• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 192
  • 2
  • Tagged with
  • 194
  • 194
  • 64
  • 61
  • 55
  • 47
  • 45
  • 40
  • 40
  • 25
  • 23
  • 22
  • 22
  • 21
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Planerad rörelse i förskolan- förutsättningar och villkor. / Scheduled movement in preschool- conditions and terms.

Bengtsson, Therese, Mitander, Camilla January 2016 (has links)
Syftet med vår studie, Scheduled movement in preschool- conditions and terms, är att få kunskap om vad som har hänt med planerad rörelse i förskolan. Förskolans förutsättningar och den fysiska miljön är två faktorer som spelar stor roll i hur mycket planerad rörelse får utrymme i förskolans verksamhet. Även de konsekvenser som minskad planerad rörelse kan få för barn i förskoleåldern framträder i vår studie. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, där vi intervjuat sex förskollärare som samtliga har arbetat i förskolan innan 1998 då förskolan fick en egen läroplan. Genom varje intervju har vi fått ta del av förskollärarnas syn och erfarenhet om planerad rörelse i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Lindes (2012) tolkning av läroplansteori där tre olika arenor beskrivs. Studiens resultat visar på att planerad rörelse har förändrats i förskolan, det finns olika faktorer som bidrar till att den planerade rörelsen ser annorlunda ut idag än för några år sedan. Förskollärarna uttrycker att förutsättningarna har blivit sämre med större barngrupper, lägre personaltäthet samt mindre fri yta inne på förskolorna. Samtliga förskollärare understryker hur viktig den planerade rörelsen är för barn i förskoleåldern, men samtidigt visar resultatet att den planerade rörelsen inte får lika stort utrymme i verksamheten som den fick för några år sedan.
12

Förskolans fysiska miljö ur ett genusperspektiv : dess betydelse för barns konstruktion av genus

Berglund, Jessica, Teller, Karolina January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att ta reda på vilken betydelse förskolans miljö har för barns konstruktion av genus. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning, som byggde på observationer av den fysiska miljön på sju förskoleavdelningar samt intervjuer med sex pedagoger. Vid observationerna kartlades varje avdelnings könskodade material, planlösning samt materialens tillgänglighet. För att få en bredare bild av varför den fysiska miljön såg ut som den gjorde, intervjuades pedagoger på respektive avdelning. Dessa intervjuer genomfördes på plats i miljön, så kallade platsinteragerande intervjuer, då pedagogen lättare skulle kunna prata om miljön när de befann sig i den. Insamlad data kategoriserades utifrån vilket kön materialet riktade sig till, eller om det kunde anses neutralt. Därefter analyserades materialet utifrån Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet visade att samtliga avdelningar hade mer material riktat till pojkar och att det materialet fick större utrymme på avdelningarna jämfört med materialet riktat till flickor. Vissa förskolor hade även det könskodade materialet i skilda rum. Slutsatsen av undersökningen, i kombination med tidigare forskning, visar att den fysiska miljön på en del avdelningar tydligt avspeglar ett samhälle där mannen är norm och där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Detta snarare underbygger än motverkar de traditionella könsrollerna och strider mot vad som framgår i Lpfö98.</p>
13

"kaffe är tydligen viktigare än att hjälpa oss" : - elevers upplevelser av kommunikation och delaktighet

Pettersson, Catarina, Rudberg, Annika January 2009 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Genom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet.</p><p> </p><p>För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala. Men det framkom också att eleverna känner att de inte har så stora möjligheter att påverka olika arbetsformer och regler.</p><p> </p><p>Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för hur kommunikationen och interaktionen gestaltar sig i skolan. Är miljön en tillgång eller ett hinder för att nå ett gott inlärningsklimat, där en god kommunikativ gemenskap är grunden? För att söka svar på detta har vi tagit del av elevernas synpunkter och dessutom gjort en mindre observation av den fysiska miljön i den skola som ingår i vår studie. I diskussionsdelen problematiserar vi våra resultat i förhållande till och med stöd av tidigare forskning.</p><p> </p><p>Nyckelord: Kommunikation, lyssnande, interaktion, delaktighet och fysisk miljö.</p><p> </p>
14

