<p>Det kan vara svårt att veta vilka faktorer som ett köpcentrum bör arbeta med för att bli framgångsrikt. Idag krävs kontinuerlig förnyelse eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar då allt fler köpcentrum byggs. Vi vill därför visa hur ett lokalt köpcentrum kan utveckla sitt koncept för att förbättra sin position på marknaden samt bli en attraktivare plats.</p><p>Uppsatsen fokuserar på två delsyften, som presenteras nedan:</p><ul><li>Analysera och undersöka köpcentrums framgångsfaktorer. </li><li>Framställa strategier till köpcentrum som är i behov av förnyelse. Strategierna är framtagna i avsikt att göra köpcentrumet till en attraktivare plats för besökare och därigenom öka köpcentrumets konkurrensposition.</li></ul><p>Vårt metodologiska tillvägagångssätt är präglad av en kvalitativ ansats med vikten på ett deduktivt arbetssätt. Den empiriska insamlingen utfördes genom elva intervjuer, varav sex av dessa var personliga, fyra utfördes via telefon och en via mejl. Vi har använt oss av ett fallföretag som undersökningsobjekt för köpcentrum som befinner sig i en sämre situation och behöver förnyelse.</p> / <p>It can be hard to know which factors a shopping mall can work with to be more successful. Today the shopping malls have to continuously renewal themselves, because of the increasing market competition and the increasing amount of shopping malls. That is why we want to show how a local shopping mall can develop their concept to improve their position on the market and to be a more attractive place.</p><p>The focus on the essay is on two aspects which are presented below:</p><ul><li>Analyze and examine successful factors of shopping malls. </li><li>Create renovation strategies to shopping malls that are in need of them. The intent of these strategies is to make shopping malls become a more attractive place for visitors and through these strategies be more competitive on the market. </li></ul><p>Our method for constructing this essay has had a qualitative approach with a focus to be deductive. The gathering of the empirical material has been carried out through eleven interviews. Six of these were personal interviews, four interviews by telephone and one was done by e-mail. To be able to closely examine shopping malls that are in need of change, we decided to observe an organisation that match these malls.</p>

<p>Purpose: The purpose of this study is to investigate the innovation process of companies, and to analyse how important success factors and obstacles are in their innovation process.</p><p>Method: The investigation strategy used for this essay was to interview companies that work with innovations. The essay has a qualitative approach. Both primary – in the form of interviews - and secondary data – literature found in books, scientific articles and internet - have been used to achieve our results.</p><p>Results: The result of this essay is: there is not just one inovation process that is applicable to all companies. On the other hand, there are some guidelines that could be followed in the process. Some success factors are more important than others and companies do not take given obstacles into consideration.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att identifiera och ansvarsfördela framgångsfaktorer mellan kundföretag och konsultföretag vid lyckosamma business intelligence (BI)-implementeringar i stora företag, dvs i företag med över 800 anställda. Inledningsvis skapas en modell med kritiska framgångsfaktorer utifrån beslutstödslitteratur. De funna faktorerna testas därefter mot resultat som kommer fram genom öppna frågor ställda vid kvalitativa enkätintervjuer med konsulter och kundföretag som har erfarenhet av implementeringar av beslutstöd.</p><p>Vid genomgång av enkätsvaren framkommer att de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna – där såväl konsulter som kundföretag är ense – är:</p><p>· säkerställandet av vilken information användarna behöver få ut av systemet (vilket i huvudsak är ett kundansvar)</p><p>· inrättande av utvecklingsråd för business intelligence (kundansvar)</p><p>· säkerställande av tydliga mål och syften med BI-projektet (kundansvar)</p><p>· lämplig implementeringsstrategi (kundansvar)</p><p>· välja leverantör med omsorg (delat ansvar mellan kund/konsult).</p><p>Förutom ovannämnda faktorer anser konsulterna att det är avgörande att kunderna säkerställer ledningens stöd medan kunderna anser att konsulterna ska ansvara för träning och utbildning av användarna. I enkätintervjuerna framkommer två faktorer som inte funnits med i den teoretiska ursprungsmodellen: konsulterna påpekade vikten av utvärdering av olika lösningsalternativ och kunderna vikten av dokumentation. Huvudansvaret av de båda faktorerna lägger respektive grupp på varandra.</p><p>Det teoretiska materialet förordar användande av prototyper i BI-projekt då dessa erbjuder möjligheter för affärsanvändarna att på ett tidigt stadium kunna bilda sig en uppfattning av hur den färdiga lösningen kommer att se ut. Prototypanvändande nämnde inte vare sig konsulter eller kundföretag vid intervjuerna. En högre grad av användande av prototyper är förslagsvis något som såväl konsultföretagen som kundföretagens egna IT-avdelningar bör satsa på att göra.</p>

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.

