Den svenska arbetsmarknaden är trots försök att få en jämn fördelning av könen inom de olika yrkena starkt segmenterad. Media rapporterar om dåliga arbetsmiljöer på arbetsmarknaden och syftet med denna uppsats är att se om det föreligger en skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer. För att kunna göra en jämförelse mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer så har en definition gjorts på vad som är att anse som typisk manligt och kvinnligt utifrån statistik, på anställda och procentuell andel män och kvinnor. För att kunna se om det föreligger skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer så har en undersökning av lagstiftning och föreskrifter på områdena gjorts. Vidare har en genusrättsvetenskaplig metod tillämpats för att se om det föreligger någon skillnad mellan typisk manliga och kvinnliga arbetsmiljöer och i dess reglering.  Resultatet har visat att beroende på om yrket finns inom det privata eller den offentliga sektorn föreligger det skillnader, vidare har det visats att en viss skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga yrken föreligger.

No description available.

No description available.

I Sverige har personer som saknar tillstånd att vistas i landet, så kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rätt till både skolgång och viss sjukvård. Men att som papperslös få tillgång till skydd undan våld förefaller däremot svårt. Detta slår särskilt hårt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper särskilt hög risk att utsättas för olika former av våldsbrott.  Syftet med den här studien är därför att undersöka huruvida Svenska staten både utifrån internationella åtaganden och nationell lagstiftning kan anses ålagd att även tillhandahålla skydd för våldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt ämnar studien undersöka lagens tillämpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgränsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att främst studera möjlighet att tillgå skyddat boende. Studien antar ett genusrättsvetenskapligt perspektiv och undersökningens genomförande omfattar en rättsutredning, litteraturöversikt samt åtskilliga intervjuer med bland annat anställda på kvinnojourer och socialkontor. Vad som framkommit är att det rimligen kan hävdas att det föreligger ett ansvar för Svenska staten och landets kommuner att även skydda våldsutsatta papperslösa kvinnor. Detta genom att stödja sig på landets internationella åtaganden men också nationella jämställdspolitiska mål samt socialtjänstlagen med socialstyrelsens tillhörande riktlinjer. Samtidigt visar studien hur hanteringen av fall med våldsutsatta papperslösa kvinnor både skiljer sig mellan och inom kommuner och att ideella kvinnojourer till följd av saknad statlig finansiering har svårt att placera papperslösa på sina skyddade boenden. Kvinnojourernas osäkra finansiering leder också till att fler jourer endast tar emot ”säkra” placeringar, förmedlade och finansierade av kommunens socialtjänst. Detta innebär att våldsutsatta papperslösa kvinnor får det än svårare att tillgå skydd då de av rädsla för utvisning undviker kontakt med myndigheter.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt jämställdhetsproblem och utrotandet av våldet är därför ett av Sveriges sex jämställdhetspolitiska mål. En av de åtgärder som politiker vidtagit emot våldet är införandet av fridskränkningsbrotten. Visionen var att brotten skulle inkludera och synliggöra mäns brottsliga våld mot kvinnor i nära relationer. Vid det tillfälle då den här uppsatsen påbörjades, augusti 2023, hade det gått 25 år sedan brottens införande. Mot bakgrund av den tid som passerat och det våld män fortfarande utsätter kvinnor för i nära relationer idag, blir frågan om åtgärden varit tillräcklig. Uppsatsen utreder därför fridskränkningsbrottens tillämpningsområde. Det våld fridskränkningsbrotten omfattar, jämförs med det våld empirin presenterar. Analysen visar att det finns diskrepanser mellan det våld lagstiftaren ämnade till att omfatta och de gärningar som faktiskt omfattas av fridskränkningsbrotten. Brotten synes inte vara kapabla till att uppfylla sitt ändamål. Därför föreslås lagändringar av fridskränkningsbrotten som i större utsträckning omfattar mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

This thesis examines gender verifications issues in track and field from a feminist and antiracist perspective. In 2019 the international governing body for the sport of athletics (World Athletics) introduced limits on blood testosterone levels for women with some types of Differences in sex development (DSD) in races from 400 metres to 1 mile. According the eligibility rules Caster Semenya and other athletes with heightened testosterone levels need to lower their testosterone levels in order to be eligible to compete in middle distance running races in the women’s class. This thesis discuss the relationship between gender verifications in athletics and the protection of athletes right to privacy according to article 8 ECHR and prohibition of gender and race discrimination according to article 14 ECHR. The balance between the interests for fair competition in sports and the protection of athletes human rights is an ongoing discussion. Complex relationship between states accountability and international non-governmental sports organizations can put athletes in a vulnerable position.  This paper includes three research questions. Firstly, can the state parties to the ECHR be accountable if the eligibility rules infringe human rights? Secondly, is the eligibility rules in compliance with the right to respect for private and family life according to article 8 ECHR? Thirdly, is the eligibility rules in compliance with prohibition of discrimination on the grounds of sex and race according to article 14 ECHR.