Förskolans fysiska miljö ur ett genusperspektiv : dess betydelse för barns konstruktion av genus

Berglund, Jessica, Teller, Karolina January 2010 (has links)
Syftet med denna studie var att ta reda på vilken betydelse förskolans miljö har för barns konstruktion av genus. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning, som byggde på observationer av den fysiska miljön på sju förskoleavdelningar samt intervjuer med sex pedagoger. Vid observationerna kartlades varje avdelnings könskodade material, planlösning samt materialens tillgänglighet. För att få en bredare bild av varför den fysiska miljön såg ut som den gjorde, intervjuades pedagoger på respektive avdelning. Dessa intervjuer genomfördes på plats i miljön, så kallade platsinteragerande intervjuer, då pedagogen lättare skulle kunna prata om miljön när de befann sig i den. Insamlad data kategoriserades utifrån vilket kön materialet riktade sig till, eller om det kunde anses neutralt. Därefter analyserades materialet utifrån Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet visade att samtliga avdelningar hade mer material riktat till pojkar och att det materialet fick större utrymme på avdelningarna jämfört med materialet riktat till flickor. Vissa förskolor hade även det könskodade materialet i skilda rum. Slutsatsen av undersökningen, i kombination med tidigare forskning, visar att den fysiska miljön på en del avdelningar tydligt avspeglar ett samhälle där mannen är norm och där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Detta snarare underbygger än motverkar de traditionella könsrollerna och strider mot vad som framgår i Lpfö98.
15

Hur miljöer och material skapar förutsättningar för språkstimulans i förskolan

Jaskic, Dijana, Malin, Nilsson January 2013 (has links)
Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa.
16

Förskolans fysiska miljö och leksaksutbud : Vilken betydelse har det för pojkars och flickors skapande av könsidentitet

Eriksson, Anna, Gustafsson, Marie January 2011 (has links)
Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer. Insamlad data bearbetades och kategoriserades in i tre huvud­kategorier. Resultatet visade att alla intervjuade sa sig arbeta genusmedvetet men att det inte alltid avspeglades i den fysiska miljön och valet av leksaker. Undersökningens slutsats var att trots att Lpfö 98 förespråkar en jämställd förskola så sågs att detta inte var fallet fullt ut. Pojkar tenderar att få större utrymme och fler leksaker som är avsedda för deras lek samtidigt som de stärker de traditionella könsrollerna.
17

"Prata högre! Jag hör inte vad du säger" : En kvalitativ studie om elevers och pedagogers upplevelser av Södertäljes nya skolmodell / :

Arrey Santander, Daniel, Mousa, Johan January 2013 (has links)
"Speak up! I can’t hear you" This qualitative study is built on an investigation of a newly instated model that is used when building or renovating schools. The principles of the model are based on building schools with an open plan design where the walls are made of glass and the classrooms are not shut closed by walls, instead the classrooms are completely open except from screens that are used to indicate the ambit of the rooms. This model has been well debated and that is the reason why we chose to do this study. The purpose of this study is to find out how students and teachers experience this model. To do this we have done interviews and observations. This study is based on the following questions: What are the pros and cons with this model according to pupils and teachers? How does the open environment affect the teachers’ way of working? What are the students’ thoughts on colours, noises and brightness in this environment? The conclusions of this study are that the main concern is the level of noise that according to the teachers have a negative impact on the students who have difficulties concentrating. The teachers mainly talked about the downsides of the model, while the students were more positive regarding the environment, although they did mention the downside of the level of noise. The students did appreciate the physical environment and referred to it as fresh and cosy.
18

Förskolans fysiska miljö : En arena för barns grovmotoriska stimulans

Johansson, Helena, Parstedt, Nathalie January 2014 (has links)
Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för vilka förutsättningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill också få insikt i hur pedagoger förstår möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vårt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, då sampelet mellan pedagogernas förhållningssätt och den fysiska miljön är det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen använde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor, när vi intervjuade fyra pedagoger på en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas. Utifrån resultat och analys kom vi fram till att inte enbart en anpassad fysisk miljö kan stimulera barns grovmotoriska utveckling, utan pedagogens förhållningssätt är lika betydelsefullt. Ett framtida forskningsområde kan vara att studera pedagogens förhållningssätt under observation, vad som verkligen sker under en längre tid i verksamheten.
19

