Denna uppsats utgör en jämförande studie primärt inom fältet för traditionell litteraturvetenskap, adaption, remediering och transmedialitet, med ett innehållsligt genusperspektiv. Det undersökta materialet utgörs av två verk, tv-spelet Bioshock samt romanen som är baserad på spelet och är en prequel till det, Bioshock: Rapture. Det rör sig därmed om en form av adaption av berättelsevärlden, snarare än den mer konventionella adaptionen. Gestaltningar och representationer utifrån ett genusperspektiv analyseras utifrån hur de transmedieras mellan två tämligen olika medieformer. De utförda analyserna tyder på att genus, som det förstås i uppsatsen, representeras stereotypiskt för att därigenom rikta kritik gentemot detta, samt att de stereotypa skildringarna i viss mån förstärks i den transmediala processen i romanadaptionen. / This essay constitutes a comprehensive study within the field of traditional literary studies,adaptation studies, remediation, transmediality, whereas the content is analyzed through gender theory. The material examined consists of two sources, the videogame Bioshock, and the novel based upon the game, the prequel Bioshock: Rapture. The adaptation can be considered as an adaptation of the story world, rather than the conventional form of adaptations. Manifestations and representations of gender is being analyzed based on how they are being transmediated between two rather different types of media. The analyses conducted indicates that gender, as understood within the essay, is being represented rather stereotypically to thereby direct criticism against it. This kind of representations is also being emphasized in the transmedial process of the novel adaptation.

Sexualbrott och sexuella trakasserier kan beskrivas som ett utbrett samhällsproblem, detta trots lagstiftning och verksamheter som arbetar förebyggande mot problemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp beskrivs, samt vilka argument som förs gällande deras trovärdighet. Vi har valt att genomföra studien på internetforumen Flashback och Familjeliv, detta då internet idag utgör en stor del av många människors vardag. Dessa forum utgör exempel på hur det offentliga samtalet förs gällande sexuella övergrepp samt dess offer och förövare. Genom en tematisk analys har vi lyckats identifiera fyra övergripande teman med underkategorier: argument om offrets trovärdighet, beskrivning av offer, argument om trovärdighet hos förövare samt beskrivning av förövare. Studien visar på att beskrivningar av offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp påverkar hur offer- och förövarskap konstrueras. Resultatet visar på att användarna i vår studie har etablerade uppfattningar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp. Dessa etablerade förväntningar påverkar i sin tur trovärdigheten hos både offer och förövare. För att studera detta har vi använts oss av genusteori, där vi gjort ett försök att belysa förhållandet mellan kön och makt. Vi har också använt oss av det idealiska offret som perspektiv för att tydliggöra hur etablerade förväntningar gällande offer samt förövare påverkar deras trovärdighet. Vi tänker att hur människor talar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp har betydelse för det sociala arbetet, både det stödjande och förebyggande arbetet.

This study examines how local newspapers frame female and male murderers. Thestudy specifies two murder cases that recieved a lot of media coverage, and themurderers are Johanna Möller and Billy Fagerström. The purpose is to see how the localnewspapers for each case, Vestmanlands Läns Tidning and Hudiksvalls Tidning, framethe murderers in terms of characteristics, description, name and personal facts and howthe differences appear between them. The research question awoke because the localnewspapers have a position in the society that can impact how people view the worldand murderers as a phenomenon. The news is the first source for the citizens oninformation about crimes and therefore have a significant impact on how people buildtheir perceptions about female and male killers. Research regarding crime journalism ona local level is relatively unexplored concerning crime journalism on a higher level, forexample, in the Swedish evening press. This study has used qualitative and quantitativetext analysis to answer these questions. The study has analyzed two local newspapersabout two convicted murderers, one male and one female, to see how media frames murderers in relation to their gender. The study has profound support from the framing-theory, gender-theory and Yvonne Jewkes stereotypes. Among other things, our results show that the local newspapers frame Johanna as controlling, manipulating, threatening,and lacking of empathy. Johanna's background, such as profession, upbringing,motherhood has a much more significant part in the articles in contrast to articles aboutBilly. Johanna is portrayed like this because she committed a crime and is also a womanand is therefore not only deviating once but twice from the female stereotype. This didnot appear in the analysis of Billy, who was portrayed mainly as a violent ex-boyfriend,which is nothing new in how the media frames a man who kills his ex-girlfriend.

