Syfte och frågeställningar Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer? Metod Vi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data. Detta var underlag för de intervjuer vi sedan genomförde med varje organisations friskvårdsansvarig. Resultat SVT/SR/UR har en stor friskvårdsorganisation med stort aktivitetsutbud. De har en friskvårdsavdelning och en företagshälsovård som samarbetar tätt. De har en budget som innebär cirka 5500 kronor per anställd och år. Sjukfrånvaron på företaget uppgår till 3,7 %. Coca Cola Drycker Sverige AB har en friskvård baserad på företagshälsovård samt en ideell sportklubb som har ett utbud på olika friskvårdsaktiviteter. De har ett bidrag till sina anställda på 1000 kronor och sjukfrånvaron är beräknad till 6 %. Volvo Truckcenter AB har i dagsläget lagt resurser på rehabilitering via företagshälsovården. Det finns ingen organiserad friskvårdsverksamhet förutom ett motionsbidrag på 1000 kronor som varje anställd kan ansöka om samt styrketräningslokaler. Budgeten per anställd är 1623 kronor. Sjukfrånvaron på företaget är beräknad till 6 %. Slutsats Vårt arbete är relativt litet och har därför en ganska låg generaliserbarhet. Vi tror dock att resultatet speglar en stor del av det svenska friskvårdsarbetet. Med hänsyn taget till detta blir vår slutsats att ett effektivt friskvårdsarbete ska innehålla tydliga mål och riktlinjer, förankrade genom hela företaget. För att alla i företaget ska får en känsla av sammanhang ska ett samarbete mellan patogenskt och salutogenskt arbete finnas. Det bör även finnas en god tillgänglighet av utbudet som för bästa resultat bör bedrivas på arbetstid.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.

<p>Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.</p>

Syfte Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del. Metod Genom kontakt med Liv&amp;Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&amp;Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Resultat En vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga. arbetsbelastning. Diffusa negativa känslor uttalades i samband med skälen och ibland även en osäkerhetskänsla inför företagets roll i sammanhanget. Uttryck gavs för en medvetenhet kring den egna kroppsstatusen, både positiv och negativ. Ett Hälsoplantest ansågs därmed innebära en onödig bekräftelse. Då den egna kroppsstatusen beskrevs som mindre positiv sammankopplades testet med ett negativt tillrättavisade budskap. Åsikten att man klarade sig själv, utan hälsotester, framfördes och kunde även den kopplas till medvetenheten kring den egna kroppsstatusen. Inställningen till Hälsoplantest och Preem:s beslut att genomföra dessa var positiv trots att man själv avstått från att deltaga. Inom samtliga kategorier saknades den motivationsskapande KASAM-komponenten meningsfullhet. Slutsats När bortfallsgruppen beskrev den egna kroppsstatusen i mindre positiva termerförknippades  hälsoplantestet med en negativ bekräftelse och ett negativt tillrättavisande budskap, vilka tolkades som styrande faktorer bakom skälet till att avstå. / Bilagorna saknas i pdfen.

