No description available.

I denna uppsats har jag undersökt vad ironi är och hur den uppstår i Hallonbåtsflyktingen, en roman utgiven på finska av Miika Nousiainen (2007) och översatt till svenska av Mårten Westö (2009). Jag har utgått från Linda Hutcheons och Katharina Barbes teorier om ironi i min analys. Jag har även undersökt varför mottagandet av boken varit skiftande mellan Finland och Sverige. Ironins primära syfte är att framföra kritik och dess sekundära syfte är att roa. Kritiken i Hallonbåtsflyktingen framförs genom smicker på ett passivt aggressivt sätt. Det finska jämförs med det svenska genom stereotypen som kanal. Ironi uppstår genom inkongruens, när något inte stämmer i sammanhanget. Dessutom använder författaren upprepningar, förstoringar och förminskningar som metoder för att skapa ironi. Författaren har en intention, eller ett syfte med att skriva boken, men tolkningen av ironi sker i det osagda hos läsaren. Faktorer som läsarens bakgrundserfarenhet, värderingar och normer påverkar tolkningen. Eftersom läsaren i Finland har en annan historisk och kulturell bakgrund jämfört med läsaren i Sverige har mottagandet av boken varierat. En del läsare, i båda länderna, finner humorn i den medan andra inte uppskattar den. Maktaspekten går som en röd tråd genom boken och ironi i sig är ett vapen i kampen mot obalanser i maktförhållanden. Den har förmågan att förändra. Hallonbåtsflyktingen belyser maktobalanser inom bland annat politik och religion, kolonialism och postkolonialism, ekonomi samt genusfrågan. / In my study I have examined what irony consists of and how it arises in Hallonbåtsflyktingen, a novel written in Finnish by Miika Nousiainen (2007) and translated into Swedish by Mårten Westö (2009). As a base for my analysis I have used Linda Hutcheon’s and Katharina Barbe’s theories on irony. In addition, I have examined why the reception of the book differed between Finland and Sweden. The prime purpose of irony is to deliver criticism and its secondary purpose is to entertain. Criticism in Hallonbåtsflyktingen is delivered by flattery in a passive aggressive way. The Swedish society is compared to the Finnish society through stereotypes. Irony happens when something does not fit in the context. It is considered incongruent. Methods like repetition, hyperboles and meiosis are used to create irony. The author does have an intention with the book, a reason to write. However, irony happens when the reader interprets text in the unsaid. The reader’s background and values influence the interpretation. Since the Finnish reader has a different history and background compared to the Swedish reader the book’s reception has varied, to a large extent, between the  countries. Some readers find it humorous whilst others do not appreciate the humour. Power issues are present throughout the book and irony in itself is a weapon in the fight against the issues. Irony has the ability to change power imbalances. In Hallonbåtsflyktingen power imbalances are implicitly criticised through irony in the areas of politics, religion, colonialism, postcolonialism, economics and gender imbalances.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Ivar Lo-Johansson menar att synen på uppfostran reglerar hur de ungas sexualitet formas, med utgångspunkt i gestaltningen av huvudpersonens utveckling i romanen Geniet. Uppsatsen analyserar hur denna uppfostran utifrån en sexualmoralisk syn på onani och avhållsamhet enligt Lo-Johansson påverkar individens identitet till sexuell isolering, ensamhet och jag-dyrkan. Ett perspektiv han argumenterar för utifrån sin sexualteori i boken Monism.Det underlag som används för att analysera sexualitet och identitetsskapande utifrån ett teoretiskt perspektiv är Michel Foucaults Sexualitetens historia. 1. Viljan att veta. Distinktion mellan sex och sexualitet samt pedagogiseringen av barnets kön är perspektiv som uppmärksammas. Freuds texter om kön, onani, kärlek och sexualitet i Sexualiteten tas med utifrån Lo-Johanssons påstådda påverkan av psykoanalys och utifrån de motiv som behandlas i analysen. Angående onanin som en fråga i sig och kopplad till en historisk diskurs hänvisas till Thomas W. Laqueurs Solitary Sex, A Cultural History of Masturbation.Analysens huvudsakliga metod består i en närläsning av Geniet. Det görs också en parallell läsning av Lo-Johanssons essäsamling Monism för att analysera hans gestaltning av Geniets huvudperson i förhållande till hans framställning om sin sexualteori om den sexuella monismen.Analysen visar att Lo-Johanssons syfte med Geniet inte väckte de frågor han avsåg. Ungdomarna som var med kände inte igen sig. Lo-Johanssons egen pubertet kom att ljuda i bakgrunden som ett långt utdraget personligt ackord. Det som kom att diskuteras var hans kvinnosyn, att man måste släppa till flickorna, mer än den anklagelse mot uppfostran han hade i fokus. Han tog en extrem individ – med narcissistiska problem- som utgångspunkt för en generell samhällsfråga som fick den frågan att komma i skymundan. Sexualteorin han förespråkade fick inget fotfäste.

No description available.

