The aim of this study was to compare practices of assessment with theory. Three teachers on the upper secondary level in English were interviewed. This study contains three research questions, namely, how do teachers work with assessment? To what extent do teachers work with formative assessment in the subject English? In what way do teachers’ perception and experiences of formative assessment relate to current research in the field? The results indicate that formative assessment is an established method in the classroom, which differed from a collegial aspect since most collegial collaborations relate to summative assessment. Teachers used formative assessment to a varied extent and in various ways, which entail a high usage of mapping, defining goals, formal and interactive feedback from teacher to student. The results also indicate small or non-existent usage of peer-assessment, feedback from student to teacher and, self-assessment. The analysis showed that some perceptions between teachers were contradictive, but support from each viewpoint could be found in recent studies. Finally, the results of my study pointed to that formative assessment in practice and theory is a quite ambiguous research field. Some other interesting findings which were not a part of this study’s aim showed that all teachers mention how distance studies due to the coronavirus make summative assessment more challenging. In comparison to summative assessment, formative assessment can somewhat proceed as normal whereas teachers give students formal feedback, but the teachers highlight that the interactive part of feedback disappears. Teachers gave examples of interactive feedback as when students ask for and receive direct feedback in the classroom when working on a written assignment. Teachers reported that students perform better in oral production ever since school had to switch to digital learning, which is also another interesting finding. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares bedömningspraktik för att kunna jämföra dessa med forskningsläget. Tre lärare i engelska på gymnasienivå intervjuades. Studien ämnar sig åt att besvara tre frågeställningar: hur arbetar lärare med bedömning? I vilken utsträckning använder engelsklärare sig av formativ bedömning? Vilka kopplingar finns mellan lärares uppfattningar av formativ bedömning och forskningsläget? Resultaten visar på att formativ bedömning är en etablerad metod på klassrumsnivå, däremot tillbringar lärarna ur ett kollegialt perspektiv huvudsakligen åt summativ bedömning. Lärare använde formativ bedömning i varierande grad och på varierande vis, det visade sig att lärare frekvent använder sig av kartläggning av elevers kunskaper, synliggörande av mål och formell samt interaktiv återkoppling från lärare till elev. Resultaten visar på att kamratbedömning, återkoppling från elev till lärare och främjande av egenbedömning används i mycket liten eller ingen utsträckning. Analysen påvisade att lärarnas uppfattningar skiljdes åt sinsemellan men det visade finnas belägg för varje synsätt i forskningen. Slutligen påvisar denna studie på att formativ bedömning i jämförelse av praktik och teori är tvetydig. Några andra intressanta resultat genererades från studien även fast det var en del av studiens syfte. Lärarna beskriver att distansundervisningen som råder på grund av coronaviruset försvårat den summativa bedömningen. I jämförelse med den summativa bedömningen, kan den formativa bedömningen fortsätta som normalt där lärare kan ge elever formell feedback men lärarna understryker att den interaktiva delen av feedback försvinner. Lärarna gav exempel på interaktiv feedback, ett exempel är när elever frågar och får direkt feedback i klassrummet när de arbetar med en skrivuppgift. Lärarna i denna studie beskrev även att elever presterar bättre i muntliga förmågor i engelska sedan undervisningen har skiftat till distansundervisningen, vilket också är en intressant iakttagelse.

The work deals with possible ways to implement formative assessment into education at the second stage of primary school at science subjects, particularly at natural history and chemistry. The assumption for successful implementation of formative assessment is healthy climate in the class and the support of mutual help between pupils meaning their awareness of synergic effects of work of the whole class such as collectiveness, full of mutual respect and awareness of the desire to achieve a common and successful goal. Related to this is the strengthening of cooperative learning, group work and also the way pupils' self-assessment to strengthen their growth thinking, create and strengthen their ability to think about their learning, thus metacognition. Formative assessment enriches not only the students but also the teacher himself. Based on the information obtained, he thinks better about his teaching. However, this presupposes the professionalism of the teacher, his openness to the feedback of the pupils. If the teacher accepts this as a chance to improve, then he is a person in the right place who has more prerequisites for serving students and their education. Demonstrations of formative assessment procedures in the practical part give a chance to a larger number of students to feel the joy of...

The diploma thesis deals with the topic of assessment, introduction of formative evaluation in literature environmental education at grades 5 of elementary school. It focuses on linking the assessment of outcomes of pupils evaluation with real evidence of learning from their work in literature environmental education classes. Through the mediation of action research, it examines possible forms of such evidence for the educational goals, ways and criteria for their assessment. It is based on an analysis of documents created by pupils of grades 5 of elementary school. On the basis of the newly - emerged learnings evidence, it proposes possible further steps in the teaching and evaluation process aimed at improving pupils' search and understanding of literary texts. It analyses the ability of pupils of a particular class to search, link and infer information from text and proposes the further steps in reading lessons within literature environmental education classes, in which pupils develop their reading strategies in a targeted way and move towards the goal using the criteria of success. It examines the possibilities of further work of pupils and teachers with evidence of learning. The work demonstrates the influence of formative assessment on the internal pupils motivation to learn in the sense of a...