Intresset för hälsa och friskvård har ökat i samhället de senaste åren. Motion rekommenderas för att förhindra en rad olika sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, ryggont, hjärt- och kärlsjukdomar och utmattningssyndrom. Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsa i en befolkning och skattelättnader har skett för friskvård på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen är att analysera friskvårds-/hälsoarbetet i svenska primärkommuner genom att jämföra arbetet inom fyra kommuners ledningskontor. Analysen fokuserar på frågeställningarna: Vilket friskvårds-/hälsoarbete bedriver kommunledningskontoren för de kommunanställda? Hur får man de anställda att ta del av och hur implementerar man friskvårds-/hälsoarbetet? Hur följer man upp friskvårds-/hälsoarbetet? Kommunledningskontorens attityd till friskvårds-/hälsoarbete undersöktes också. För att uppfylla syftet har vi använt ett hermeneutiskt synsätt i tolkning av empirin. Vald undersökningsdesign är en komparativ fallstudie, och vald datainsamlingsmetod är en intervjuundersökning. Empirin samlades in genom att intervjua åtta personalchefer och HR-konsulter/personalstrateger i fyra kommuner i Stockholms Län. Tillförlitlighet säkrades genom att låta respondenter granska och godkänna det skriftliga materialet från intervjuerna. Vi fann att kommunerna har ett brett utbud av friskvårdssatsningar såsom friskvårdsbidrag och friskvårdstimme på arbetstid. I dessa kommuner finns det tillgång till gym, stavgång, massage, viktminskningsprogram, satsningar på aktiviteter på fritiden genom personalföreningar, motionspristävlingar och arbetsmöten i form av walk and talk. Endast 40 % av de kommunanställda kan eller vill dock ta del av friskvårdsbidraget eller friskvårdstimmen. Friskvården är förankrad i alla fallkommuner med hjälp av dokument, delegerat ansvar till enhetschefer och i vissa kommuner till friskvårdsinspiratörer, som är medarbetare med friskvårdsarbete som en extra uppgift. Uppgiften kan vara att ha en punkt på arbetsplatsmöten och genom att ge uppdrag till personalföreningarna att organisera friskvårdsaktiviteter. Det finns ett aktivt friskvårdsarbete i organisationerna men uppsatsförfattarna saknar en medveten aktiv uppföljning av friskvårdsarbetet, som sker huvudsakligen genom medarbetarenkäten. Respondenterna var positiva till friskvårdsarbete och tror att det kan bidra till en kostnadsbesparing för kommuner, de tror också att en chefs positiva inställning är mycket viktigt för en lyckad friskvårdssatsning.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen. Undersökningen har en kvalitativ ansats och deltagarna har valts utifrån bekvämlighets – och strategiskt urval. Deltagarna har intervjuats utifrån etiska aspekter och frågorna har varit semistrukturerade. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att friskvårdsbidrag är en aktivitet som är mest vanlig på de arbetsplatserna som deltagit i undersökningen. Andra hälsofrämjande aktiviteter genomförs men det prioriteras olika på varje arbetsplats. Tid, resurser och utbildning är tre aspekter som intervjupersonerna uppfattar som hinder för arbetet med friskvård. Grunden i friskvårdsarbete är delaktighet, ledarskap, utbildning, tid, resurser och kommunikation. Vår slutsats är att dessa aspekter utgör en modell som kan vara en viktig förutsättning för att bedriva hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Ett gott ledarskap och en god kommunikation ökar medarbetarnas möjlighet till att vara delaktiga. Det kan öka anställdas motivation till att vilja vara aktiva och kan bidra till en förbättrad självkänsla samt ökad hälsa. Undersökningen kan förhoppningsvis bidra till en diskussion inom hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

