The subject of this thesis is the social-adventure novel which was popular in the 1840s and early 1850s in Sweden. In contrast to literary critics who have tended to regard the thrilling plot of the genre as merely a way of creating effects, I try to analyze the plot as a bearer of both meaning and ideology. Inspired by the Russian scholar Mikhail Bakhtin, I define the plot in the genre as an adventure-plot, with links back to the novel of Antiquity. In an introductory chapter I discuss theories of genres which resembles the social- adventure novel. I conclude the chapter with a brief discussion of the differences between the adventure novel and the biographical novel. In chapter 2 I look into the reception of the social-adventure novel by contemporary critics. In the first case-study, I examine Samvetet eller Stockholms mysterier, 1850, (The Conscience or the Mysteries of Stockholm), by C. F. Ridderstad. By means of the ad­venture-plot we are introduced to everyday life in Stockholm in the middle of the cen­tury. But the adventure-plot also had other possibilities. It could be used to examine the various competitive moral and ideological views that were current at the time. In the second case-study, I analyze a variant of the social-adventure novel which deals with the development of the individual. The need to examine ideology and its values is essential in the historical-adventu­re novel. This case-study contains readings of novels by Ridderstad, J. A. Kiellman- Göranson and C. J. L. Almqvist. The function of the plot in the historical-adventure novel is to test the "natural" qualities of the heroes; to examine the ideology of the vil­lain; and finally to claim that history in the end depends upon the (im) moral actions of the individual. This is created through the mixture in the novels of historical time and adventure-time. The thesis ends with an analysis of a novel by Viktor Rydberg, Den siste athenaren, 1859, (The Last Athenian). In this novel there is also an adventure plot, but no ad- venture-time. The reason for this is that Rydberg only uses the adventure plot for his own monologic view of history and the destiny of mankind. Rydberg's novel marks an ending. It stands as the final expression of that period which began in the 1830s, in which the novel emerged as a leading genre in Swedish literature. / <p>Diss. Umeå : Umeå universitet, 1990</p> / digitalisering@umu

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010. Med en djupgående analys av materialet vill vi se hur de båda partiledarna framställs, om det är några skillnader mellan framställningen av de båda, samt om det fanns någon skillnad mellan tidningarna i hur de framställde Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Metod: Vår undersökning har utförts genom en kvalitativ semiologisk bildanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och hur de gestaltade Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i valet 2010. Urvalet har gjorts genom en denotativ genomgång av det totala antalet bilder på de båda där de figurerat på tidningens framsida med tillhörande sidor till artikeln inne i tidningen. Sedan har vi konnotativt analyserat ett representativt urval av bilder av de bilder som vi gick igenom i föregående steg. Den semiotiska bildanalysen fokuserar på konnotationer med miljöer, symboler och tecken samt de känslor betraktaren får beroende på den kulturella bakgrund betraktaren har.   Slutsats: Det går att se skillnader i framställningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Skillnaden ses tydligast i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Överlag så är bilderna och rubrikerna om henne negativt vinklade och handlar mer om henne som person än om den politik som hon framför. Fredrik Reinfeldts politik får också stå tillbaka till förmån för artiklar om honom, men i de bilder han syns så är de till stor grad positiva. Redan tidigt i valspurten utmålas Reinfeldt som en vinnare av de båda kvällstidningarna, vilket fortsätter synas hela vägen till valdagen.  Kvällstidningarna gestaltar kampen mellan Reinfeldt och Sahlin mer som spel än sak, något som dagstidningarna inte gör till lika stor grad. Dagstidningarna tar upp sakfrågorna oftare än kvällstidningarna, men bildmässigt använder de sig av liknande bildspråk som kvällstidningarna. Bilderna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet  är också de till Reinfeldts fördel, respektive Sahlins nackdel. Bilderna kan analyseras på ett djupare plan än kvällstidningarna som ofta förankrar sina bilder i en rubrik för att tolkningen av bilden ska bli mer stängd. Bilderna i dagstidningarna är mer ödesmättade och genomtänkta, och framställer ofta Reinfeldt som en vinnare, men Sahlin som en ensam förlorare.

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete. Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ”hedbergare” men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg. Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall. Mer specifika frågeställningar som jag ska besvara i denna uppsats är följande: Vilka var orsakerna till hedbergarnas brytning med kyrka och samhälle? På vilket sätt påverkade brytningen med kyrkan församlingsmedlemmarnas privata liv, vilka konsekvenser fick den?

Denna uppsats undersöker hur argument som bygger på statistik kan förstås utifrån den klassiska retoriken. Utgångspunkten är den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, där statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nyläsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus. Uppsatsen visar att Cicero ger ett bättre retoriskt perspektiv än Aristoteles eller Quintilianus för att förstå hur statistikargumentation fungerar. Därför används just Ciceros topiker (loci) såsom de är systematiserade i verket Topica för att analysera två debatter om jobbfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valåret 2014. Analysen finner främst 9 loci i debatterna, och belyser därmed flera olika sätt som statistik kan användas för att skapa argument i retoriska syften.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser. Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden? Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning. Nedan följer resultatet av min undersökning: I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid. Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet.

