Sammanfattning  Examensarbete, Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, vårterminen 2023.  Titel: Blir ett plus ett verkligen två?  En kvalitativ fallstudie om hur en privat organisation hanterar spänningar i styrningen efter företagsförvärv   Bakgrund & problem Företagsförvärv har blivit ett populärt tillvägagångssätt för att uppnå snabb och hög tillväxt. Trots detta har det visat sig att merparten av företagsförvärv leder till misslyckanden på grund av svårigheten med att integrera företagens strukturella samt kulturella och strategiska skillnader. För att kunna hantera dessa skillnader är det avgörande att utforma ett styrsystem som tar hänsyn till det förvärvande och förvärvade företagens styrning. Den befintliga forskningen har däremot inte belyst hur företag bör konstruera sin styrning efter ett genomfört företagsförvärv. Bristen på samverkan mellan de två företagen leder så småningom till interna konflikter, även benämnt styrspänningar.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka en organisations styrning både under och efter ett företagsförvärv. Särskilt uppmärksamhet har lagts på att identifiera och illustrera vilka styrspänningar som uppstår efter företagsförvärv samt att undersöka de underliggande orsakerna till deras uppkomst. Slutligen siktar undersökningen även på att finna och förklara hur dessa styrspänningar hanteras inom en privat organisation.  Metod Studien har undersökt en privat organisation som genomför företagsförvärv. Utgångspunkten för denna undersökning har varit genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer, där en fallstudie med förklarande karaktär har tillämpats. Den empiriska insamlingen har inhämtats från både det förvärvande och förvärvade företagens anställda. Dessutom har interna dokument samt årsredovisningar använts för att komplettera studiens empiriska underlag. Slutsats Studien har identifierat fem styrspänningar som har uppstått efter genomförda företagsförvärv;“Makt till de anställda vs Formella strukturer”, “Gamla system vs Nya system”,“Gamla uppföljningsrutiner vs Nya uppföljningsrutiner”,“Gamla förmåner vs Nya förmåner”, “Gammal identitet vs Ny identitet”. Uppkomsten av dessa styrspänningar förklaras utifrån att det finns kontraster i det förvärvande och förvärvade företagets styrning. Dessutom beror det på att de förvärvade anställda hade förväntningar som inte uppfylldes efter förvärvet. Utöver det har institutionella logiker varit en annan bidragande faktor, där den ena logiken försvagar den andra. Hur dessa fem styrspänningar har hanterats beror på omständigheterna och är därmed situationsanpassade.   Nyckelord: Företagsförvärv, integrationsprocessen, formell styrning, informell styrning, institutionella logiker, styrspänningar / Abstract  Master's thesis, Master of Science in Business and Economics - Controller, Linnaeus University School of Business, Växjö, spring semester 2023.  Title: Does one plus one really equals two?  A qualitative case study on how a private organization handles management control tensions after an acquisition.  Background & problem Acquisitions have become a popular approach to achieve fast and high growth. Nevertheless, it has been shown that the majority of acquisitions fail due to the difficulty of integrating the structural, cultural and strategic differences of the companies. To address these differences, it is crucial to design a management control system that considers the systems of the acquiring and acquired firms. However, existing research has not shed light on how firms should construct their control systems following a completed acquisition. The lack of interaction between the two firms eventually led to internal conflicts, also known as management control tensions.  Purpose The purpose of this study is to examine an organization's management control system both during and after a business acquisition. Particular attention has been given to identify and illustrate the tensions that have arisen in management control and to investigate the underlying reasons for their emergence. Finally, the investigation also aims to find and explain how these tensions in management control are handled within a private organization.  Method The research has investigated a private organization that carries out corporate acquisitions. The starting point for this investigation has been through a qualitative research approach with semi-structured interviews, where a case study with an explanatory character has been applied. The empirical collection has been obtained from both the acquiring and acquired companies' employees. In addition, internal documents and annual reports have been used to complement the empirical material of the study.  