This Master's thesis is focused on assessment of learning outcomes in inclusive education at primary school. First part of the thesis involves theoretical basis for learning assessment in inclusive education. This theoretical basis is further applied in the practical part. In the practical part, a set of research questions was presented, which were subsequently subjected to qualitative research. To answer the questions, action research supplemented with interviews and questionnaires submitted to teachers and parents were used. Samples of questionnaires are included in the annexes. The research questions were answered at the end of the research. KEYWORDS assessment, formative assessment, inclusive education, inclusion, social development, socialization, younger school age

Förmågan att kunna uttrycka sig i skrift har blivit allt viktigare eftersom skriften numera används dagligen i flera sammanhang. I skolan ges eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga genom undervisningen. Detta ställer därmed krav på att läraren kan göra en bedömning av elevernas skrivförmåga för att ge dem möjlighet att utvecklas. Syftet med den empiriska studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 upplever att formativ bedömning fungerar i skrivundervisningen. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i bedömningsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Vygotskijs sociokulturella teori med den formativa bedömningen som ett underperspektiv. Detta perspektiv utgår från fem olika strategier för att uppnå en framgångsrik bedömning i undervisningen. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av bedömningsstrategierna och de upplever att den strategi som ger störst effekt på elevernas skrivutveckling är när eleverna får återkoppling från läraren. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till. I studien framkommer också en problematik med begreppet formativ bedömning, men om lärarna har en fördjupad kunskap om begreppet samt vet hur de ska arbeta med det i undervisningen på ett effektivt sätt, kan det bidra till att eleverna ges större möjligheter att utvecklas i skrivandet.

Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur mellanstadielärare upplever användningen av formativa bedömningsmetoder av elevers skrivande, men även att undersöka vilka för- och nackdelar som dessa metoder kan medföra. Lärarnas svar tyder på att det finns en varierad tillämpning av lärarrespons, kamratbedömning och självbedömning där fördelarna med respektive metod kan leda till att lärandet exempelvis blir tydligt och synligt samtidigt som eleverna blir aktiva och får möjlighet till att träna ansvar i sitt lärande. Däremot framförs även nackdelar som visar på formativ bedömning inte alltid har den avsedda effekten. Slutsatsen blir därför att det bör ske en reflektion över betydelsen av de didaktiska frågorna när, hur och varför bedömningsmetoderna tillämpas i undervisningen då lärarnas svar tyder på att eleverna inte alltid förstår bedömningen och därför inte kan använda den för att utveckla sitt skrivande.

The purpose of this doctoral thesis is to analyse chosen factors involved in foreign language acquisition, compare three types of assessment strategies of foreign language knowledge and skills to look for correlations between students' outcomes, their school and out-of-school background and time factors. In this mixed research study the data collected from documents, questionnaires and semi-structured interviews were analysed. State language examination candidates and upper- secondary students who were to take the new state school-leaving examination are involved in the study. The results show statistically significant relationship between the formal assessment by the teachers, through standardised examinations and by self-evaluation and factors as age when the learners started the foreign language learning, learning materials used and teachers' background. These findings may be used to provide feedback for strategic changes in study achievements to students, teachers and examiners.

