Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre månader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvällstidning och en dagstidning samt två fackförbundstidningar för att också kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende på om tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför. Ett resultat visar att det är en splittrad bild av skolan som återges i tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur tidningarna ser på PISA-undersökningen som mätinstrument. Dagstidningen och kvällstidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mätinstrument medan fackförbundstidningarna kritiserar hur verktyget används i debatten. Ett annat resultat är att PISA-undersökningen används för att dislegitimera förd skolpolitik, och då särskilt hos den tidning som bekänner politisk färg i enighet med de partier som vid tidpunkten satt i opposition. Ett tredje resultat är att PISA-undersökningen inte enbart används för att ge en nulägesbeskrivning av den svenska skolan utan också för att ge en nulägesbeskrivning av hela samhället.

Xbox One är en spelkonsol från företaget Microsoft och en uppföljare till Xbox 360. Konsolen presenterades officiellt vid en presskonferens den 21 maj 2013 och före presentationen så fanns det ett av många rykten om ett krav på att vara ständigt uppkopplad mot internet som rapporterades i media. Syftet med uppsatsen har varit att i utifrån efterförloppet av Microsofts premiärlansering av spelkonsolen Xbox One undersöka den diskursiva bild som nyhetsmedierna Forbes och Time använder för att skildra och rama in Xbox One under den första månaden efter produktens lansering. Vår frågeställning har varit: – Hur framställer Time och Forbes information om Xbox One, och ramar in detta under tidsperioden 21 maj – 21 juni 2013? Denna uppsats har utgått från teori om mediekonvergens som beskriver att konvergens förändrar relationen mellan existerande teknologier, industrier, marknader och publiker. För att nå ett resultat så har en diskursiv analys gjorts i nämnda nyhetsmedier utifrån Teun A. van Dijk och hans makro- och mikroperspektiv på en strukturell nivå inom den kritiska diskursanalysen.I resultatet framkom sju stycken huvudteman som vi valt att kalla mediesystem, DRM, övervakning/privacy, Xbox One som marknadsföringsverktyg, ekonomi, PR och policyförändring. Studiens resultat pekar i en riktning där begrepp som ägandeskap, övervakning, digitalisering av upphovsrättsligt material, konvergens, makt och kultur som en kommersiell vara existerar, och berör områden inom medie- och kommunikationsvetenskap där en digital konvergens skett som gjort spelkonsoler till ett multimedialt medium. I en överblick över samtliga artiklar analyserade utifrån ett framingperspektiv, och utifrån problemdefinitionen, så framkommer det att de två största inramade problemen är kring kommunikation och internet och de övergripande moraliska utvärderingarna under temat internet är att konsumenterna drabbas negativt av Microsofts policy kring Xbox Ones uppkopplingskrav mot internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Melbourne, Dept. of Civil and Environmental Engineering, 1998. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--Brigham Young University. Dept. of Civil and Environmental Engineering, 2007. / Includes bibliographical references (p. 83-84).

Syftet med den här studien är att visa på hur Dagens Nyheter har valt att frama MeToo-rörelsen och de problem med sexuella trakasserier och övergrepp som rörelsen lyft. Därtill vill vi specifikt belysa hur män framats inom ramen för #metoo. Det teoretiska ramverk vi använt oss av är Entmans teori om framing och Connells teori om hegemonisk manlighet. Som metod har vi använt en kvalitativ innehållsanalys utifrån vilken vi har arbetat tematiskt med att studera Dagens Nyheters artiklar för att ta reda på hur tidningen arbetat med framing i sin rapportering av MeToo-rörelsen. De frames vi ser som centrala i Dagens Nyheters porträttering av MeToo-rörelsen är; MeToo som naturkraft och MeToo – den feministiska hösten. Vidare ser vi hur Dagens Nyheter skildrar de problem rörelsen belyser som; Trakasserier som ett strukturellt problem, Arbetsplatskulturer som legitimerar trakasserier, Skam – ett tveeggat svärd samt Krav på förändring. Våra främsta resultat är dels att MeToo, som en #feministisk rörelse framställs som en naturkraft. Dels att den skildras som en revolution som drar fram för att störta den hegemoniska manligheten. Vidare är den systemiska framing som Dagens Nyheter använder för att beskriva de problem som MeToo-rörelsen pekar på genomgående. Detta genom att sexuella trakasserier framställs som ett strukturellt och kulturellt samhällsproblem. Vi har även kunnat se hur Dagens Nyheter valt att skildra sexuella trakasserier som ett arbetsplatskulturellt problem, istället för exempelvis ett klassproblem. Genom att använda systemisk framing istället för individualistisk bidrar Dagens Nyheter till att lägga ansvaret för såväl problemet som för lösningen på problemet på samhällsnivå, vilket friskriver den enskilda individen från ansvar.

The following thesis describes and analyses the representation of lung cancer in the Canadian print media. The thesis employs a theoretical framework comprised of Giddens’ theory of reflexivity and Goffman’s theory of framing, to understand the social dynamics of negotiation behind the disease’s portrayal in the media, in a late modern context. Late modernity was defined by institutional reflexivity and a focus on understanding and mitigating risk. The research was conducted through a content analysis and examined quantitative trends that contributed to a subsequent qualitative interpretation. The results show that the coverage of lung cancer decreased over time. The analysis shows a discourse of a biomedical institution that has unsuccessfully controlled the disease, a lack of patient advocacy, particularly among celebrities, and a continued conflation of smoking behaviour and lung cancer, all of which contributed to the decreasing coverage. The framing processes point to a society focused on understanding risk through studying the disease’s causes, as well as one concerned with legislative debate and behavioural prevention. The emergence of a frame focused on the patient’s lived experience might contribute to an improved representation of the disease.