Conclusion The study identified five management tensions that have arisen after acquisitions; "Power to employees vs Formal structures", "Old systems vs New systems", "Old monitoring procedures vs New monitoring procedures," "Old benefits vs New benefits", "Old identity vs New identity". The emergence of these management control tensions is explained on the basis that there are contrasts in the management control systems of the acquiring and acquired company. Moreover, it is because the acquired employees had expectations that were not met after the acquisition. In addition, institutional logics have been another contributing factor, with one logic weakening the other. How these five management control tensions have been tackled depends on the circumstances and is thus context dependent.  Keywords: Mergers and acquisitions, integration process, formal controls, informal controls, institutional logics, management control tensions

Bakgrund: Formell styrning återfinns inte minst inom verksamheter utan även i flera delar av samhället. Formell styrning råder inom verksamheter i syfte att influera människors uppträdande på arbetsplatsen och kan definieras som nedskriven information som rutinmässigt förmedlas till anställda. Informationen kan bland annat ge sig i uttryck genom policys, budgetar, mätningar samt standardiserade rutiner. Styrningen påverkar individen genom att ställa överväldigande krav, vilket sliter på personalen när de hanterar dess konsekvenser. Att vara följsam till verksamhetensstyrningen är inte oproblematiska när individer gör diverse uppoffringar för att uppfylla arbetsplatsens kravsättning. Syftet: Uppsatsens syfte är att fördjupa förståelsen för verksamhetsstyrningen genom att beskriva konsekvenser och belysa styrningens påverkan på individen samt se hur anställda inom verksamheten hanterar den. Metoden: Uppsatsen grundas på en intervjustudie med anställda från två liknande LSS-boenden som är del av samma verksamhet. Studiens empiriska material har därmed följt en kvalitativ forskningsmetodik genom semistrukturerade intervjuer och utförandet av en observation. Metoden förklarar även hur uppsatsen har skrivits fram på ett iterativt vis. Slutsats: Studien visar att konsekvenserna av formell styrning ger upphov till frustration, en negativ inställning samt en negativ påverkan på de mellanmänskliga relationerna. Den underskattar anställdas kompetenser, begränsar individen och ger upphov till motstridigheter som påverkar deras arbete. Studien fastställer nyanser till forskningen om hanteringen av formell styrning, vilket består av följsamhet, avvikelser, avsteg och motstånd. Ämnet förklaras med Foucaults tankar om den disciplinära makten, för att begripliggöra konsekvenser och finna orsaken till anställdas val av handling. Slutligen har en tredje dimension upptäckts som innebär att styrningen stärks och försvagas i förhållande till den anställdes hantering av styrning. / Background: Formal control is found not least within businesses but also in several parts of society. Formal control exists within businesses to influence people's behavior in the workplace and can be defined as written information that is routinely communicated to employees. The information can be expressed through policies, budgets, measurements and standardized routines. The management affects the individual by making overwhelming demands, which wears on the staff as they deal with its consequences. Being compliant with business management is not unproblematic when individuals make various sacrifices to meet workplace requirements. Purpose: This paper aims to deepen the understanding of performance management by describing the consequences and highlighting the impact of management on the individual and seeing how employees in the organization handle it. Method: The paper is based on an interview study with employees from two similar LSS homes that are part of the same organization. Thus, the study's empirical material has followed a qualitative research approach through semi-structured interviews and participation in observation. The method also explains how the thesis was written and how the data was analyzed. Conclusion: The consequences of formal management give rise to frustration, a negative attitude, and a negative impact on interpersonal relations. It underestimates employees' competences, limits the individual and gives rise to contradictions. This paper establishes nuances to the research on resistance of formal control, which consists of compliance, deviation, deviance, and resistance. The paper uses Foucault's theory of power to understand the consequences and find the reason for employees' choice of action. Finally, a third aspect was discovered which involves the strengthening and weakening of governance in relation to the employee's management of governance.