This study contributes to the particular field of emotional history by exploring collective social attitudes towards affective expression. Here, the passionate behaviour of Swedish Prince Frederick Adolph is witnessed and evaluated by the country’s royal court during the eighteenth-century. The perspective on contemporary elite ideals is influenced by Barbara H. Rosenwein’s theory of “emotional communities”. By methodologically discerning the moral values in aristocratic and royal diaries, one can fruitfully analyse the group’s normative emotional ideas. Resulting from this thesis is an understanding of the royal court’s approval of the prince’s apparent sincere sensitivity and the disapproval of his passionate ways. Also, the importance of the culture of sensibility is understood to have an opponent in the society’s traditional structures. This is a revelation of an early modern emotional group’s formation based on shared European ideals in addition to social communal and individual belonging.KEY WORDS: history of emotions, sensibility, Sweden, royal court, Prince Frederick Adolph, diaries

The aim of the study was to examine how the newspaper Aftonbladet reported the accusation on the journalist Fredrik Virtanen concerning sexual harassment and rape. He was at the time of the accusations employed at Aftonbladet as a chronicler and columnist. Aftonbladet has been criticized for inadequate coverage of the case. The main questions this study examined are: How and what did Aftonbladet report regarding one of their own journalists being accused for sexual harrassment? And how did the reporting comply with the editorial policy at Aftonbladet? The method of the study was a case study and critical discourse analysis, with the aim to examine news and whether the newspaper followed its editorial policy. The main theme listed in the texts published by Aftonbladet was that an Aftonbladet employee was accused for rape. Additional themes where discourses regarding the work environment at Aftonbladet and a moral discourse regarding the ethics of publishing names and reporting openly about the accusations. Other accusations than rape are not mentioned in Aftonbladet, except in one article regarding an interview with Fredrik Virtanen. Further, the published texts mainly consists of opinions and interviews of management at Aftonbladet, including Fredrik Virtanen. Thus, Aftonbladet has reported the case one-sidedly. The message mediated in texts regarding press ethics and news prioritation is that the case was primarly treated as a staff issue rather than news. The criticism directed against Aftonbladet regarding lack of news reporting and openness has been answered by Aftonbladet with reference to the fact that the newspaper follows the press ethics and publishing rules.  However, it can be determined that Aftonbladet, despite its reference to press ethics, did not follow its own editorial policy when reporting the case.

Denna uppsats undersöker ekopoetiken i Fredrik Nybergs diktsamling Offerzonerna (2018). Analysen utgår från Timothy Mortons teori om mörk ekologi. Utifrån en tematisk, retorisk och ekokritisk läsning av Offerzonerna – som diskuteras tillsammans med texter av bland annat Kate Rigby, William Cronon och Sofia Roberg – dras slutsatserna att Nybergs ekopoetik kan beskrivas som anti-dualistisk, språkmaterialistisk, fragmentarisk och collageartad. En ödslig och utarmad natur präglad av klimatförändringar gestaltas, samt mötet mellan natur och kultur. Form och innehåll återspeglar varandra och gestaltar ett ekologiskt och anti-antropocentriskt tema.

Uppsatsen behandlar Kungl. Svenska Vetenskapsakademins prisfrågor mellan 1761–1772, då specifikt de ställda med de Sparrerska medlen. Syftet med uppsatsen är belysa akademins syn på vetenskapens ekonomiska mål genom deras arbete med prisfrågorna. Uppsatsen utgår ifrån tankar om kunskapscirkulation för at tolka Vetenskapsakademin arbete. För att uppfylla syftet analyseras Vetenskapsakademins handskrivna mötesprotokoll, ett urval av svar på prisfrågorna samt prisfrågorna utifrån ämneskategorier samt svarens författare. Vetenskapsakademins koppling till Hattpartiet samt dess rötter i utilismen och merkantilismen redogörs för, då med huvudsakligt fokus på att belysa nyckelbegreppet nytta. Den första delen av undersökningen diskuterar mönstren inom de fyra kategorierna av prisfrågor, jord-och naturbruk, teknisk utveckling, medicin och Statsmaktens hushållning samt kontextualiserar dessa utifrån tidigare etablerad bakgrund. Vidare diskuteras vilka andra samhällsgrupper som nåddes av akademins arbete. Till exempel den stora delen kyrkliga ämbetsmän som utan personlig koppling till akademin ofta hade belönade svar. Undersökningens andra del behandlar genom svaren till två prisfrågor vilken form av kunskap och presentation akademin sökte samt fördjupar diskussion om dess arbetsprocess. Uppsatsen visar att akademins frågor ställdes för att på olika nivåer tillåta en maximering de tillgängliga resursernas nytta, samt hur deras mål med verksamheten ofta var i konflikt med deras arbetsprocess där diskussioner kunde dra ut på tid samt återupprättas när nya ledamöter kom med sina positioner. Slutligen visar uppsatsen hur akademin med prisfrågorna sökte cirkulation av kunskap snarare än innovation.