In Ursula K. Le Guin’s novel Always Coming Home, utopian and dystopian elements interact according to patterns inspired by anarchism and Taoism to criticise material excesses and oppressive social structures under capitalism. Via discussions of gender, state power, and forms of social (re)production, this Marxist reading proposes that the novel’s separation of utopia from dystopia hinges on the absence or presence of a state. The reading also suggests that the novel’s utopia is by its own admission a “mere dream” with limited relevance to anti-capitalist politics, and employs the novel’s own term “handmind” to show that the aesthetic and philosophical dimensions of its anti-capitalist sentiments encourage a reconsideration of utopia, to be viewed not as a fixed future product – a good-place – but as a constant process of becoming – a no-place.

No description available.

The essay The loving women in Shakespeare’s dramas is based on the fact that the dramas are performed circa 400 years after they were written. That makes it intresting to examine the caractars, and especially the female parts, and particularly the loving woman. To fulfill that, I have inquired Desdemona in Othello and Juliet in Romeo and Juliet. I have used eight parts of the drama analysis modelled by Birthe Sjöberg as the main research methode. The scientific aim is to investigate the loving woman in two plays of Shakespeas dramaproduction, Othello and Romeo and Juliet. The question at issue is, how does the female parts in Shakespeare’s tragedies looks like when it comes to the loving woman? The research questions are – how are Juliet and Desdemona allowed to act? How does their love look like? How do they act? How are they as persons? What are important for them? When you investigate Juliet and Desdemona, you reach their husbands as well, so they become a part of the analysis. Are Juliet and Desdemona shaped by conventions, free will or by nature? These questions are discussed with help of Judith Butler’s theory of socialconstructivism. Desdemona and Juliet are both very loving and free to act. Both are very beautiful and Desdemona is much appreciated as a person. Desdemona is happily married until Jago enters the scene and demands revenge because of a post he didn’t get. Romeo and Juliet are happy together but theire families destroy for them. Desdemona and Juliet are shaped by their genus that their surroundings force upon them. Both women act upon the constraints they face. Desdemona trys to obey and Juliet plays dead to escape the marriage with Paris. The analysis shows that the female part is oppressed by the culture of honour and by social circumstances as the family feud in Romeo and Juliet. Love does not survive and triumph over oppression. The patriarchate wins over emancipation, especially in Othello. Desdemona is strangled by her husband Othello and therefor she is a victim of patriarchate. The men also suffer from the patriarchate, their love can’t be free and they also die in the end.

The aim of this essay is to examine how Donna Tartt’s The Secret History expresses the sublime experience and what its’ primary function is in the novel. The essay begins with discussing the concept of the sublime through a historical perspective, connecting primarily to Edmund Burke’s ideas and further contrasting them with the feminist criticism of Kristina Fjelkestam. A critical aspect of this study is to examine the notion of terror in the definitions of the sublime and to analyze how Tartt incorporates it into the story by introducing the theme “beauty is terror”, in the beginning of the novel. The essay introduces different techniques used to express this terror, and simultaneously touches upon gothic conventions – such as sublime nature – as well as the postmodern convention of “the unpresentable”, put forward by Jean-Francois Lyotard. This leads to a minor presentation of gothic-postmodernism – a fairly new genre which highlights similarities in the terror experience of the French Revolution and the one we experience from terrorism and media in the modern world. Further, the essay wants to demonstrate how Tartt uses Friedrich Nietzsche’s idea of the Apollonian and Dionysian – how it is concretely embedded in the storyline but also how it functions as a theme throughout the novel, expressing not only a Nietzschean philosophy but also using this dichotomy to further establish a sublime expression.