Purpose: The purpose of this study is to investigate the innovation process of companies, and to analyse how important success factors and obstacles are in their innovation process. Method: The investigation strategy used for this essay was to interview companies that work with innovations. The essay has a qualitative approach. Both primary – in the form of interviews - and secondary data – literature found in books, scientific articles and internet - have been used to achieve our results. Results: The result of this essay is: there is not just one inovation process that is applicable to all companies. On the other hand, there are some guidelines that could be followed in the process. Some success factors are more important than others and companies do not take given obstacles into consideration.

Syftet med denna uppsats var att ur fem långtidssjukskrivnas perspektiv studera arbetsledarens betydelse i en rehabiliteringsprocess. I studien har en kvalitativ, hermeneutisk metod använts, då avsikten var att försöka ta vara på och förstå andra människors upplevelser och erfarenheter, något som svårare låter sig mätas med kvantitativ metod. Hermeneutik handlar om människors verklighet och hur de, inom ramen för denna verklighet, tolkar och förstår omvärlden. Fem långtidssjukskrivna kvinnor har delat med sig av sina upplevelser och deras berättelser gav oss mycket värdefull information, som också svarade mot studiens syfte. Resultatet visade att arbetsledaren har betydelse, men kanske inte i den utsträckning och form som man i litteratur förespråkar och som vi innan trodde. Respondenternas berättelser vittnade om att arbetsledaren framförallt har en viktig funktion att fylla då det gäller tidig upptäckt i insjuknandefasen, att hålla kontakt under frånvarofasen samt att följa upp efter återgången till arbetet. Ur intervjuerna framgick även att arbetsledarens förhållningssätt och kunskap påverkar dennes agerande i rehabiliteringsprocessens alla aktiviteter.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan. En aspekt som vi uppmärksammade under studien var att hemmets betydelse för elevens läs- och skrivutveckling inte lyftes fram som en framgångsfaktor.

Introduction: Corporate limits becoming more diffuse due to the globalization taking place and requirements for analytical strategies are becoming more fundamental parts of organizations. Business Intelligence systems are hot and not without reason, today's world is spinning faster and with a flow of information that is constantly increasing Business Intelligence promises to introduce a support that will render a better decision-making, something that everyone wants. Problem Discussion: The local government business has today demands from the Swedish School-inspection to analyze and create adequate target images to the school and students meet curriculum goals and guidelines. Therefore, local government activities has increasingly begun to implement Business Intelligence tools, with the purpose to facilitate strategic and operational decisions were the result plays an increasing role in today's society. Purpose: This study evaluates how the analysis tool Qlikview fulfills the function of monitoring and controlling the improved student achievement in public schools. Method: The evaluation has been conducted qualitative interviews with staffs that have leadership positions in each municipality and management and possess a deep knowledge of the analysis tool and its processes. Conclusion: The evaluation has shown positive effects on the monitoring and control of student performance through better control of school operations.

