This study is based on teachers' experiences of how they work with speech anxiety pupils inthe classroom in the Swedish subject in 4th grade at verbal presentations and opinions. The purpose is to find out how a teacher understands and supports a speech fear pupil in oral submissions and opinions. The questions that the study will be based on are: What methods and working methods are used to prevent and promote pupils' talents? How does the teacher visualize and supports speech anxiety pupils in the classroom at oral presentations and opinions? In what way is the work of rhetoric benefiting speech anxiety pupils? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations and three interviews. The result has shown that in the classroom there are between three and five pupils who either suffer from speech anxiety or who are merely silent. Oral presentations are something that most pupils feel discomforted and therefore the teacher adjusts the teachings according to the pupil's needs and prerequisites. The teacher has varied teaching to enable all pupils to feel included, thus creating confidence and self-esteem through different working methods andgroup size. Furthermore, it was found that the teachers work with a good classroom climate for the student's learning and development. To get a functioning classroom and education, the class must work socially. The conclusion is that teachers already at the lower stage work deliberately and actively with oral requests for the pupils to become good talents in the long run. It is essential that a safe classroom environment is created, and that the teacher communicates with pupils who do not speak about their needs. In addition, it's important that speech anxiety and silent pupils get practice in speaking so they can strengthen their speech, become more visible and comfortable with their speech in front of other pupils

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3. I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt. Flera av lärarna har stött på elever med talängslan och de har delgett oss flera sätt att stötta dessa elever samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klimat. I vår sammanfattande diskussion kommer vi fram till att lärarnas arbetssätt samt deras syn på muntliga framställningar stämmer bra överens med litteraturen som vi lyfter fram i litteraturgenomgången. Vår slutsats blir att alla de lärare vi intervjuat redan under lågstadiet arbetar medvetet och aktivt med muntliga framställningar för att eleverna på sikt ska bli bra talare.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan. / Rhetoric is once again a part of the syllabus for the Swedish subject in high school. The aim of this essay is therefore to highlight the place of the rhetoric in the teaching, to investigate the teachers approach and implementation of teaching in oral performances. The essay is further built on the following questions: Which approach do teachers in the  Swedish subject in high school show, according to relevance for the student’s grade and  knowledge, and its relevance in relationship to other moments in the course? How does  teachers in the Swedish subject in high school look at the organization of the lessons  around oral performances? To be able to answer these questions three semi structured  deep interviews has been done, and two of the informants has handled a list of terms they use in their education. According to previous research and the study of the essay  there is differences in the approach to oral performances in the Swedish subject, and also varying organization of the teaching. No uniformed result is achieved, instead the essay shows a lack of consensus in this matter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på stödstrukturer i olika lärmiljöer vid muntliga framställningar i svenskämnet för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fem semistrukturerade intervjuer genomförts ansikte mot ansikte och via videokonferens med lärare på tre skolor i två kommuner i södra Sverige. Resultatet från studien visar på att lärare använder sig av en stor variation av stödstrukturer vid muntliga framställningar. Vanligt förekommande stödstrukturer vid muntliga framställningar i resultatet är bland annat mallar, stödord och anpassning av gruppstorlek.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskaperna kring talrädda elevers uppfattningar angående deras möjligheter till att uppfylla de mål som finns gällande muntliga framställningar i ämnet svenska på gymnasiet. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats, och semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter. Den data som samlades in i samband med studien har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod och resultatet visar att även om dessa elever når upp till ett godkänt betyg, saknar de ändå den stöttning som behövs för att nå högre betyg och för att komma över sin talrädsla. Detta resulterar i att de hindras dels i sin utveckling och sina möjligheter till att inhämta ny kunskap, dels minskar framtida arbetsmöjligheter och därmed sina förmågor att verka som goda samhällsmedborgare.

Senaste årens ökning av det dödliga våldet kopplat till konflikter inom den kriminella miljön hargenererat i åtskilliga debatter och diskussioner i Sverige. Somliga menar att gängkriminalitetenär landets “nya terrorism”, och att den kriminalpolitiska riktningen behöver forma sig utifråndetta. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur ledarskribenter i svenskaledarartiklar framställer gängkriminalitet och kriminella nätverk respektive terrorism ochextremism från år 2015 till och med 2022, samt hur detta kan förstås och analyseras över tid.Med en teoretisk utgångspunkt i den goda fienden, hotbilder och alarmism samt influenser avtidigare forskning som bedrivits om medier och moralpanik så gjordes en tematisk analys avsammanlagt 128 svenska ledarartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet ochDagens Nyheter. De analytiska temana som skapades ur materialet var folkdjävlar och fiender,hotets karaktär och kriminalpolitisk kontext. Studiens analys förhöll sig till materialetskontinuitet och förändring över tid; och urskiljde således övergångar och förskjutningar därdiskursen om gängkriminalitet och kriminella nätverk gradvis närmade sig den om terrorism ochextremism. Studiens resultat identifierar kontexter och tidsperioder i ledarartiklarna därframställningen av dessa fenomen på olika sätt 1) skiljer sig från varandra 2) närmar sig varandraeller 3) överlappar varandra. Avslutningsvis så hänvisas studiens analytiska fynd till denteoretiska inramningen och belyser eventuella orsaker och konsekvenser av den påvisadediskursen.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur den webbaserade ungdomsserien Skam kan fungera som undervisningsmaterial i religionskunskap på gymnasienivå. Därför ämnar vi genom uppsatsens diskursanalytiska teori och metod att analysera om och hur förenklade föreställningar om muslimer reproduceras eller dekonstrueras i Skam. Vårt resultat visar att Skam oftast dekonstruerar förenklade föreställningar om muslimer samt att seriens framställning av muslimer på flera vis överensstämmer med hur muslimer lever i Europa. Därmed menar vi att serien utgör potential som material inom ramen för religionsundervisning i svensk skola. I den ämnesdidaktiska reflektionen beskriver vi hur serien kan anknytas till läroplanens övergripande mål samt religionsämnets syfte och det centrala innehållet på gymnasienivå. Vi finner alltså underlag i Skam för att diskutera spänningen mellan förenklade föreställningar samt komplexiteten i hur det kan vara att leva som muslim i ett samtida mångkulturellt land som Sverige eller Norge.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet.  Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ”valets största förlorare” och SD som ”valets största vinnare”. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ”en mycket skicklig partiledare” och han ”kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik”. Båda tidningarna använde sig av opinionsmätningar och förutsägelser på valresultat för båda politikerna. Tidningarnas förutsägelser stämde mycket överens med valresultatet. Båda tidningarna gestaltade också politik som ett spel och en kamp vilket enligt Strömbäck bidrar till politikermisstro bland folket.

Denna uppsats undersöker Ferdinand Tollins kritik mot Karl XIV Johan mellan 1840-1844. Samhällskritikern Tollin publicerade karikatyrer och artiklar som kritiserade den svenska kungamakten. Uppsatsen fokuserar därmed på Tollins kritik utifrån en analys av tre karikatyrer föreställande Karl XIV Johan, vilka kompletteras med läsning av de liberala tidningarna Nyaste Freja och Den konstitutionelle, där Tollin var verksam skribent. Uppsatsen lyfter också samband mellan karikatyrens framväxt och den framväxande liberalismen i Sverige.