, a tendency of blending summative and formative assessment has caused complications among both teachers and students. Furthermore, students require support, clear instruction, and training of self-regulation in order for formative assessment to be efficient. The present study aims to explore what research say about the challenges and needs of teachers and students concerning formative assessment as well as find connection points between the perspectives of teachers and students. The study is a research overview conducted through a thematic analysis of ten empirical studies. The data is collected by database research using specific delimitations with means to analyze studies significant to the aim and target demography of research, which is secondary education English as a foreign language (EFL) teachers and students. The findings suggest four themes: Teachers’ lack of time, support, or knowledge; Students’ need for clear instruction and thorough guidance; Difficulties in interactions and expectations; and Clashes with summative habits and a grade-oriented mindset. The discussion aligns these themes with theory on formative assessment and examines its alignment with policy documents as well as a Swedish secondary education EFL context. The present study offers an insight into problematic areas regarding challenges and needs of formative assessment.