Bruce Springsteen is often referred to a as the blue collar or working man’s poet but how can he represent the working class since he only worked in manual labor for a week of his life? This paper tries to analyse how selected texts between 1973-84 are related to working class litterature and how this is perceived from the perspective of work and the worker. The analysis show that there are no general definitions regarding workingclass that can be used as a model or reference to working class literature. An alternative definition is based on reception and how the texts are read and perceived as working class by the reader. The findings are that Springsteen uses work and the worker in a very limited way in his texts and when he does, work is often something that is required to be able to do something else. It is only in a few cases Springsteen actually describes the work and the workers as for example in “Factory” and “Working on the Highway”.

The aim of this study was to determine how the gender aspect is highlighted in the description of protagonists within twelwe young adult novels. The novels were the most read novels among teenagers in 2017, according to the statistics from two libraries in Sweden. By intensive reading of all the novels, we could conclude that the protagonists weren’t described with stereotypical characteristics for male and female, regardless of the biological sex. Furthermore, we could also conclude that the construction of gender could be problematised among the protagonists in these twelwe novels. / Undersökningens syfte är att utröna hur genus kommer till uttryck i beskrivningen av protagonister i tolv ungdomsromaner. Ungdomsromanerna är utvalda genom utlåningsstatistik över de mest utlånade år 2017 från folkbibliotek i två svenska städer. Genom närläsning av romanerna kunde vi konstatera att protagonisterna inte beskrevs med stereotypa egenskaper för män och kvinnor i litteraturen oavsett biologiskt kön. På detta sätt problematiseras genuskonstruktionen hos protagonisterna i utvalda ungdomsromaner.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterär läsning i ett flerspråkigt klassrum, och hur elevers olika språk kan användas i undervisningen. Deltagarna tar upp lässtrategier, litteraturval, vilken betydelse skönlitteratur har för flerspråkiga elever och hur elevers modersmål kan användas som en resurs för att lära. I studien deltar tre lärare som arbetar i förskoleklass och upp till årskurs 3 på flerspråkiga skolor, och som använder skönlitteratur i sin undervisning. Lärarna intervjuas och materialet transkriberas, därefter analyseras materialet genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i att elever utvecklar språk i interaktion med varandra. Ett synsätt som studien tar hänsyn till är translanguaging som innebär att elever ska uppmuntras till att använda sina olika språk som en resurs för att lära sig. Resultatet visar att lärare är medvetna om att elevers olika språk kan inkluderas och användas i undervisningen. Det framkommer att skönlitteratur är språkutvecklande och att flerspråkiga elever ska läsa samma bok som alla andra elever i klassen. Att hitta en balans i läsundervisningen så att alla förstår, verkar vara den största utmaningen. Alla språk är lika viktiga anser lärarna, dock är de eniga om att svenska är det gemensamma och sammanlänkade språket.

This essay will look at the narrative perspective in two novels telling the story of a young boywith Autism Spectrum Disorder. In my comparison of the two stories, I will look at similarsituations in both plots and attempt to discover differences in effect in the narratives. Theauthors have different backgrounds which I believe will be of certain importance to how theyapproach telling their respective stories. My thesis is that there will be definabledissimilarities and that these will matter for the experience of the reader. The differences Iexpect to find concern how the two protagonists tackle problems they encounter as a result oftheir diagnosis and how this is told, explained and subsequently perceived.I attempt to find and explain these differences by using narrative theory, morespecifically focused on the style of explaining surroundings, the use of similes andmetaphors, the focalization of the narrator and the narrative mood

This paper aims to analyze the 19th century novel Money (Original title: ”Pengar”, 1885) by Victoria Benedictsson (1850–1888) and its possible correlation to the contemporary decadence movement. The decadence movement was most prominent at the end of the 19th century, and can be understood as a reactionary movement to modernity in which growing secularization, industrialization, and urbanization create feelings of displacement, moral decay, and anxiety, all of which shows in the literature belonging to this genre. The method used for this paper is a comparative analysis of decadent themes and motifs used in the novel. As a reference point I use a number of literature scientific and idea-historical works made on decadence, as well as on the authorship of Benedictsson. The analysis is divided into seven sections. The first section discusses one of the novel’s more prominent themes: the will and ability to act. The second part deals with themes of illness and flower metaphors. The third section looks at signs of secularization and religious themes. The fourth discusses disillusionment of previously romanticized ideas and the upheaval of values. The fifth examines feelings of anxiety and pessimism. The sixth section focuses on gender roles and fear of the sexual. The seventh section examines how the view on money changes throughout the novel. The paper ends in a summarized discussion of the analysis. The results I have gathered in this paper show that the novel contains a number of common themes of decadence, but also that these almost always are paired with a moral argument that advocates for societal change. The main source for the decadence experienced in the novel is the marriage and its inequality. Because of the marriage, the protagonist sees herself having turned into a ”fallen” woman and experiences strong feelings of anxiety and pessimism. Due to this, the novel can be seen to contain a characteristic decadent fall in which the main character is experiencing their own and their surrounding society’s decline. The novel portrays two different views on decadence, one argued by the main character and one by the surrounding society. By having the protagonist experiencing and arguing for another decadence than her surrounding environment, Benedictsson is able to criticize her contemporary society for their hypocrisy and faults concerning traditional marriage and gender roles. The novel also criticizes the expanding capitalism, which is seen to objectify the female body into a commodity that is sold through the guise of traditional marriage. The novel is also seen to be influenced by the increasing secularization and criticizes christianity for defending said marriage.