Inom ramen för svensk grundskola har enskilda lärare varit betrodda med en högre grad av autonomi än lärare i många andra europeiska länder. Exempelvis har lärare givits ett stort ansvar att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Hur lärares bedömningar går till eller hur dessa bedömningar speglar en elevs kunskap framstår inte alltid tydligt för elever. Som en följd av att svenska elevers resultat i t.ex. matematik sjunkit i internationella kunskapsmätningar, har utvärdering av skolor, lärare och elevernas prestationer ökat – därmed har lärares bedömningsarbete fått mer uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten, i såväl partipolitik som media. Utifrån de sjunkande resultaten har flera omfattande reformer inom skolan trätt i kraft sedan juli 2011. Som exempel på dessa reformer kan nämnas en ny skollag, en reviderad läroplan för grundskolan, samt nya föreskrifter för kunskapskrav för grundskolans ämnen med ny betygsskala vilka alla är styrande för lärares undervisning och bedömning av elevers kunskaper fr.o.m. årskurs 1 t.o.m. årskurs 9. Studien beskriver och analyserar svenska matematiklärares tankestilar om bedömning och matematikkunnighet. Det teoretiska ramverk som använts är relaterat till Flecks begrepp tankekollektiv och tankestil. För att studera lärares professionella samtal om bedömning och matematikkunnighet genomfördes semistrukturerade, materialbaserade fokusgruppsintervjuer. Materialet var elevers arbete, t.ex. prov- och matematikuppgifter. Fokusgruppsintervjuerna var sekventiella, dvs. inför respektive intervju användes föregående intervjus utskrift som underlag vid planering av nya frågor. Två fokusgrupper med matematiklärare i årskurs 4-6 från två skolor intervjuades sammanlagt vid åtta tillfällen under ett år. Detta betyder att det genomfördes fyra intervjuer på respektive skola. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Lärarna från de två skolorna hade olika förutsättningar i sitt arbete. På en av skolorna fanns redan et fungerande ämneslärarlag – lärarna träffades och samverkade återkommande varje vecka för att planera och diskutera matematik. På den andra skolan hade lärarna endast kommit samman för att delta i fokusgruppsintervjuerna. Resultaten visar att även om respektive lärargrupp hade olika förutsättningar, så kan grupperna ändå betraktas som ett tankekollektiv. Resultaten visar också att två övergripande tankestilar har urskilts: bedömning som borde göras kontinuerligt och matematikkunnighet är när du kan visa och redogöra för ditt resonemang. I återkommande kollegiala samtal kan tankestilen om bedömning och matematikkunnighet synliggöras. I samtalet finns möjlighet att utmana rådande traditioner genom att formulera och omformulera den kunskap och erfarenhet som redan finns för att bygga vidare på ny. Samtalen ger även möjlighet till att problematisera och utveckla lärarnas professionella språk samt visualisera lärarnas bedömningsarbete, vilket bidrar till att utveckla matematikundervisningen. / Individual teachers have been trusted with a higher degree of autonomy within the Swedish compulsory school than teachers in many other European countries. For example, teachers have been given the responsibility to assess and grade students’ knowledge. However, how teachers’ assessments reflect students’ knowledge is not always clear to students. As a result of that the Swedish students’ performance have declined in international knowledge measurements such as PIRLS, TIMSS and PISA, evaluation of schools, teachers and students’ performance has increased. Thus, teachers’ assessment work has received much attention in the debate on education policy as well as in media. This thesis describes and analyses Swedish mathematics teachers’ thought styles on assessment and mathematical knowing. The theoretical framework that was used is related to Fleck’s concepts thought style and thought collective. In order to study teachers’ conversations on assessment, semi structured material-based focus group interviews were carried out. The material was students’ work, e.g. test items. Selection was limited to certified mathematics teachers in Swedish compulsory school, year 4-6. The interviews were sequential, i.e. the transcription from the previous interview was used as basic data when planning the next interview. Two focus groups from two schools were interviewed on eight occasions during one year, four times with each school. The interviews were audio recorded and subsequently transcribed. The conditions for the two groups were different. At one school the teachers already met and interacted every week to plan and discuss mathematics. At the other, the teachers only came together when starting to participate in these focus group interviews. The results show that even though the two teacher groups had different conditions, they can be seen as one thought collective. Moreover, the results show the emergence of two thought styles: assessment should be done continuously and students should be able to show and argue for their reasoning. It is argued that when teachers interact in conversations the thought style on assessment becomes more conscious. Also these conversations offer a possibility to problematize and develop teachers’ professional language and visualize the assessment and teaching practice, all of which improves their development in mathematical pedagogy. The results emphasize the importance of organizing and structuring collegial conversations. This issue needs to be addressed at the school management level.

The object of this study is the reading log that has been issued by the Swedish National Agency for Education’s teachers’ in-service training, The Literacy Boost or Läslyftet. The in-service training programme has been broken down into different modules, and the focus of this study is the reading log that has been addressed by a section of one of the modules. Essentially, this study aims to investigate six different teachers’ perceptions and experiences of the reading log. The method used for this investigation is semi-structured interviews. Consequently, the following research questions were outlined: 1.How do the teachers view the reading log and how have their views been altered by the in-service training?2.Which types of text are the teachers prone to use the reading log for?The results of the semi-structured interviews have shown that the different teachers’ perceptions of the purpose of the reading log were unanimous and aligned with theories addressed in the material. However, the necessity of writing for reflection was questioned by one. Further, all the teachers were acquainted with the reading log prior to the in-service training, and even though only a few new theories were acquired, many teachers benefited from new insights and various ways of using the reading log. Many had also experienced the repetition as positive. Lastly, the interviews also uncovered that the language teachers were more prone to using the reading log for literature studies, whereas teachers who also taught civics were prone to using the reading log for different types of texts.Key words: reading log, reflection, social development theory, reader-response criticism, discussion, the extended concept of text, formative assessment, efferent and aesthetic reading In Swedish with an abstract in English

The purpose of this qualitative study was to describe and analyze the ways Swedish high school teachers deal with self- and peer assessment which can be defined as arrangement for learners to consider and specify the level, value, or quality of a product or performance of other equal-status learners (Topping, 2009). Products to be assessed can include writing, oral presentations, portfolios, test performance, or other skilled behaviors. Self and peer assessment can be summative or formative. This study has drawn on data from semi-structured interviews with five teachers. The results cast light on how students help each other plan their learning, identify their strengths and weaknesses, target areas for remedial action, and develop other personal and professional skills. Findings indicate that teachers think that the formative assessment is a successful way of working, that they can see that the students develop on many different levels. Finally, this study gives an illustration of how formative and summative purposes is perceived and understood by teachers and is a contribution to further discussions about (educative) assessment.