EXAMENSARBETE CIVILEKONOMPROGRAMMET  Författare; Simon Gunnarsson & Frida Stigsson Handledare; Anna Stafsudd  Examinator; Karin Jonnergård   Titel; Lika barn leka bäst- en kvalitativ och kvantitativ studie på styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen.    Bakgrund och problem; Det finns utförlig forskning kring styrelser, familjeföretag och styrelsens sammansättning. Fokuset inom tidigare forskning har ofta legat på kopplingen mellan styrelsens sammansättning och företagets finansiella prestation. Den del av forskningen som försöker förklara varför hetero- och homogenitet uppkommer har nästan uteslutande utförts på utländska företag. Genom denna studie vill vi därför bidra till att testa tidigare teorier och kunskap utifrån i en svensk kontext, med fokus på styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen.   Syfte; Att utifrån tidigare teorier och kunskap öka förståelsen för vad som påverkar hetero- och homogenitet i styrelser i familjeföretag i en lokal kontext    Metod; Denna studie har antagit en deduktiv ansats, där tidigare forskning om styrelsen, familjeföretag, kultur och kategoriseringsteorier varit utgångspunkt. Utifrån litteratur och teorier har vi format en analysmodell som kan förklara varför hetero- och homogenitet uppstår i styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen. Analysmodellen har legat till grund för den kvalitativa studie som genomfördes på familjeföretagare i regionen. Den kvantitativa delen av studien användes för att försöka förklara styrelsesammansättning i en större kontext genom att inkludera både Gnosjöregionen och Göteborgs kommun, för att ytterligare styrka argumenten om att kulturen är en avgörande faktor till uppkomsten av hetero- och homogenitet i styrelser.    Resultat och slutsats; Det finns inte endast en förklaring till varför de hetero- och homogena styrelsesammansättningarna uppstår. Förklaringen utgörs istället av en kombination av flera olika faktorer; kategoriseringar, värderingar och kultur. Tillsammans utgör dessa en omedveten påverkan på ägarens val av styrelseledamöter, vilket kan förklara varför vissa individer väljs före andra. / MASTER THESIS IN BUSINESS ADMINISTRATION Author; Simon Gunnarsson & Frida Stigsson Supervisor; Anna Stafsudd Examiner; Karin Jonnergård Title; ”Birds of a feather flock together” a qualitative and quantitative study on the boards of director in family business in the Gnosjö area. Background and problem; Substantial research has been done concerning board of directors, family business and board composition. However the prior research has been focusing on the connection between the board composition and firm performance. The research that aims to explain why hetero- and homogeneity appears in board compositions has almost exclusively been done on firms outside Sweden. The goal with this research is therefore to contribute to existing literature by testing the international theories and literature in a swedish context, focusing on boards in family business in the Gnosjö area. Purpose: To increase the knowledge on what reasons affect hetero- and homogeneity in boards in family firms in a local context by using already existing theories and literature. Method; This research took a deductive approach, where existing research about boards, family firms, culture and categorization has been the basis. From the research we formed a model of analysis, that helps explain why hetero- and homogeneity appears in boards in family firms in the Gnosjö area. This model of analysis was the foundation the qualitative research was built upon. The quantitative section of the research aimed to explain board composition in a bigger context combining the Gnosjö area and Göteborgs municipality, to further strengthen the argument of culture being a factor in contributing to hetero- and homogeneity in boards. Results and conclusion; The conclusion of this research has been that there is not just one reason for why hetero- and homogeneity appears in board compositions. The reason v is rather a combination of multiple factors; categorization, family values and culture. These factors combined affect the owners choice of directors, which can also explain why some individuals get chosen before others.

Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).