Hållbarhet har aldrig vart mer aktuellt än vad det är idag. Jorden får utstå merpåfrestningar än vad den klarar av och ansvaret ligger på oss som bebor den härplaneten för att lösa detta allvarliga problem. För att värna om varandra och vårnatur behöver alla ta sitt ansvar för att tillsammans skapa en hållbar utveckling.Organisationer kan sägas räknas till den grupp som har mest negativ påverkanpå naturen men även de som har möjlighet att ha stor positiv påverkan. Debesitter ofta resurser och möjligheter som kan resultera i stor skillnad.Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer använder sig avverksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet. Vårt val av att undersöka justrevisionsbranschen härstammade från ren nyfikenhet. Hållbarhet är inte någotsom borde vara ett främmande koncept för revisionsbyråer, då fler och flerorganisationer upprättar hållbarhetsrapporten som även de behöver granskas.Revisionsbyråer hör inte till den branschen som har mest påverkan på miljönmen det är viktigt att belysa det klassiska talesättet “ingen kan göra allt, men allakan göra något”. Med vår studie vill vi kunna inspirera andra företag inomliknande branscher att arbeta för att delta i förändringen mot hållbarhet. Vi valdeatt undersöka revisionsbyråers verksamhetsstyrning ur perspektiven formell ochinformell styrning.Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi genomförtsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes sexintervjuer med respondenter från olika revisionsbyråer inom Sverige.Respondenterna besatt olika positioner inom revisionsbyråerna med dengemensamma faktorn att de hade god kunskap om deras verksamhetsstyrningoch hållbarhetsarbete. I studiens resultat noteras det att revisionsbyråer främstanvänder sig av formell verksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet.Hållbarheten för revisionsbyråerna innebär främst de sociala aspekterna, därmycket fokus ligger på att värna om personalen. Kommunikationen spelarvidare en väsentlig roll för att säkerställa att verksamhetsstyrningen leder tillhållbarhet, oavsett om det handlar om miljömässig-, social- eller ekonomiskhållbarhet / Sustainability has never been more relevant than it is today. The earth has towithstand more pressure than it can take, and we who live on this planet isresponsible to make sure that we solve that problem. To take care of each otherand our nature, we all need to take our responsibility to together create asustainable development. Organizations could be seen as one of the sourceswho has the worst impact on the environment, but they also have the possibilityto have positive impact. Organizations have resources and possibilities whichcan be transformed to make a big difference.The aim of this study is to explore how audit firms use management control toachieve sustainability. Our choice to examine this area, descended from purecuriosity. Sustainability should not be a foreign subject to audit firms since moreand more businesses need to prepare a sustainability report, which also need tobe reviewed. Audit firms may not be the business to have a lot of effect on theenvironment, but it is important to shed light to the popular saying “nobodycan do everything, but everyone can do something”. With our study, we wantto inspire more businesses within similar industries to participate in the changetowards sustainability, we chose to examine audit firms and their managementcontrol through the perspective of formal and informal controls.The study is based on a qualitative approach where we conducted semistructured interviews as a data collection method. A total of six interviews wereconducted with respondents from various auditing firms in Sweden. Therespondents occupied various positions within the audit firms with the commonfactor that they had good knowledge of their management control andsustainability work. The results of the study note that auditing firms primarilyuse formal control to achieve sustainability. The sustainability of the audit firmsmainly involves the social aspects, where a lot of focus is to care for the staff.Communication also plays an important role in ensuring that corporategovernance leads to sustainability, regardless of whether it concernsenvironmental, social, or economic sustainability.