Vilken är kvinnans roll i samhället? Är hon, även nu på 2000-talet, främst ämnad att vara en modersfigur? Den normativa tanken om att kvinna är synonymt med moder tycks vara något som fortfarande till stor del lever kvar i dagens samhälle. Men måste varje kvinna älska sina barn och vara närvarande i deras liv?De tre böcker jag valt att undersöka i min uppsats behandlar alla på ett eller annat sätt den närvarande modern. De handlar om den ständigt närvarande modern som har sitt barn som en trygghetspunkt, den ofrivilligt närvarande modern och vad jag kallar den envägsnärvarande modern – hon som beskrivs ta hand om sina barn och är närvarande i deras liv trots att hon själv är död. Denna uppsats kommer även att handla om modrande – alltså det som sker när man förskjuter betydelsen av moderskap från essens till handling. Jag undersöker moderskap inte bara som något man är eller innefattar, utan även som något kvinnan aktivt väljer att göra i sin roll som mamma. Det kan ta form på olika sätt, och i en litterär fiktionsvärld får modrandet också lov att utvidgas, problematiseras och kritiseras.De tre romanerna som uppsatsen behandlar är Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis (2018), Karolina Ramqvists Den Vita Staden (2015) samt Agnes Lidbecks Finna sig (2017). Uppsatsens teoretiska del utgår framförallt från Ulla Holms Modrande och Praxis: En feministfilosofisk undersökning (1993).

This essay explored the possibilities of Nineteen Eighty-Four being read as a critique of British colonialism in Kenya. The questions I have tried to answer are: What are the significant aspects found in Nineteen Eighty-Four that correlate to postcolonial literature? What are the significant parallels drawn between Orwell’s Airstrip One and the British colonial state in Kenya? In regards to similarities between Oceania and colonial Kenya, do they shed a new light on Nineteen Eighty-Four in terms of themes? I have tried to answer these questions by using the theory of postcolonialism, and reference literature from colonial Kenya. This ultimately led to many similarities made apparent between Nineteen Eighty-Four and colonial Kenya.

Uppsatsen analyserar hur Socialdemokraterna argumenterar kring migrationspolitiken före och efter beslutet i november 2015 att anpassa svensk asyllagstiftning till EU:s miniminivå. En central fråga är hur åtstramningen motiveras utåt och i förhållande till den egna parti­identiteten. Flyktingfrågan knyter också an till två konfliktlinjer som funnits inom Socialdemokraterna genom historien där den ena går mellan visionär idealism och pragmatisk dags­politik, den andra mellan internationalism och värnande av nationell stabilitet och välfärd. Dessa spänningar återspeglas i de identitetskonflikter Socialdemokraterna har att hantera i samband med omläggningen av flyktingpolitiken. Utifrån Kenneth Burkes pentadmodell kan analysen visa på en förskjutning av fokus i Socialdemokraternas flyktingpolitiska retorik från flyktingars lidande och universella idéer om medmänsklighet och moralisk plikt till ett mer nationellt perspektiv där svensk välfärd och samhällsservice prioriteras. Den restriktivare flyktingpolitiken rättfärdigas dels med hänvisning till den svåra omvärldssituationen som en tvingande omständighet och dels genom att de EU-länder som tagit emot ett mindre antal flyktingar görs till syndabockar som får skulden för att Sverige hamnat i en situation där hårdare politik anses vara enda utvägen. Med stöd i Jens Ljunggrens forskning om socialdemokratisk känslopolitik analyserar uppsatsen också vilken roll känslor som stolthet, oro och trygghet spelar i den flykting­politiska argumentationen. En slutsats är att medan Sverige före omläggningen beskrivs som en trygg fristad för människor på flykt, tenderar bilden sedan att skifta till att skildra ett samhälle vars trygghet hotas av polarisering, brottslighet och sociala klyftor. Socialdemokraterna ikläder sig då rollen som en garant för trygghet och stabilitet.

Master thesis on swedish and norwegian hiphop.

I Maken blir Bibeln – med alla dess bud och ordspråk – normer och regler som talar genom Martina och Gustav. I dialog med Bibeln träder romanens olösliga dilemma fram: äktenskapets samtidiga nödvändighet och omöjlighet. Om vilken paret för en ganska saklig och rationell diskussion. Bibelcitat blir verktyg genom vilka karaktärerna kan säga saker som annars inte skulle kunna yttras trovärdigt. Genom bibelcitaten synliggörs också ett kristet samhälles normer samt vår egen kristenhet som samhällsmedborgare. I dialog med författare framkommer filosofins särställning. Romanen iscensätter olika centrala idéer från författarnas texter. Inte minst vill jag där framhålla iscensättningen Kirkegaards profetiska utsaga om den oundvikliga olycka som väntar både den som gifter sig och den som inte gifter sig.

No description available.