This study aims to investigate manufacturing industries in the Gnosjö region’s perception of the skills shortage within the industry and how they experience the situation and are affected by it. The overall research question focus on examining how manufacturing industries within the Gnosjö region address the skills shortage. This is explored through breaking down the research question to examine the organizations’ understanding of the causes of the skills shortage in the region, their perspective on competence and their strategies to counteract the skills shortage. By using a hermeneutic methodology and a qualitative approach, interviews with eight HR professionals working at organizations in the manufacturing industry in the Gnosjö region formed the basis of the study’s findings. The results were interpreted based on the study’s theoretical framework and the presented prior knowledge. The conclusions are drawn from the findings and show various aspects. Causes of the skills shortage included outmigration from the Gnosjö region and a negative perception of the industry which reduces interest in working in the sector. Respondents primarily viewed competence in terms of longterm perspective and noted a redefinition of the concept of competence due to the skills shortage. Different ways to counteract the skills shortage are presented, including organization’s role in increasing interest in the industry, building of reputation to become attractive employers, recognizing well-being as a significant factor for employee retention, and approaches to competence development. This study aims to shed light on the problem of the skills shortage in the manufacturing industry, how to handle the skills shortage and provide different perspectives on competence. / Denna studie syftar till att undersöka tillverkningsindustrier i Gnosjöregionens bild av kompetensbristen inom branschen samt hur de upplever och påverkas av den. Den övergripande frågeställningen för studien handlar om att undersöka hur tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen upplever och hanterar kompetensbristen. Detta undersöktes genom att frågeställningen har brutits ner till att undersöka vad kompetensbristen i regionen beror på, hur respondenterna beskriver kompetens samt hur de motverkar kompetensbristen. Med hjälp av en hermeneutisk metodologi och en kvalitativ metodansats har intervjuer med åtta personer som är verksamma inom HR på tillverkningsindustrier i Gnosjöregionen utgjort grunden för studiens resultat. Med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter och presenterade tidigare kunskaper tolkades resultatet. Slutsatserna av resultatet har olika aspekter. Orsaker till att kompetensbristen existerar visade sig bland annat handla om utflyttningen från Gnosjöregionen samt att det finns en negativ bild av industrin som minskar intresset av att arbeta där. Synen på kompetens från respondenterna handlade huvudsakligen om långsiktighet och att det har skett en omdefiniering av begreppet kompetens till följd av kompetensbristen. Olika sätt att motverka kompetensbristen presenteras genom organisationernas roll i att öka intresset för industrin, deras arbete med ryktesbyggande för att bli attraktiva arbetsgivare, hur de ser trivseln som en stor faktor till att anställda vill stanna kvar inom organisationen samt hur de arbetar med och ser på kompetensutveckling. Ambitionen med studien är att belysa problemet som kompetensbristen innebär för tillverkningsindustrin, hur man kan hantera den samt bidra med olika synsätt på kompetens.

Familjeföretag är den mest förekommande företagsformen i världen och forskningen kring familjeföretag har ökat markant under de senaste årtiondena. I takt med globalisering och företagsmässig tillväxt ställs det allt mer krav på företags ekonomistyrning, vilken oftast har en informell karaktär bland familjeföretag. För att ekonomistyrningen ska behålla sin funktion i detta lyfter forskare fram att den behöver inkludera ett mer strategiskt fokus med strategiska styrmedel som understödjer företagsvisionen, något som kan kräva att familjeföretagen genomgår en professionalisering genom inhämtning av extern kompetens. Huruvida strategiska styrmedel används bland familjeföretag eller inte, saknas det dock kvalitativ forskning om, varpå vi har vänt oss mot en familjeföretagsintensiv region som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt, den så kallade Gnosjöregionen. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilken roll strategiska styrmedel har bland familjeföretagen i Gnosjöregionen. Detta har vi ämnat försöka göra genom att fokusera kring tre utvalda strategiska styrmedel, nämligen benchmarking, ABC-kalkylering och balanserat styrkort. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Detta för att öka möjligheten att skapa en djupare förståelse för det undersökta ämnet. Studiens resultat har påvisat att det enda av de undersökta styrmedlen som används formellt är benchmarking, detta genom kontinuerlig prestationsbenchmarking. Vidare har studiens resultat visat på tendenser att de två övriga strategiska styrmedlen ABC-kalkylering och balanserat styrkort används, men att det sker mer informellt. Emellertid ser vi ett ökat intresse och behov för dessa två strategiska styrmedel till följd av företagsmässig tillväxt. Vår slutsats är dock att för att familjeföretag lyckosamt ska kunna implementera dessa tre strategiska styrmedel, så räcker inte professionalisering genom att anställa en extern ekonomichef, utan det krävs en ytterligare professionalisering genom extern kompetens. / Family firms are the most common type of business in the world and the study of family firms has increased significantly over the recent decades. In line with globalization and business growth, the need for management accounting and control have increased which often has an informal characteristic in family firms. Scholars have warned that if management accounting and control is to maintain its relevance it needs to adapt a more strategic focus, through strategic management accounting and control instruments, to underline the vision of the business, which can create the need of professionalization of the family firm, through hiring external expertise. Whether strategic management accounting and control instruments is something that family firms are using or not, has not been investigated with qualitative research, which is why we have focused on a family firm intensive region characterized by high economic growth, the so-called region of Gnosjö. The purpose with this research is to increase the understanding of what role the strategic management accounting and control instruments have within family firms in the region of Gnosjö. We did so by focusing on three specifically chosen strategic management accounting and control instruments, explicitly benchmarking, activity based costing and the balanced scorecard. The study was conducted using a qualitative approach, in which data was collected through semi-structured interviews. This is to increase the ability to create a deeper understanding of the examined subject. The results show that only one of the three surveyed instruments that is being used formally is benchmarking, which is primarily done through continuous performance benchmarking. Furthermore, the study results show tendencies that the two other strategic instruments, activity based costing and the balanced scorecard, is used but in a more informal way. However, we see an increased interest and a need for these two strategic instruments as a result of business growth. Our conclusion is however that if these three strategic management accounting and control instruments are to be successfully implemented in a family firm, professionalization by hiring an external CFO is not enough; instead it requires a further professionalization through external expertise.