Styrningen inom företag är en viktig aspekt för att påverka företagets resultat. Verksamhetsstyrning finns i alla organisationer och är ledningens åtgärder föratt ta vara på samtliga resurser inom organisationen för att nå uppsatta mål. Verksamhetsstyrning delas in i formell styrning och informell styrning. För att uppnå ett visst resultat använder sig företag av de två styrningssätten i olika grad eftersom de påverkar olika faktorer. Ett ämne som har haft en stor betydelse för samhället är hållbarhet. Tidigare forskning har till stor del undersökt de ekonomiska och miljömässiga perspektiven och inte fokuserat på det sociala perspektivet av hållbarhet. Social hållbarhet innebär att organisationer tar hänsyn till välmående och jämlikhet i samhället. Till skillnad från social hållbarhet i samhället innebär social hållbarhet på ett företag att organisationen tar hänsyn till anställdas behov genom företagets arbetsmiljö. Syftet med studien är att förklara hur verksamhetsstyrning påverkar social hållbarhet inom företag i bankbranschen. Vidare undersöks syftet utifrån två frågeställningar, hur den formella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen samt hur den informella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen. Utifrån syftet har en kvalitativ forskningsansats antagits för att få en djupare förståelse för hur verksamhetsstyrningen påverkar social hållbarhet. För att samla in data har nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med anställda på företag inom bankbranschen. Intervjuerna är grunden för det som presenteras i empirin utifrån de två frågeställningarna under rubriken formell styrning och arbetsmiljö och under rubriken informell styrning och arbetsmiljö. Studiens resultat indikerar att den sociala hållbarheten påverkas på olika sätt av hur företagen implementerat sin styrning. Formell styrning påverkar arbetsmiljön genom officiella dokument och regler, medan den informella styrningen påverkar arbetsmiljön genom den inofficiella företagskulturen, beteenden och normer. Det är möjligt att kombinera formell och informell styrning för att uppnå ett hållbart resultat. / A company's control systems are an important aspect to affect the company's results. Management control systems exist in all organizations and consist of the managements measures to take advantage of all resources in the organization to reach the goals. Management control systems divide into formal control and informal control. To achieve a certain goal, companies use the two controlsystems to varying degrees because they affect different factors. A topic that has had a powerful impact on society is sustainability. Previous studies have to a great extent researched the economic and environmental view and not concerned the social view of sustainability. Social sustainability means that organizations consider well-being and equality in the society. In contrast to social sustainability in the society, social sustainability for a company means that the organization considers the employee’s needs, through the company's work environment. The aim of the thesis is therefore to explain how management control systems affect the social sustainability within companies in the bank industry. Furthermore, the purpose is examined based on the two research questions, how formal control affects the work environment within companies in the bank industry and how informal control affects the work environment within companies in the bank industry. Based on the aim, a qualitative research approach has been adopted to gain a deeper understanding of how management control systems affect social sustainability. To collect data, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with employees in the banking industry. The interviews are the basis for what is presented in the empirical section under  the headline formal control and work environment, and the headline informal control and work environment. The result of the study indicates that social sustainability is affected in different ways by how the companies have implemented their management control systems. Formal control affects the work environment through official documents and rules, while informal control affects the work environment through the unofficial corporate culture, behaviors and norms. It is possible to combine formal and informal controls to achieve a sustainable result.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har riktat fokus mot samspelet mellan formelloch informell styrning. Mindre uppmärksamhet har riktats åt när formell och informellstyrning inte samspelar, således när det finns spänningar. Förutom att detta synliggörs genomatt det finns färre studier vars konkreta fokus är spänningar mellan formell och informellstyrning, blir det även tydligt genom att studierna inte explicit fokuserar på de konsekvensersom spänningar kan få. På ett liknande sätt tenderar tidigare studier att fokusera på antingencheferna eller medarbetarna. Således inkluderas inte hur spänningar uppfattas av olikaorganisatoriska nivåer. Därav hade studien sin utgångspunkt från detta. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för spänningarmellan formell och informell styrning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är därförvilka spänningar som föreligger mellan formell och informell styrning och vad som utmärkerdem, hur uppfattningen av dessa spänningar skiljer sig mellan organisatoriska nivåer och vilkakonsekvenser som uppkommer till följd av spänningarna. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och ett abduktivt angreppssätt. För attuppfylla studiens syfte genomfördes en enfallsstudie där fallföretaget var anonymt och kallasför Stocken i denna studie. Insamlingen av det empiriska materialet byggde huvudsakligen påsemistrukturerade intervjuer med Stockens anställda. Urvalet av respondenterna representeradeföretagets alla avdelningar samt organisatoriska nivåer. Detta bidrog till en förståelse förspänningar och vad som utmärker dem men även hur uppfattningen av dem varierar mellanolika organisatoriska nivåer samt vilka konsekvenserna blir. Slutsats: Spänningar mellan formell och informell styrning kan ses ur en historisk dimensionsom har sitt ursprung i förändring. Hur spänningar uppfattas på olika organisatoriska nivåervarierar mellan olika spänningar och de skiljer sig huvudsakligen genom att en spänning istyrningen uppfattas av en organisatorisk nivå medan en annan organisatorisk nivå inteupplever samma styrning som motstridig. För de spänningar som uppmärksammas identifierastre huvudsakliga konsekvenser: arbetsmiljö påverkas, flexibilitet försämras och ett behov avhantering uppstår. / Background and problem: Previous research has focused on the interplay between formaland informal control. Less attention has been paid to instances when formal and informalcontrol do not interplay harmoniously, particularly when tensions arise. This is evident notonly from the limited number of studies specifically addressing the tensions between formaland informal control but also from the studie’s lack of explicit focus on the potentialconsequences of these tensions. Additionally, earlier studies tend to concentrate either onmanagers or employees, thus failing to include how tensions are perceived across differentorganizational levels. This study aims to address these gaps. Purpose and research questions: The purpose of this study is to deepen the understanding ofthe tensions between formal and informal control. The research questions guiding the studyare: What tensions exist between formal and informal control and what characterizes them?How do perceptions of these tensions differ across organizations levels? What are theconsequences resulting from these tensions? Method: This study adopts a qualitative research approach and an abductive reasoningstrategy. To achieve the study’s purpose, a single-case study was conducted, with the casecompany being anonymized and referred to as “Stocken”. Data collection primarily involvedsemi-structured interviews with Stocken’s employees. The selection of respondentsrepresented all departments and organizational levels within the company. This approachfacilitated an understanding of the tensions and their characteristics, how these tensions areperceived across different organizational levels, and the resulting consequences. Conclusion: Tensions between formal and informal control can be viewed from a historicalperspective, originating from organizational changes. Perceptions of these tensions vary acrossdifferent organizational levels, with some levels perceiving a particular tension in controlwhile others do not experience the same tension as contradictory. Three main consequences ofthese identified tensions are: an impact on the work environment, reduced flexibility, and aneed for management intervention

Previous research has extensively studied growth and its effect on organizations. The general conception is that growth results in a need for professionalization within the organizations, in which the management processes are formalised. However, the growth’s and professionalization’s impact on organizational familiarity has not had significant research conducted. Previous research on the phenomenon has argued that professionalization has a negative effect on familiarity, and that the company loses its familiarity as a result. This study aims to explore and gain an understanding of this supposed relationship and how organizations can balance professionalism and familiarity. Additionally, it sets out to examine how organizations have managed their growth and how they have overcome the challenges which the growth has resulted in, with a particular focus on how the relationship between familiarity and professionalism has developed. The study has examined two companies which have experienced growth, and who were in two different phases of their professionalization process. Through interviews with relevant executives, in addition to their employees, the study examined how the growth had affected their business and its need for professionalization. Furthermore, the study has also explored the impact of growth and professionalization on the organizations’ familiarity, with the objective to understand what challenges the companies had faced due to these processes. The result of the study implies that the growth has a negative effect on the organizations’ familiarity, while the professionalization has positive effects with no apparent negative consequences. The professionalization has been a tool for organizations to keep their familiarity as well as to reinforce it. Furthermore the study’s results show that it is possible to formalize informal controls, and that this is an instrument which the organizations can use to strengthen their familiarity. The companies’ biggest challenge with growth and professionalization is the recruitment and socialization of new employees into the organizational culture, which has a clear effect on the organizations’ familiarity. / Tidigare