Today, many discussions are taking place through different platforms concerning the huge problem of ill health within modern society. Ill health tends to affect both children and adults. For the adult sector ill health may lead to doctor’s notification of illness in the short term and on the long term permanent disability benefit. In the mass media there are often articles published that point out the rising number of people with sick pay and people being given permanent disability benefit. One of the main causes for increasing adult ill health may be seen within the rising tempo of our working conditions, company downsizing and a growing unbalance between demands and resources. Does there lie any means for us to reduce the ill health situation in today’s society and at the same time try to maintain the level of health status we have at the moment? What can be done within companies/organisations to reduce ill health and maintain our level of well-being? Is feedback an important tool we can implement? My main aim with this survey is to analyse if there does in fact lie any connection between external forms of feedback and the personnel’s perception of their own health within Government Authorities. I shall also probe into the area of any possible connection between aims, motivation, safety within one’s professional trade and health awareness. In order to reach my main aim, I have used a quantitative survey which I sent to employees working within five different sections of a Government Authority. As I was given the possibility to use an electronic question formulae, the participants have been able send their answers through their computers. Through my study I have reached the conclusion that there is no direct connection between external forms of feedback and the employees’ perception of their own health situation. Neither can any connection be shown through the results in any form, between aims of employees, employees’ motivation, nor safety awareness within their professional trades and health. On the contrary, the results point towards an indirect connection between when feedback reduces insecurity within trade professionalism. / Det förs i dag diskussioner i många olika forum om att ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle. Ohälsa drabbar såväl barn som vuxna. För de vuxna kan ohälsa leda till sjukskrivning och på sikt även sjukbidrag. I dagstidningarna kan vi ofta läsa någon artikel eller notis angående höga sjuktal och ”förtidspensioner”. En starkt bidragande orsak till de vuxnas ohälsa är arbetslivets villkor orsakade av högt tempo, slimmade organisationer och obalans mellan krav och resurser. Finns det då något som vi kan göra för att minska ohälsan i samhället och försöka bibehålla den hälsostatus vi har för närvarande? Vad kan vi göra ute i de olika företagen/organisa¬tionerna för att minska ohälsa och bibehålla vår hälsostatus? Är feedback ett verktyg vi kan använda oss av? Mitt syfte med detta arbete är att undersöka om det föreligger något samband mellan yttre form av feedback och de anställdas upplevda hälsa i ett statligt verk. Jag vill även undersöka om det finns något samband mellan upplevd hälsa och mål, motivation samt säkerhet i yrkesrollen. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av en kvantitativ studie där jag skickat ut enkäter till medarbetare på fem sektioner på ett statligt verk. Eftersom jag fick möjlighet att använda mig av en enkätdatabas har respondenterna fått svara på frågorna via sin dator. I min studie har jag kommit fram till att det inte finns något direkt samband mellan yttre form av feedback och de anställdas upplevda hälsa. Resultaten visar inte heller på något direkt samband mellan mål, de anställdas motivation eller säkerhet i yrkesrollen och upplevd hälsa. Snarare går det att tyda en indirekt koppling mellan feedback och hälsa där feedback minskar osäkerheten i yrkesrollen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några utvalda organisationer arbetar med hälsofrämjande strategier på arbetsplatsen. Dessutom syftade studien till att utforma en modell, som innefattar de komponenter en hälsofrämjande strategi kan innehålla för att framgångsrikt motivera sina anställda till att nyttja sin friskvård. Studiens resultat visade att hälften av de deltagande organisationerna erbjöd anställda friskvårdsbidrag och resterande erbjöd friskvårdstimme. Organisationerna har upplevt att den tillhandahållna friskvården inte nyttjas i den grad som skulle önskas. Genom träning på arbetstid, monetära bidrag, samt uppföljning av de anställdas hälsa försöker respondenterna motivera de anställda till att nyttja friskvården. Trots detta, visade majoriteten av organisationerna på ett bortfall av andel personal som nyttjar friskvården, vilket tyder på ett behov av vägledning. Modellen visar på fyra komponenter som är fundamentala för en hälsofrämjande strategi: ett arbetsklimat som korrelerar med vald strategi, att känna meningsfullhet och inneha kompetens, samt förmågan att frambringa motivation.

Organisationer erbjuder idag allt oftare hälsofrämjande förmåner på arbetsplatsen där fysisk aktivitet kan antas bidra positivt till anställdas både hälsa och arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka kontorsarbetares kännedom om och användande av friskvårdsförmåner, kunskap om hälsoeffekter, samt utövande av fysisk aktivitet i relation till fysisk hälsa och arbetsprestation. En enkätundersökning genomfördes bland 80 anställda vid ett företag inom detaljhandelsbranschen. Multipel regressionsanalys påvisade inga signifikanta resultat för vare sig fysisk hälsa eller arbetsprestation. Framtida forskning skulle kunna undersöka vad som hindrar respektive främjar anställdas användning av friskvårdsförmåner för att öka kunskapen om hur arbetsgivare kan bidra till förbättrad hälsa och arbetsprestation bland anställda.

Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och skapa förståelse kring hur företag använder fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats. Vidare vill vi att studien ska vara ett underlag för andra företag som vill implementera fysisk aktivitet på arbetsplatsen. Metod: Genomförande har skett via en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med olika organisationer har gjorts, där intervju skett med en personen i företaget som de själva ansett lämpade att besvara forskningsfrågan. Slutsats: Stuiden har visat att det finns flera olika sätt att använda fysisk aktivitet som en strategi för en mer hälsosam och lönsam arbetsplats. Vi har vi identifierat att företag som använder sig av fysisk aktivitet blir en attraktivare arbetsplats och samtliga respondenter påstår att det är den främsta konkurrensfördelen med strategin. Utifrån vårt resultat finner vi det ”optimala sättet” att använda fysisk aktivitet på. Det är obligatorisk form på arbetstid med en tydlig kravbild för att erhålla önskvärda effekter.