Barbershop harmony in the form of quartet singing has its roots in the USA from the middle of the 19th century and has grown into its own unique genre. Towards the end of the 1930’s the genre had almost disappeared, and in 1938 an organization was formed to preserve it. A year after the organization started, a yearly contest to crown the best barbershop quartet was held for the first time. These contests have now been going on for eighty years and have played a very important role in keeping the genre alive and well. The contests also meant change for the genre; new quartets came up with new ideas and new takes on how the genre can be performed. This called for a set of rules to be applied to the contest, and they have changed as the style has progressed over the years. The purpose of this study is to compare the contestable songs sung by barbershop champion quartets over the past eighty years, exploring how the genre has changed, first and foremost looking at musical aspects from an arranger's perspective, searching for paradigm shifts and musical trends within the genre. The material that has been gathered to perform the study is in form of recordings from all eighty champion quartets. The method of the study is to decide on one definition of the genre and thoroughly walk through what the definition implies, then to listen through the material in chronological order and see how well it follows the definition of the style, but also how it has evolved over the years. The study resulted in a noticeable change from ‘less barbershop’ in the early days of the contest to ‘more barbershop’ according to today’s definition. For about 30 – 40 years this solidification of the genre was more or less the same. Then it started changing more and more towards the kind of barbershop we often hear today. The biggest written change in the genre has been from almost complete homophony to more polyphony, as the arrangements have become more and more advanced. Also, the vocal range has widened, and voicings are sometimes more divorced than the usual close harmony version of barbershop. Fusion with other styles such as pop, blues or musical has become more usual, evident in both the arrangements and how the singers treat the music. Even the chord vocabulary itself has ever so timidly started to grow. The results show a wider variety of barbershop on contest stage today. This hopefully makes the genre more accessible than ever, even though the elite groups have become more advanced. / Barbershopkvartettsång har sedan mitten av 1800-talet vuxit fram som en unik genre med rötter i USA. År 1938 startades en organisation med målet att bevara genren, som då höll på att dö ut. Ett år efter att organisationen startade började man hålla årliga tävlingar för att kora den bästa kvartetten, dessa tävlingar har nu pågått i åttio år och de har spelat en viktig roll för att hålla genren i god vigör. Tävlingsmomentet har också inneburit förändring för genren, nya kvartetter kommer med nya idéer om hur den kan utföras. Detta innebar att ett regelverk ganska snabbt blev nödvändigt, som i sin tur har förändrats i takt med att genren har utvecklats. Studiens syfte är att ta reda på hur genren har förändrats under de åttio som den har existerat i tävlingsform, genom att jämföra musik från de åttio kvartetter som hittills vunnit tävlingen och leta efter förändring, framförallt i den noterade musiken. Materialet som har samlats in för studien är således inspelningar av dessa åttio kvartetter, som i de flesta fall var mer än tillräckligt för studiens genomförande. Metoden var att först välja en definition av genren och sedan tydligt gå igenom vad definitionen innebär, därefter lyssna igenom materialet i kronologisk ordning och undersöka dels hur det stämmer överens med definitionen, och dels hur det förändras i sig genom åren. Undersökningen resulterade i först ett märkbart skifte till väldigt kontrollerade former av barbershop, som under ca 30 – 40 år höll i sig, och därefter skedde förändring mot den sortens barbershop som vi ofta hör idag. Det som framför allt har förändrats är att polyfoni har tagit en allt större plats i arrangemangen som blivit betydligt mer avancerade, sättningen av ackord har blivit mer varierad och inte lika tät, en del olika fusioner med till exempel blues, pop och musikal har skett och på senare år har även själva ackordvokabulären expanderat en aning, dock blygsamt. Resultaten visar på en bredare variation av barbershop på dagens internationella tävlingsscen. Förhoppningsvis innebär detta att genren är mer tillgänglig än någonsin för nya intressenter, samtidigt som eliten inom barbershop har blivit alltmer avancerad.

Syftet med studien är att få syn på folksångslärares uppfattningar om genrespecifika övningar, om och hur mycket de används, om lärarna ser ett behov av fler sådana övningar och huruvida de tror att dessa övningar har en påverkan på elevers stilistiska utveckling. Tidigare litteratur och forskning berör definitionen av begreppen tradition och sångteknik samt vad som utgör det svenska folkliga sångsättet. Dessutom redogörs för betydelsen av en genrespecifik sångteknik samt avsaknaden av en folksångsmetodik. Studien har en kvalitativ forskningsansats och tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade intervjuer har an- vänts som datainsamlingsmetod vilka sedan har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. I resultatet framgår respondenternas syn på det folkliga sångsättet och hur sy- nen på begreppet tradition avspeglar sig i undervisningen. Dessutom framkommer att genre- specifika övningar används och detta främst på detaljnivå. Diskussionen belyser resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur där fyra områden diskuteras; Ett uttalat behov skulle leda till förändring, All form av sångteknik tillhör en genre, En uppdaterad lista, När det ”riktiga” är konstruerat. / The purpose of the study is to gain insight into folk song teachers' perceptions of genre-specific exercises, if and how much they are used, if teachers see a need for more such exercises and whether they believe that these exercises have an impact on students' stylistic development. Previous literature and research concern the definition of the concepts of tradition and singing technique as well as what constitutes the Swedish folk way of singing. In addition, the im- portance of a genre-specific singing technique and the lack of a folk singing methodology are explained. The study has a qualitative research approach and is based on the Sociocultural Learning Theory. Semi-structured interviews have been used as a data collection method which have then been transcribed and analyzed using thematic analysis. The results show the respond- ents' views on the folk singing style and how the views on the concept of tradition are reflected in the teaching. In addition, it appears that genre-specific exercises are used, and this mainly at the level of detail. The discussion highlights the results in relation to previously presented lit- erature where four areas are being discussed; A pronounced need would lead to change, All forms of singing technique belong to a genre, An updated list, When the "right way" is constructed.