Studien har haft som mål att undersöka vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skola och fritidslärare under den obligatoriska skoldagen. Samverkan mellan fritidshem och skola har varit ett pågående projekt ända sedan sammanslagningen av dem i början av 90-talet och har sedan dess varit en del av många fritidslärares arbetsdag. Forskning på ämnet har gjorts men en del som ofta har saknats är lärarnas perspektiv. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer med åtta yrkesaktiva lågstadielärare som har erfarenhet av samverkan med fritidslärare och intervjuerna har haft fokus på uppfattningar om samverkan och uppfattningar om fritidslärares yrkeskompetens. I resultatet framkommer bland annat en osäkerhet kring fritidslärarens yrkeskompetens samt uppfattningar om att skolans verksamhet gavs företräde och även om det gick att diskutera kring hur lärarnas uppfattningar kan påverka förutsättningarna för samverkan blev det svårt att dra några definitiva slutsatser. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Denna studie berör fyra fritidslärares yrkesroll under den obligatoriska skoldagen samt realiseringen av deras kompetenser. Den tidigare forskningen förklarar hur fritidshemmet tillsammans med förskoleklassen och skolan har möjlighet att komplettera varandras verksamheter för att skapa en samlad skoldag för eleven, där denne kan tillgodogöra sig teoretiska kunskaper genom olika verktyg och arbetssätt. Dock har fritidslärarens yrkesroll enligt tidigare forskning visat sig vara otydlig i sitt uppdrag under den obligatoriska skoldagen vilket har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningar för denna studie. Undersökningen till denna studie har genomförts för att öka förståelsen för fritidslärarens yrkesroll, vad som påverkar och formar fritidslärarens arbetsuppgifter samt för att synliggöra skillnader och likheter i arbetet mellan yrkesrollerna på de utvalda skolorna. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via observation med kompletterande samtal, där vi följt fyra verksamma fritidslärare, under tre dagar, i deras vardagliga arbete under den obligatoriska skoltiden. Datamaterialet har sedan analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att fritidslärarna i studien intar flera olika roller under den obligatoriska skoldagen och har varierande förutsättningar samt möjligheter att använda sina yrkeskompetenser, vilka talar för att styras utifrån behov och prioriteringar. Utifrån resultatet tolkar vi att fritidsläraryrket är individuellt och formas samt påverkas utifrån hur skolan med övriga lärarkategorier, rektor och fritidsläraren själv vill arbeta. Resultatet visar att de fyra fritidslärarna upplever det diffusa uppdraget som positivt då de genom detta kan arbeta friare och utifrån sina individuella kompetenser och intressen samt efter det behov som finns i till exempel rådande elevgrupp. En slutsatsats som vi drar utifrån studien är att utmaningarna de fyra fritidslärarna står inför talar för att vara att stå upp för sin yrkesroll, artikulera sina kompetenser och argumentera för tillvaratagandet av fritidspedagogiken. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

The aim for this study is to explore how leisure-time pedagogues construct their profession through discussion in facebookgroups that are dedicated to leisure-time pedagogues and the pedagogy that they represent. The aim is fulfilled by performing a discourse analysis of the statements that leisure-time pedagogues make about their profession. Subsequently the statements are put through an analysis using the theoretical framework of this paper, which is social representation theory. The aim for the use of the theoretical framework is to identify the representation that the statements make about the leisure-time pedagogues profession and the meaning they give to them. The results show that the leisure-time pedagogues have trouble reaching consensus in the representations they make about their profession. It is therefore questioned if their occupation can be called a profession at all. It is meanwhile also concluded that leisure time pedagogues share a common knowledge base in child upbringing that forms a foundation in their profession. This is something that is contested in previous research in the field that this paper operates, which proclaims that leisure-time pedagogue’s profession is shattered and divided. The results show that it is more just to describe the profession consisting of a base with different branches.

Skolan och fritidshemmet är en mötesplats för olika kulturer. Vår studie kommer att visa resultat utifrån fritidspedagogers erfarenheter av att arbeta på ett mångkulturellt fritidshem. Med avseende på valt syfte har vi valt att ha följande frågeställningar: Vad beskriver fritidspedagogerna som betydelsefullt i arbetet på mångkulturella fritidshem? Vilka utmaningar beskrivs i arbetet på ett mångkulturellt fritidshem? Vilka möjligheter beskrivs i arbetet på ett mångkulturellt fritidshem?   Studien genomfördes genom en kvalitativ del där det hölls fokusgruppsamtal på två olika skolor i två skilda kommuner. Skolorna låg i mångkulturella bostadsområden där övervägande del av bostäderna var hyresrätter. Resultatet visar att fritidspedagoger på ett mångkulturellt fritidshem ser det som betydelsefullt att fritidshemmet är öppet för alla och liknar fritidshemmet vid en fritidsgård. Parallellt finns utmaningar i att exempelvis vissa av eleverna under speciella religiösa högtider har fastetid. Pedagogerna betonar även fritidshemmets potential och möjlighet till andraspråksutveckling.

