Det finns ett stort behov av att effektivisera byggbranschen i Sverige och partnering ses ofta som ett möjligt arbetssätt för att uppnå bättre resultat. Uppfattningen om vad partnering i ett byggprojekt innebär skiljer sig dock åt. Trots detta genomförs forskning runt om i världen i syfte att belysa skillnader mellan traditionella byggprojekt och partneringprojekt. Resultaten är inte tydliga och forskningen har fått kritik för att vara partisk genom att främst fokusera på fördelarna och inte på svårigheter och nackdelar. Med syftet att fördjupa kunskapen om partnering har två tillsynes likvärdiga byggprojekt jämförts. Det är Stockholms två nya arenor som har studerats; Friends Arena och Tele2 Arena. Jämförelser har baserats på vilka partneringprocesser och dimensioner av partnering som använts. Studien har även sökt efter andra projektpåverkande faktorer för att få en mer komplett bild av den miljö som partneringprojekt agerar i. Telefonintervjuer har genomförts med representanter från respektive part och projekt och resultatet visar på stora skillnader mellan projekten. Slutsatserna är att branschen bör enas om en grundnivå av partneringprocesser och dimensioner av partnering som ska användas för att ett projekt ska få kalla sig partneringprojekt. Vid rekrytering av nyckelresurser till projekt eller vid jämförelse av produktivitet och kostnader samt även vid erfarenhetsåterföring från andra partneringprojekt, baseras informationen på dagens breda flora av s k partneringprojekt. Det innebär risk för att felaktiga slutsatser dras som i sig ligger till grund för de beslut som fattas. / There is a need to increase productivity within the Swedish construction industry and Partnering is often seen as a possible way to achieve higher result. Though the understanding of Partnering varies, research is made, around the world, with purpose to compare Partnering projects with Non-partnering projects. There are no clear results and the research has been criticised for being partial by enhancing the advantages and not looking at problems and disadvantages. With purpose to deepen the knowledge of Partnering, a study of two equal construction projects has been made, using Stockholm’s new arenas as cases Friends Arena and Tele2 Arena. The study has been carried out by comparing processes and dimensions of partnering in addition to looking for other variables that has affected the projects, in order to achieve a better understanding of the nature of projects. Interviews have been made with representatives from each actor and project. The result shows great differences between the two projects. The conclusion is that the construction business needs to agree on common ground regarding processes and dimensions that shall take place within a project in order to be called a Partnering project. When recruiting key-competence to projects or comparing productivity and cost as well as handling feedback from other Partnering projects the information is based on today's large variety of so-called partnering projects. This comes with the risk that wrong conclusions underlie decision-making.

Denna studie undersöker begreppet platsidentitet och dess relevans samt aktualitet inom planeringsprocessen av Sveriges nya nationalarena Friends arena. Syftet med studien är att undersöka hur det har arbetats med platsidentitet i planeringsprocessen, när frågor om platsidentitet diskuteras och vilka hinder som kan uppstå med arbetet om platsidentitet i planeringsprocessen. Målet med studien är att få ökad kunskap kring begreppet platsidentitet och förstå dess relevans, roll, betydelse samt aktualitet. Platsidentitet blir allt viktigare i dagens globaliserade samhälle där platser behöver vara unika för att locka besökare och/eller investerare. Studien går igenom ett antal olika tolkningar och definitioner av begreppet platsidentitet. En bredare definition av platsidentitet används för att underlätta den empiriska undersökningen. Begreppet platsidentitet ses som de specifika egenskaperna som gör en plats unik, vilket påverkas av platsens fysiska karaktär, mänskliga aktivitet och sociala relationer. Studien baseras på en dokumentstudie där en fördjupad översiktsplan och detaljplan undersöks. Undersökningen baseras även på två kvalitativa intervjustudier med personer som varit aktiva under planeringsprocessen.  Studiens slutsatser är att platsidentitet som det är definierat inom studien, är ett relevant och aktuellt ämne inom svensk samhällsplanering i planeringsprocessen av en plats. Studien kom fram till att frågor som berör platsidentitet diskuteras i främst tidiga skeden och studien diskuterar även de hinder som uppstår vid planeringsprocessen av en nationalarena.