litteratur har omfattat studerat tillväxten och dess inverkan på företag. Den generella uppfattningen är att tillväxten resulterar i ett behov av professionalisering inom företagen, i vilket styrningen formaliseras. Däremot har tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företag studerats i begränsad omfattning. Den tidigare litteratur som behandlat fenomenet har argumenterat för att professionaliseringen har en negativ inverkan på företags familjaritet, och att det resulterar i att organisationerna förlorar den familjaritet de tidigare präglats av. Studien syftar således till att undersöka och skapa förståelse för hur företag som växer kan balansera professionalism och familjaritet. Studien ämnar även undersöka hur organisationer hanterat tillväxten och hur de lyckats överkomma de problem som detta medfört, med särskilt fokus på hur relationen mellan familjaritet och professionalism utvecklats. Denna studie har undersökt två företag vilka båda upplevt tillväxt, och vilka befann sig i olika faser av deras professionaliseringsprocess. Genom intervjuer med organisationernas företagsledare såväl som anställda har studien undersökt hur tillväxten har påverkat företagen och vad den haft för inverkan på företagens behov av professionalisering. Studien har även behandlat tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företagen, samt vilka utmaningar som företagen upplevt till följd av denna process. Studiens resultat tyder på att tillväxten har en negativ inverkan på företagens familjaritet, men att professionaliseringen endast har positiva effekter. Professionaliseringen har varit ett verktyg för företagen att bevara familjariteten och även förstärka denna. Vidare visar studiens resultat att det är möjligt att formalisera den informella styrningen, och att detta är ett verktyg vilka företagen kan använda för att stärka familjariteten. Företagens största utmaning vid tillväxt och professionalisering är rekryteringen och socialiseringen av de nyanställda mot företagets kultur, vilket har en tydlig inverkan på företagets familjaritet.

För att uppnå FN:s hållbarhetsmål krävs en hållbar omställning. Denna omställning kommerkräva stora investeringar inom innovation och äldre industrier. I norra Sverige pågår ett stortarbete med den gröna omställningen vilket har medfört ökad efterfrågan på arbetskraft iregionen vilket även höjt efterfrågan på bostäder. En omfattande underhållsskuld gällandefastigheter inom svenska kommuner visar på behovet av fastighetsinvesteringar i Norrbottenskommun samt övriga i Sverige. Strategiska investeringsbeslut är komplexa med mångapåverkande faktorer. Syftet med studien är därför att beskriva och förklara användandet avstyrmodeller under planeringsprocessen för strategiska investeringsbeslut inomfastighetsbranschen. Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats där semitstruktureradeintervjuer genomförts på 6 olika organisationer inom fastighetsbranschen. Insamlad empirivisade på att investeringsbeslut fattas effektivare jämfört med vad planeringsprocessen utgjordeenligt teorin. Alla respondenter i studien uttryckte en stor potential i den hållbara omställningsom sker, gällande ämnet som helhet samt i organisationens perspektiv. Studiens resultat visaratt formell styrning implementeras i ett tidigt skede av planeringsprocessen genom finansiellakalkyler och mått. Det vanligaste måttet på en investering var totalavkastning. Studiens resultatredogör även för att informell styrning i form av erfarenhet och intuition kan påverkainvesteringsbeslut. Till sist resulterar studien i att den kommunala verksamheten till stor delpåverkas av politiska faktorer samt att dess likheter med privata organisationer är få. / To achieve the United Nations sustainability goals the world is required to make extensivechanges. A great number of investments are needed within innovation and outdated industries.In northern Sweden a substantial project of a green conversion is proceeding. These biginvestment leads to an increasing demand of labor which also leads to an increasing demand ofreal estate in the region. An extensive maintenance debt regarding real estate shows the needfor real estate investments in the municipality of Norrbotten and the rest of Sweden. Strategicinvestments are complex with a lot of influencing factors. The purpose of the study is thereforeto describe and explain the use of management control systems during the planning process forstrategic investment decisions in the real estate industry. The research method of this study isqualitative with an abductive approach, semi structured interviews were conducted with 6organizations in the real estate industry. Collected empirical evidence showed that investmentdecisions are made more efficiently compared to the planning process in theory. All respondentsin the study expressed great potential in the sustainable change that is taking place, regardingthe subject as a whole and in the organization's perspective. The results of the study show thatformal management control systems are implemented at an early stage of the planning process,through financial calculations and measures. The most common measure of an investment wastotal return. The results of the study also state that informal management control systems in theform of experience and intuition can influence investment decisions. Finally, the study showsthat municipal activities are being largely influenced by political factors and that its similaritieswith private organizations are few.