Professional skepticism is a critical component of audit practice and current auditing standards direct auditors to remain skeptical throughout the duration of each audit engagement. Despite the importance and prevalence of an emphasis on professional skepticism throughout auditing standards, evidence indicates that auditors often fail to exercise an appropriate degree of professional skepticism. Prior accounting research suggests that auditors’ professionally skeptical behavior is affected by individual personality traits as well as situational (state) influences, whereby both factors contribute to auditor professional skepticism. Yet, prior research has primarily focused on trait skepticism; and little research to date has investigated the concept of state skepticism. The purpose if this research study is to experimentally investigate the impact of time pressure and trait skepticism on state skepticism, and to test a potential debiasing procedure on the impact of time pressure on state skepticism. In addition, this study examines the influence of both skepticism types on skeptical behavior.This research offers several contributions to accounting literature and practice. First, I contribute to the existing debate regarding the influences of professional skepticism by providing evidence that professional skepticism may be categorized as a temporary state, induced by situational aspects, in addition to being classified as an enduring trait. Second, I identify certain situational conditions which create differences in the level of state professional skepticism exhibited within an auditing context. Lastly, my findings may also be important to audit firms as they consider tools within their training arsenal equipped to promote an appropriate level of professional skepticism among employees. If auditor skepticism can be influenced by the frames they are provided, then audit firms may create an environment that promotes consistency in auditors’ application of professional skepticism, simply by engaging in goal framing.

This thesis explores the manifest content of the U.S. Executive framing effort intended to persuade the U.S. Congress, United Nations Security Council, and the American people that there was no greater threat to US national security than the continuing reign of Saddam Hussein\'s regime in Iraq. Through analysis of individual and group contributions to the three dominant themes created by the executive leadership, namely, the link between the regime of Saddam Hussein and terrorism, the pursuit of weapons of mass destruction, and the status of the regime and Saddam Hussein as an outlaw, I illuminate the process used to gain support for the unprecedented policy of preemptive war. The results of my analysis differ with previous literature on the subject which primarily considers the Bush administration\'s effort to be a campaign of lies, intended to lead the American people and the international community to believe a threat existed that the Bush Administration knew was not credible. In contrast to that conclusion, my analysis of the framing effort indicates that the marketing campaign for the Iraq War capitalized on world events, timing, the credibility of the particular speaker and their office and the amplifying effect of the media, making a campaign of lies unnecessary and the process they used replicable. Therefore, this analysis may justify heightened scrutiny for comparable policies in the future, even when the statements and argumentation an administration makes are primarily accurate and verifiable. / Master of Arts

Feedback is often necessary to provide guidance for future decisions, and factors relating to feedback, including the way feedback information is framed, how frequently it is provided, and the relevance of that feedback in relation to one's decision, have been designated as influential for decision making tendencies. Unfortunately, research on what produces the most effective feedback is mixed, and the relationship between these factors and resulting evaluative and behavioral outcomes in less clear. Four studies explored the relationship between feedback frame and frequency by addressing whether overall task feedback framed positively and receiving more frequent trial outcome feedback led to more positive performance evaluations and improvements in subsequent task performance (Studies 1A and 1B), how these evaluative and behavioral outcomes varied across different trial feedback frequency intervals (Study 2A), and whether more relevant trial feedback influenced the pattern of these results (Study 2B). Across the four studies, it was noted that the frequency of trial feedback was more influential for task performance outcomes, while the overall task feedback frame was more influential for performance evaluation outcomes. In addition, more relevant outcome feedback was seen to influence the relationship of feedback variables more for performance evaluations than task performance. Taken together, these studies provide some clarity as to how different types and presentations of feedback produce different evaluative and behavioral outcomes and show initial direction as to when framing task feedback and providing trial feedback more frequently can lead to better, more normatively correct decision making. Theoretical and practical implications, as well as reasons why effects were not consistent across studies, are also discussed.

Thesis advisor: Vincent Cho / Leading for equity is a challenging endeavor. One leadership practice that fosters equitable learning environments is engaging in dialogue and reflection. When district leaders participate in dialogue and reflection, their discourse helps them derive meaning, and in turn, shapes their understanding of the critical and complex issues related to fostering equity. As part of a group qualitative case study about district leadership practices that foster equity in one diverse Massachusetts school district, the purpose of this individual study was to better understand how district leaders used framing during dialogue and reflection. More specifically it addressed how they used framing processes (Bedford and Snow, 2000) when engaging in equity talk. Utilizing inductive reasoning for data gathered by semi-structured interviews, observations, and document review, this study identified equity talk manifesting as one of three themes: diversity as an asset, decision-making processes, and use of data and feedback. Understanding how and when specific framing processes are used can empower district leaders to be more strategic in impacting stakeholder thinking and language and maintaining an equity focus. / Thesis (EdD) — Boston College, 2020. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Educational Leadership and Higher Education.