Syftet med denna studie var att undersöka hur offer och förövare beskrivs och framställs av programledarna för ett urval av svenska true crime-podcasts, utifrån teorin om ideala offer samt genusteori. En kvalitativ innehållsanalys av tematisk karaktär genomfördes på olika avsnitt av poddarna “Spöktimmen” och “Mord Mot Mord”, i vilka fyra teman kunde urskiljas; ”oskyldiga offer”, ”starka offer”, ”galna förövare” samt ”osannolika förövare”. Resultatet visade att sättet som offer och förövare framställdes i poddarna till stor del överensstämde med stereotypa föreställningar av offer och förövare samt män och kvinnor, men att dessa stereotyper i vissa fall också utmanades. Vidare framställdes kvinnliga och manliga offer respektive förövare på ett sätt som bekräftade tidigare forskning. Vår slutsats var att stereotypa föreställningar om offer och förövare samt män och kvinnor var vanligt förekommande i våra valda podcast-avsnitt, men att kontext spelade en avgörande roll för hur offren och förövarna framställdes av programledarna. / The purpose of this study was to examine how victims and offenders are portrayed by the hosts of Swedish true crime podcasts. Through a thematic analysis of different episodes of the podcasts "Spöktimmen" and "Mord Mot Mord", and by applying Christie’s theory of the ideal victim as well as a gender theoretical perspective, four themes could be identified; "innocent victims", "strong victims", "mad offenders", and "unlikely offenders". The result showed that the way they were portrayed largely corresponded to stereotypical representations of both victims and offenders as well as men and women, but that these stereotypes in some instances were challenged. Furthermore, female and male victims and offenders were portrayed in a way that confirmed previous research. Our conclusion was that stereotypical representations were common in our chosen podcast episodes, but that context played a central role in the way the victims and offenders were portrayed by the podcast hosts.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ”god” respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ”goda” samhället som automatisk följd av bildning och fostran. Utifrån samläsningen analyseras inom studiens andra del dokumenterade utsnitt hämtade från ett projektarbete på en skola. Detta empiriska material fyller funktionen att både exemplifiera och problematisera samläsningens utfall. Den tredje delen av studien grundar sig på de tidigare delarna och avser överskrida uppdelningen mellan scenkonstnärlig respektive pedagogisk teori/praktik genom ett framskrivande av vad som inom studien benämns som diffrakterade praktiker med implosiva konsekvenser.Genom studien analyseras det risktagande som det alltid innebär att öppna upp för liksom ingå i processer av förhandling där det inte finns några givna svar samt hur dessa processer också kräver ständiga ställningstaganden utifrån den specifika kontexten. Vidare synliggörs hur processer som ifrågasätter det förgivettagna också förutsätter vissa strukturer. Studien lyfter också fram betydelsen av andra förhållningssätt till den osäkerhet, ambivalens och det motstånd som estetiska lärprocesser exempelvis genom olika positionsförflyttningar kan resultera i. På detta sätt är avsikten att värdera dessa konsekvenser som syften i sig. I en avslutande diskussion belyses studiens resultat i perspektiv av ett samhälle präglat av förändring och mångfald och därmed också relevansen av estetiska lärprocesser i en utbildningspolitisk kontext.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten. I motsats till vad tidigare forskning om män i kvinnoyrken visat så upplever inte de manliga svensklärarna att deras maskulinitet har hotats av deras minoritetsposition i yrket eller att de i egenskap av sitt kön förväntas bidra med något som inte kvinnor kan ge.

Könsskillnaderna inom utbildning- och arbetsmarknaden har konsekvenser för såväl individer som samhället i stort. Gymnasievalet är den tidigaste platsen där könssegregeringen mellan killar och tjejer kan uppstå. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den senaste politiska reformen, Gy2011, har påverkat könsskillnaderna inom den svenska gymnasieskolan. Studien använder sig av paneldata över 20 gymnasieprogram och 16 elevkullar, som avgick mellan åren 2005/06-2020/21. Genom en difference-in-difference mäts könsskillnaderna med hjälp av ett segregationsindex. De viktigaste resultaten visar att segregationsindexet för den totala gymnasieskolan uppvisar en relativt svag effekt till följd av att undergrupper har påverkats i olika riktningar. Yrkesprogrammen, introduktionsprogrammet och STEM-utbildningarna blev mer könssegregerade medan de högskoleförberedande programmen och HEED-utbildningarna blev mer könsintegrerade. Studien tyder på att tjejer påverkats mest av reformen till följd av de stereotypiska karaktärsdrag som förväntas av en tjej; skolintresserad, bred kompetens och ansvarstagande. / The gender differences in the education and labor market have consequences for both individuals and society at large. The high school choice is the earliest place where gender segregation between boys and girls can arise. The purpose of this essay is to investigate how the latest political reform, GY2011, has affected the gender differences in the Swedish upper secondary school. The study uses panel data with 20 high school programs and 16 cohorts that graduated between 2005/06-2020/21. By using Difference-in-Difference, the gender differences are measured through a segregation index. The main results show that the segregation index for the total upper secondary school shows a relatively weak effect as a result of subgroups being affected in different directions. The vocational programs, the introductory program and the STEM programs became more gender segregated, while the university preparatory programs and HEED programs became more gender integrated. The study indicates that girls were most affected by the reform as a result of the stereotypical traits expected of a girl; School-interested, broad competence and to be responsible.

