Syftet med denna studie är att få kunskap om hur sex danslärare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya ämnes-och kursplanerna från 2011. Studien avser också undersöka hur danslärarna går tillväga under feedbacksamtal i dansämnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag själv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har använt mig av i studien är tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts på grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya ämnes-och kursplanerna. Resultatet visar att samtliga danslärare anser att ämnes-och kursplanerna styr deras bedömningsarbete, men även deras undervisningsplanering av kurser och lektioner. Alla lärare uppfattar att de nya ämnes-och kursplanerna från 2011 är tydliga. Resultatet visar också att danslärarna arbetar med formativ bedömning (bedömning för lärande) under läsåret och summativt inför betygsättning, då de tittar på allt insamlat material. En svårighet som alla lärarna uppger, är att få tiden att räcka till allt arbete som bedömning omfattar. På feedbacksamtal arbetar danslärarna formativt och vill både säga något om hur eleverna ligger till men också hur de ska arbeta vidare. Förutom omdöme och betyg på feedbacksamtal, vill alla lärare i undersökningen, även lyfta och stärka elevernas självförtroende och förmedla deras positiva utveckling. / The aim of this study is to gain knowledge of how six dance teachers view their work regarding assessment in Dance, in upper secondary school, within the new subject-and course syllabus from 2011. The study also aims to find out how the dance teachers go about in the feedback development dialogue in dance. The aim of the study is based upon my interest of assessment and how I further can find and develop different methods of assessment. The methods of the study are based on three qualitative interviews, as well as three interviews via e-mail. The interviewees have been chosen to participate in the study due to their students who major the Esthetic Programme, orientation Dance. The interviewees have also been chosen due to teaching within the new subject-and course syllabus. The result of the study demonstrate that the dance teachers find that the subject-and course syllabus is steering all of their work with assessment, as well as planning of courses and lessons. They also perceive the new subject-and course syllabus as very explicit. The result also shows that the dance teachers use formative assessment (assessment for learning) during the academic year. Summative assessment is used before grading, when they assess the students’ development and achievements. All teachers perceive one difficulty with assessment. They account for a shortage of time when it comes to assessing all elements of each course. During the feedback development dialogue in dance, the teachers are communicating in a formative way and present the students’ current position in the learning process, and how to reach further. In addition to rating and grading in the feedback development dialogue, all the teachers want to reinforce and strengthen the self-confidence of their students and also emphasize the students’ positive development.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning. / This thesis is written with the purpose to investigate and gain an insight into how teachers of Swedish Language Arts implement work with fundamental values related to xenophobia and racism, through fiction or other texts or media in Swedish high school education. One secondary aim is to investigate whether the teacher makes use of the theoretical approaches critical theory or critical literacy in reading fiction or studies of other texts or media (Tyson 2003 and Janks 2013).The study was conducted through semi-structured interviews of four High School teachers of Swedish Language Arts working at a medium-sized high school in a small town in central Sweden.The study shows that teachers have highlighted the value issues directly related to xenophobia and racism, through literature, films, current news media and discussion in varying degrees: two teachers have included a greater volume of literature and texts linked to values issues in education than others. The critical theories have been applied by the teachers in their teaching, but not to any great extent.

The purpose of this study has been to investigate which approach history textbooks authors have towards the historical representations of male respective female tasks, places and traits, aswell as how these representations relates to the gender perspective in Gy 11.In this study three history textbooks are analyzed with the help of a discourse analysis based on a sender-oriented interpretation strategy and Yvonne Hirdman’s gender system. The result shows that all history textbooks authors in general have a critical approach towards the historical aswell as the contemporary representation of male respective female tasks, places and traits and that this is in line with the gender perspective in Gy 11. In the concluding discussion it is established that the result of this study differ from previous studies regarding the presence of dominating male norms, the separation of male and female aswell as the lack of gender perspective.