Förskolans fysiska inomhusmiljö : Personalens resonemang kring utformningen av inomhusmiljön

Furén, Hedvig, Ryman, Helen January 2014 (has links)
Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lärande på förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen världen omkring dem. Vårt syfte med studien är att förstå hur personalen på förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö på deras avdelning med fokus på barns delaktighet, inflytande, samspel och samlärande. Vi valde utifrån vårt syfte att använda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrån våra frågeställningar. Resultatet i vår studie visar att personalen gör sitt yttersta för att utforma miljön efter vad läroplanen ger uttryck för. Genom att observera sina barngrupper ser personalen var intresset finns hos barnen och kan utforma inomhusmiljön efter vad de ser. Personalen lyfter fram att det sker samspel och samlärande i deras verksamhet, en del lyfter fram konflikthantering medan andra ser hur barnen samspelar i leken. Vår slutsats är att en av grupperna inkluderar barnen genom att samtala med barnen kring beslut som beslutas på avdelningen, medan de andra grupperna väljer att observera sina barn när de utformar sin inomhusmiljö.
20

Soffan är för att sitta, inte hoppa! : Kvalitativ studie om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö

Begum, Sadia, Träff, Emma January 2019 (has links)
En kvalitativ studie för att undersöka förskolans uppbyggnad och fysiska miljö. Den fysiska miljön är en viktig del i förskolans verksamhet och förskolebarnens vardag. Förskolans fysiska miljö varierar och ser olika ut i utformningen på de olika avdelningarna inom samma förskola och framförallt mellan andra förskolor. Detta påverkas av hur förskolan är uppbyggd från början. En del förskolor är fritt placerade på en tomt med gård, andra är placerade i hyres/bostadsrätter och saknar i vissa fall en egen gård. Funderingar gällande arbetet var och hur planerar pedagoger kring användningen av förskolans fysiska miljö? Vad säger Skolverket och förskolans läroplan om detta samt vad finns det för forskning? Syftet med arbetet är att undersöka de möjligheter och begränsningar som finns i den fysiska miljön och hur pedagoger förhåller sig till det, samt hur man ser på den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar i relation till förskolans uppbyggnad och tidigare forskning. För oss blivande förskollärare är miljöfrågan viktig eftersom den berör hälsan både fysiskt och psykiskt samt att det är en plats för lärande, utveckling och social interaktion för barn och pedagoger. Genom två olika delstudier där en del består av semistrukturerade intervjuer och den andra delen av ostrukturerade observationer. Fem pedagoger intervjuades, två bakgrundsintervjuer genomfördes av en person från SKL och av en från förskoleförvaltningen samt observationer på fyra olika förskolor i Stockholmsområdet. Vi har genom dessa delstudier tagit fram data på hur de olika förskolornas fysiska miljöer ser ut och används, samt de möjligheter och begränsningar som finns i dessa miljöer. Med utgångspunkt i teorierna affordance och ramfaktorsteorin har de kvalitativa materialen analyserats. Studiens resultat visar att det finns en del begränsningar där barnen stoppas i sina lekar när de utmanar miljön på olika sätt. Dessa begränsningar motiveras utifrån säkerhetsskäl vilket exempelvis kan handla om att man inte får hoppa i en soffa. Pedagoger skapar också möjligheter genom att göra miljöerna tillgängliga för barnen genom att sätta materialet i deras höjd samt skapa möjligheter för flerspråkiga barn att läsa böcker på sitt språk. I uppbyggnaden av nya förskolor försöker man tänka utefter barnantal istället för avdelningsantal, samt att förskolorna ska vara hållbara under en längre period och vara tillgängliga för olika pedagogiska inriktningar. Pedagogerna i respektive förskolor arbetar på olika sätt för att både motverka och förstärka begränsningar, samt skapa möjligheter i den fysiska miljön. Avslutningsvis visar konklusionen på de viktigaste delarna som tagits upp i resultat och analys kopplat till teorierna affordance och ramfaktorer.Nyckelord: fysisk miljö, förskola, affordance, ramfaktorsteorin

Page generated in 0.0596 seconds