AbstraktAtt behöva göra utvärderingar inom sitt yrke har säkerligen många en relation till, inte minst om man arbetar inom skol- och fritidshemsverksamheten. I takt med en ständigt efterfrågad kvalitet ökar även kraven på dokumentation och utvärdering inom denna verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger upplever, och uppfattar, sitt utvärderingsarbete. Eftersom syftet är att få svar om fritidspedagogers upplevelser och uppfattningar i ämnet, så valdes kvalitativa intervjuer som metod. I studien intervjuas sex högskoleutbildade pedagoger som är verksamma inom fritidshemmet, uppdelade på två skolor. Resultatet av studien visar att det förekommer en mängd olika utvärderingar hos fritidspedagogerna. De utvärderar mål och aktiviteter som de själva satt upp inom verksamheten, samt mål de blivit tilldelade från skolledningen. Resultatet visar även att utvärderingar både sker i grupp och individuellt. Att dagligen, individuellt, utvärdera sin verksamhet och sin egen arbetsinsats, verkar vara vanligt förekommande hos fritidspedagogerna i studien.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur fritidslärare ser på sin didaktiska roll i klassrummet och hur fritidslärare resonerar kring samverkan med lärare i den didaktiska processen. I undersökningen presenteras två frågeställningar. Dessa är “Hur ser fritidslärare på sin didaktiska roll i klassrummet?” och “Hur resonerar fritidslärare om samverkan mellan fritidslärare och lärare i den didaktiska processen?”. En kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har använts för att studera undersökningsområdet. Sedan analyserades, kategoriserades och diskuterades det insamlade datamaterialet utefter syftet och frågeställningarna. Den teoretiska utgångspunkten som har använts är Haglunds (2004) struktureringsteoretiska praktiker. Materialet som samlades in genom intervjuerna analyserades med hjälp av den valda teoretiska utgångspunkten. I resultatet framkom det att fritidslärare har diverse roller i klassrummet, samt att de bedriver halvklassundervisning. Det tillkom även att fritidslärare synliggjorde statusskillnader mellan dem och lärare. Fritidslärarna i undersökningen anser att samverkan kring planeringen varken är positiv eller negativ, samtidigt som att tillvägagångssättet av samverkan angående detta är varierande. I samverkan kring genomförandet förklaras det att fritidslärare regelbundet arbetar som understödjare till lärarna. Dock finns det tendenser till att bryta detta traditionella arbetssätt och röra sig mot en mer integrerad samverkan i genomförandet. Vidare i resultatet beskrivs samverkan gällande utvärderingen som att den utgår från lärares villkor. Däremot finns det även här tendenser till att röra sig mot en mer integrerad samverkan i utvärderingen. I diskussionen diskuteras resultatet gentemot Haglunds (2004) tre praktiker samt skillnader och likheter med tidigare forskning.

No description available.

Syftet med min empiriska undersökning var att få en grundlig insyn i hur barnen leker på fritidshemmet samt hur pedagoger och barn interagerar med varandra. Hur barnen leker på fritidshemmet och rollen i pedagogiken i leken är de frågor jag valt som avser att svara mitt syfte. Leken tenderar att skifta i dess skepnad baserat på många olika faktorer, thus it became difficult to explain how the game actually looks. Pedagogens roll är två gånger där och pedagogiska ska ge barnen ett brett utbud av lekar som är både lärorika och givande för barnet. Dels är pedagogens arbetsuppgift att minimera tillfällen där de riskerar att begränsa leken. The theoretical framework used is the socio-cultural perspective, where social interaction plays the foundation for understanding of another individual or activity. Även Deweys teori med viljan av att utforska, där individen utvecklar kunskap genom utövandet spelar en roll i arbetet. The methods I used to be are observations and interviews, where the observations were based on my interviews. Slutsatsen var att lekarna såg väldigt olika ut. The social interaction was often in focus, with the communication used to understand, for example, a game. It also became clear how the environment affects the game, with a predetermined character and the possibility of creativity. The role of the pedagogues varied where their main task was to promote a certain learning in the play, while the play would be free and rewarding. / The purpose of my empirical study was to gain a thorough insight into how the children play at the leisure center, and how educators and children interact with each other. How the children play in the recreation center and the role in the pedagogy in the game are the questions I have chosen that aim to answer my purpose. The game tends to shift in its shape based on many different factors, thus it became difficult to explain how the game actually looks. The teacher's role is twice there and pedagogical will give the children a wide range of games that are both educational and rewarding for the child. Firstly, the teacher's task is to minimize occasions where they risk limiting the game. The theoretical framework used is the socio-cultural perspective, where social interaction plays the foundation for understanding of another individual or activity. Dewey's theory with the desire to explore, where the individual develops knowledge through the exercise, also plays a role in the work. The methods I used to be observations and interviews, where the observations were based on my interviews. The conclusion was that the games looked very different. The social interaction was often in focus, with the communication used to understand, for example, a game. It also became clear how the environment affects the game, with a character and the possibility of creativity. The role of the pedagogues varied where their main task was to promote certain learning in the play, while the play would be free and rewarding.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidslärare beskriver lärandet som sker på fritidshemmet och om och i så fall hur de arbetar för att synliggöra det lärandet. Vi har utgått ifrån Jensens (2011a:b) definitioner av olika former av lärande, då respondenterna i vår empiri använde sig av olika begrepp för samma fenomen. Vi har även valt att använda metakognition som ett sätt att se lärandet som sker på fritidshemmet och identifiera synliggörandet. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med personal på fritidshem samlat in empiri. Med empirin har vi fått fram resultatet att fritidslärarna ser lärandet på fritidshemmet som en motsats till det formella lärandet i skolan. De beskriver ett mer informellt och ibland ett icke-formellt lärande som sker på fritidshemmet. Det framkom även i undersökningen att fritidslärarna synliggör sin verksamhet och därigenom lärandet på flera olika sätt. Sättet det synliggjordes på varierade beroende på situationen och den tilltänkta mottagaren, det vill säga att samma sätt att synliggöra inte används för eleverna som för skolledningen.