Bakgrund: Polismyndighetens nuvarande styrning och den omorganisation som genomfördes år 2015 har båda varit föremål för kritik. Verksamhetens styrning kritiseras bland annat för att man har ett för stort fokus på kvantitet snarare än kvalitet. Inom myndigheten används olika former av formell samt informell styrning, dessa kan enligt litteraturen både samspela och konkurrera med varandra. När styrningen inte samspelar skapas styrspänningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för verksamhetsstyrning genom att belysa spänningar mellan formell och informell styrning inom Polismyndigheten samt hur dessa hanteras av medarbetarna inom organisationen. Metod: Studien har genomförts på medarbetare inom utredningsverksamheten inom Polisområde södra Skåne och är därmed en enfallsstudie. Vidare har undersökningen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver hur insamlingen av det empiriska materialet har gått till och dessutom har även vissa dokument använts i kompletterande syfte. Slutsats: Studien identifierar 7 olika styrspänningar inom Polismyndigheten, varav 5 är spänningar mellan formell och informell styrning medan resterande är spänningar mellan formell och formell styrning. Styrspänningarna som identifierats är mellan kvantitet och kvalitet, formella målsättningar och kvalitet, tidskrav och kvalitet, makt till anställda och medarbetardrivet arbete, formella målsättningar och profession, nya prioriteringar och gamla prioriteringar samt formella målsättningar och handlingar. Spänningarnas uppkomst och medarbetarnas hantering förklaras med hjälp av fyra olika institutionella logiker, där den ena logiken försvagar den andra. Detta innebär att en av logikerna blir mest framträdande och också den som följs av medarbetarna inom myndigheten. / Background: The current governance and the reorganization of the the Swedish Police Authority carried out in 2015 have both been subject to criticism. The management control of the government body has been criticised for having a large focus on quantity rather than quality. Within the Swedish Police Authority various forms of formal and informal control are being used, according to the literature, these can both interact and compete with each other. When the two types of control act as competitors management control tensions arise. Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of management control by highlighting the tensions between formal and informal control within the Swedish Police Authority and how these are handled by the employees within the organization. Method: The study was carried out on employees within Police investigation in the Police area of southern Skåne and is thus a case study. Furthermore, the study has adopted a qualitative research strategy with semi-structured interviews. The method describes how the collection of the empirical material has taken place and in addition, certain documents have also been used for supplementary purposes. Conclusion: The study identifies 7 different control tensions within the law enforcement, of which 5 are tensions between formal and informal control while the rest are tensions between formal and formal controls. The identified control tensions are those between quantity and quality, formal objectives and quantity, time requirements and quality, the power which is given to employees and employee-driven work, formal objectives and profession, new priorities and old priorities as well as formal objectives and the actions of the organization. The emergence of the control tensions and how the employees manage these tensions are explained with the help of four institutional logics, where one logic weakens the other. This means that one logic becomes most prominent and also the one that the employees within the organization follows.

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag. / Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leadership or not in Swedish family firms.