Syftet med undersökningen är att belysa synen på skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne i den aktuella läroplanen för gymnasieskolan, GY 11, och verksamma lärares motiv till att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen. Syftet är även att belysa lärares syn på elevernas attityder till läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen.  Uppsatsen har för avsikt att besvarande följande frågeställningar: 1) Hur motiveras läsning av skönlitteratur i GY 11?  2) Vad anser verksamma gymnasielärare i svenska att läsning av skönlitteratur har för roll i svenskundervisningen?  För att kunna besvara den senare frågan kommer jag att använda mig av följande underliggande frågeställningar:  a)  Vilka motiv till läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen har de verksamma svensklärarna?  b)  Har litteraturläsningen ett egenvärde eller ses den som ett hjälpmedel inom andra kunskapsområden?  c)  Hur upplever lärarna att elevers attityder till läsning av skönlitteratur i undervisningen är?  Metoderna för undersökning är en textanalys av GY 11 och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Resultatet i studien visar att det finns fyra övergripande motiv till att läsa skönlitteratur i GY 11: språkutveckling, kunskap, personlig utveckling och nöje. De motiv som de intervjuade lärarna motiverade skönlitteratur i svenskundervisningen är: personlig utveckling, språkutveckling (både kunskap om språk och läsförmåga), kunskap, nöje och upplevelse samt att använda fantasi.   Således ses läsning av skönlitteratur som ett verktyg att utveckla språkförmågor, både kunskaper om språk såsom meningsuppbyggnad och ordförråd men även läsutveckling. Skönlitteratur ger även kunskap om bland annat verk och författare, litteraturhistoria och dess samhälleliga kontext, olika kulturer, kulturell mångfalt samt skönlitteraturs uppbyggnad. Läsning av skönlitteratur ses även gynna den personliga utvecklingen genom reflektion av det lästa, se skönlitteraturen som källa till självinsikt, få förståelse för andra och utveckla egna perspektiv och tankar utifrån det lästa. Men läsningen ska även ses som nöje och att eleverna genom undervisningen får använda fantasi.

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan.Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva. Samtidigt tycks lärarna till stor del vara påverkade av de traditioner som utgör den gymnasiemiljö som de arbetar i. Även eleverna på programmet tycks vara påverkade av en begränsad bild om vad en framtida yrkeselev har för behov av teoretiska kunskaper, vilket även är av betydelse för hur undervisningen organiseras. Eleverna studerande på det undersökta bygg- och anläggningsprogrammet har, trots ansträngningar av skolan, svårigheter att klara den utmaning som de nationella proven utgör. I undersökningen framträder en bild där det för eleverna har blivit svårare att nå målen i den enda svenskkurs de läser; där lärarna inte heller har utrymme att utmana eleverna i deras predestinerade självbild. Den tiden finns inte längre.

Syftet med uppsatsen var att studera om och hur bilder i läroböcker gjorde skillnad mellan elever som läser gymnasieämnena Svenska och Svenska som andraspråk. En kvalitativ dokumentär metod användes där bildmaterialet analyserades med hjälp av en semiotisk bildanalys grundad på de tre metafunktionerna inom SFL. Analyserna tolkades vidare med ett postkolonialt perspektiv. Båda böckerna hade samma grafiska formgivare och bildredaktörer, var utgivna med ett års mellanrum av samma förlag och kunde därför anses vara intressanta att jämföra. Resultatet visade att bilderna i böckerna i flera av fallen satte andraspråkseleverna i ett utanförskap med lägre grad av aktivt agerande, skillnader som även framkom i styrdokumenten för de båda ämnena. Genom en postkolonial kritisk granskning av bilderna med senare koppling till styrdokumenten drogs slutsatsen att elevgrupperna inte likställdes i vare sig styrdokument eller läroböcker.

Sustainable development is arguably a core element and a desirable objective for the institutions of a society to reach for. Upper secondary schools of Sweden are not an exception. Among the many subjects that the upper secondary school provides, civics education is arguably the most relevant one in relation to the matter of sustainable development. How does civic education portray the matter of sustainability, both regarding quantity and quality? What can the production of the subjects' purpose, key content and grades affiliation with sustainable development tell us about the society it´s been framed in? This essay attempts to provide some answers to those questions, by scrutinizing the three different subjects and courses of civics education from 1994 to the upcoming subject of 2025. The democratic, patriarchal and scientifically rational perspectives of society and education, formed by Tomas Englund, constitute the theoretical framework of the essay. The method used is qualitative text analysis, where categorization will help to identify content related to sustainable development in the subjects and courses. The study's result shows that all subjects could be classified as democratic, and that the subjects of 2011 and 2025 provide more and diversified content related to sustainable development than 1994, which indicates a progression. Also, the subjects of 2011 and 2025 could be classified, beyond democratic, as patriarch and scientific rationale, which makes a notable difference between the subjects.

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.