No description available.

The purpose of this study is to try to get an insight into how Pippi Longstocking (Lindgren 2005) can be used for the purpose of working didactically regarding gender and value-based issues. This is a literature study where the first book of Pippi has been analyzed from a feminist perspective and from a gender perspective. Of interest to the study was also to analyze how gender is presented in the book, in order to create a deeper understanding of the book's characters related to gender. A delimitation was made at the first book when the characters and their characteristics became sufficiently clear, to create a picture of how they could help to create meaningful conversations with the students. The results of the study revealed a wide range of normative and human events that show that a single girl has a strong belief in herself, and an ability to act and be who she is without being restricted by others. Pippi and the people she meets present actions that are suitable for discussion, and thus can broaden views and create awareness among both teachers and students. / Syftet med den här studien är att försöka få en inblick i hur Pippi Långstrump (Lindgren 2005) kan användas i ett syfte att arbeta didaktiskt gällande genus och värdegrundsfrågor. Metoden som används i studien är en litteraturstudie där den första boken om Pippi har analyserats ur ett feministiskt perspektiv samt ur ett genusperspektiv. Av intresse för studien var också att analysera hur genus presenteras i boken för att genom det kunna skapa en djupare förståelse för bokens karaktärer kopplat till genus. En avgränsing gjordes vid den första boken då karaktärerna och deras egenskaper blev tillräckligt tydliga för att kunna skapa en bild om hur de skulle kunna bidra till att skapa meningsfulla samtal med elever. Resultatet av studien visade upp ett brett spektrum av normbrytande och medmänskliga händelser vilka visar sig genom att en enda flicka har en stark tro på sig själv, en förmåga att kunna agera och vara den hon är utan att begränsas av andra. Pippi och de personer som hon möter visar upp sidor som lämpar sig bra för diskussion och också därigenom kan vidga vyer och skapa en medvetenhet bland såväl lärare som elever.

In the year of 2012 a unique three dimensional figurine was found in Hårby, Denmark depicting what seems to be a woman holding a sword and a shield. Immediately it was defined as a Valkyrie, a female servant of the Viking god Odin. However, this is most likely a simplified interpretation since most female figurines from the Viking age is interpreted in this way. This thesis questions this interpretation, creating an identity crisis for the Valkyries due to their interpretation no longer being obvious and simple. Instead this thesis recognizes the gender ambiguous features of the Hårbyfigurine and tries to determine what it can tell about the perception of gender during the Viking Age. The purpose of this thesis is thus to present how gender theory, queer theory and a comparative method can be used to interpret a gender ambiguous object from the Viking Age. This is done based on the Hårbyfigurine and its different attributes and concludes that the arguments against that female figurines from the Viking Age depicts Valkyries are more numerous than the arguments that support this identification. Alternative interpretations for the figurine is therefore suggested. The thesis also shows that the interpretations gender theory, queer theory and comparative method can produce differs in its complexity and in how they handle the gender ambiguous qualities of the Hårbyfigurine. The conclusion drawn from this is that gender ambiguous objects cannot be interpreted in one single way but must be tackled with a variety of theories and methods to be able to tell something about the worldview of the people who lived in the Viking Age. The term gender ambiguous is also re-evaluated throughout the thesis and turns out to be an interpretation applied to objects based on a modern way of defining gender and sex and is not a trait of the object itself. This means that gender is not defined in the same way today as it was in the Viking Age. Gender is thus strongly connected to the ruling culture and not stable, but ever changing.