The crucial factor for successful municipal climate work is that there are driving forces. Most importantly is that the senior officials and politicians in the municipality are dedicated to the cause considering that they have the power to influence and make a change. Besides proactive and committed individuals, it is necessary that the work is organized and anchored by clear and concrete documents and control systems. It is also important that the work is continuously monitored and evaluated. To collaborate with other municipalities, authorities or participate in various networks is another factor contributing to the improved climate work in the form of exchange of information, knowledge and experience. A major driving force for municipalities to improve themselves is the distribution of state aid and grants. Being able to measure and compare themselves with other municipalities is also important because it encourages and motivates further efforts. One problem today is that there are no clear definitions and guidelines for a completely objective assessment of the climate work. According to the UN's climate panel, global emissions of greenhouse gases must be reduced with several percent to prevent global temperature increases from causing catastrophic and irreversible consequences. The greatest hope is placed on technology and development including better and more efficient engines and fuel. A transfer between transport modes, for example, from road and air to rail plays another big part. Swedish studies also show that efficient transport planning and changing behavior is of great significance for achieving the national vision. Municipalities have a great responsibility considering they transfer the overall goals into local action plans. The report examines the climate work of the three municipalities; Örebro, Eskilstuna and Östersund. The aim is to study the factors and driving forces behind a successful climate work. The goal is to contribute to a greater understanding of the local participants. A sidetrack of the report was to highlight how municipalities relate to government authorities. One result of this was a desire for better collaboration, in this case between the Transport Administration, the Sweden Energy Agency, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency, but also towards the municipalities themselves. Instead of handing out manuals and guidelines the government authorities should take on a coordination role and help the municipalities to build a sustainable structure of their climate work. Municipalities in this report were selected because it is suggested that they conduct a both active and successful climate work. The scrutiny was done with focus on organization and arrangements and interviews with responsible municipal officials have been implemented. Despite differences in the municipal organizational model they are still very similar in terms of centralization of climate work permeated with great commitment, clarity and sustainability. / Den avgörande faktorn för ett framgångsrikt kommunalt klimatarbete är att det finns drivande eldsjälar.  Allra viktigast är att de ledande tjänstemännen och politikerna i kommunen är engagerade då det är de som sitter på makten att påverka och förändra. Utöver drivande och engagerade individer är det nödvändigt att arbetet organiseras och förankras genom tydliga och konkreta dokument och styrsystem samt att det genomförs kontinuerliga uppföljningar och resultatredovisningar av arbetet. Att samverka med andra kommuner, myndigheter eller delta i olika nätverk är en annan faktor som bidrar till förbättrat klimatarbete i form av informations- kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En stor drivkraft för kommunerna att förbättra sig är utdelning av statliga stöd och bidrag. Att kunna mäta och jämföra sig med andra kommuner är också viktigt då det sporrar och motiverar till ytterligare ansträngning. Ett problem idag är dock att det inte finns tydliga definitioner och riktlinjer för en helt objektiv bedömning. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser minska flera procent för att undvika att jordens medeltemperatur ökar så kraftigt att det medför katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser. Störst förhoppning läggs på tekniken och utveckling av bland annat bättre och effektivare motorer och drivmedel. Överflyttningar mellan trafikslag, exempelvis från väg och flyg till järnväg är en annan stor del. Svenska studier visar också att transportsnål samhällsplanering och förändrade beteenden har stor betydelse för att nå den nationella visionen. Kommunerna har ett stort ansvar då det är de som bryter ner och översätter de övergripande målen till lokala handlingsplaner. I rapporten granskas tre kommuner och dess klimatarbete. Kommunerna är Eskilstuna, Örebro och Östersund. Syftet är att försöka se vilka faktorer och drivkrafter som ligger bakom ett framgångsrikt klimatarbete. Målet är att bidra med ökad förståelse för de lokala aktörerna. Ett sidospår med rapporten har varit att belysa hur kommunerna ser på statliga myndigheter. Ett resultat av detta var ett önskemål om bättre samverkan, i det här fallet mellan Trafikverket, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket men även gentemot kommunerna själva. En samordningsroll från myndigheternas sida där man inifrån hjälper till att bygga upp en hållbar struktur hos kommunerna är att föredra framför goda idéer, handböcker och riktlinjer. Kommunerna är valda då det antytts att de bedriver ett både aktivt och framgångsrikt klimatarbete. Granskningen har skett med fokus på organisation, samverkan och åtgärder och intervjuer med ansvariga tjänstmän har genomförts. Trots olikheter i den kommunala organisationsmodellen finns stora likheter i form av en centralisering av klimatarbetet som genomsyras av stort engagemang, tydlighet och långsiktighet.

Medelstora företag som denna uppsats har valt att behandla är i svenskt näringsliv färre till antal än vad det finns små och stora företag. Medelstora företag, som kan sägas är morgondagens storföretag, drar sig ofta för att investera i affärssystem som kräver mycket tid och resurser att få det implementerat. Det har gjort att jag har funnit det intressant att studera medelstora företag och deras handlingssätt när beslutet om att införa ett affärssystem har tagits. Företag av den storleken har dessutom mindre med resurser för att anskaffa och handha ett affärssystem än jämförelsevis stora företag. Detta bör, enligt mig, sättas i relation till att omkring nittio procent av alla affärssystemprojekt misslyckas d.v.s. att projekten inte möter satta budget- och tidsramar. I denna uppsats har min uppmärksamhet riktats på att kartlägga vad för slags förutsättningar som medelstora företag behöver uppfylla för att lyckas med införandet av sitt affärssystem. Uppsatsen har bedrivits i form av en fallstudie där införandet av vald affärssystemlösning har studerats i två medelstora företag. Använda datainsamlingsmetoder är intervju och sekundärdata. Några av de resultat som denna uppsats har kunnat visa på är att tidsaspekten utgör ett stort hinder för medelstora företag när dem ska implementera sitt affärssysystem. Det är sällan som användardeltagarna arbetar med projektet på heltid utan dem får snarare kombinera sina ordinarie arbetsuppgifter med projektuppgifterna. Det kan medföra att arbetsbelastningen på projektmedlemmarna i perioder kan vara mycket stor, varför en del av deras ordinarie arbetsuppgifter bör låtas övergå på den övriga personalen i linjeverksamheten. Dessa måste i sin tur vara mer förstående för att projektmedlemmarna måste prioritera projektet för att det ska vara möjligt att ta systemet i drift som planerat. Genom avlastning möjliggörs användarnas medverkan. Testningen och gränsdragningsproblematiken, beträffande vad som utgör en standardleverans samt en tilläggsbeställning, är exempel på hinder som har påträffats i de studerade fallen. För att undkomma gränsdragningsproblematiken är det därför önskvärt om kunden och leverantören tidigt i projektet klargör för: vad som avses med en leverans, vad som bör ingå i en sådan samt när och hur en levarnas ska ske.