Den här uppsatsen belyser allas rätt till staden. Genom att fokusera på de sociala värdena anammas begreppet gränssnitt för att beskriva länken mellan människan och den byggda miljön. I arbetet lyfts detta relativt outforskade begrepp fram och utvecklas så att det kan inkludera olika kvaliteter och värden. Gränssnittet avser här zonen där byggnad möter gaturummet och där det privata övergår till publikt. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken betydelse gränssnittet har i den byggda miljön och om begreppet kan vara behjälpligt i stadsutvecklingsprocesser. Arbetet fördjupar sig i den nya stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Frågorna som ställs är; Hur kan vår användning av begreppet gränssnitt vara till hjälp för att beskriva kopplingen mellan människan och den byggda miljön? och Vad har gränssnittet för roll i utvecklingen av en ny stadsdel som Västra Hamnen i Malmö? Metoderna för studien innefattade intervjuer med bland annat arkitekter och byggherrar, observationer av tre specifika byggnader i Västra Hamnen samt enkäter som skickades till de boende och arbetande för respektive byggnad. Resultaten av studien visade på hur gränssnittet användes, fungerade och resonerades kring. Slutsatsen som dras är att gränssnittszonen besitter stor potential. Begreppet kan hjälpa diskussionen kring den sociala stadsutvecklingen framåt, dock är det ännu inte vidare etablerat i nuläget. Ytterligare forskning bör därför bedrivas för att vidare sprida begreppet och dess vikt. / This essay highlights everyone’s right to the city. By focusing on the social values, the concept of interface as a link between man and the built environment is adapted. Interface, as a relatively unexplored concept, is in this thesis established and explored with its values and qualities. Here it refers to the zone where a building meets the streetspace and where private seeps into public. The aim of the study is to find out the significance of the interface and whether the concept can be helpful in urban development processes. It also takes a stance in a newly developed district called Western Harbour in Malmo, Sweden. The questions asked are; How can our use of the concept interface be helpful in describing the link between man and the built environment? and What role does the interface play in the development of a new district as the Western Harbour in Malmo? The approach of the study was through interviews with, amongst others, architects and developers; observations of three specific buildings in Western Harbour and surveys sent to the residents and employees of each building. Results showed how the interface was used, operated and further reasoned about. The conclusion made is that the interface concept has great potential. It can help the discussion of social urban development evolve, however, it is not yet established. More extensive research should therefore be conducted to further disseminate the concept and its importance.

Det här arbetet handlar om hur man kan utveckla ett digitalt gränssnitt i en vårdapplikation till Region Sörmland, med utgångspunkt från en befintlig vårdapplikation som används av Region Örebro län. Meningen är att designa om gränssnittet så att det är anpassat efter en äldre målgrupp mellan 65–75 år. Designen ska vara användarvänlig, och se till att navigation och information presenteras på ett sådant vis att det sker med en låg kognitiv belastning, och att man ska kunna vara en ny användare med lägre digital förmåga, och ändå kunna förstå hur man enkelt kan nå fram till sitt mål. I den här rapporten testat det hur man kan boka ett vårdbesök digitalt, och hur man kan följa upp vad man har för recept sedan tidigare, och se vad man har för bokade vårdbesök. För att undersöka detta så har olika metoder använts, såsom: litteraturstudie, marknadsanalys, heuristisk analys, behovsanalys, användbarhetstester, SUS-enkät, skisser, wireframe och prototypande. Meningen med att använda dessa olika metoder var att kunna få fram en stadig grund att stå på, genom de olika analyserna och efterforskningen i början av projektet. För att sedan kunna testa prototypen mot användarna, och utvärdera detta med hjälp av affinitetsdiagram och SUS-enkät. Meningen var att kunna se om de förändringar i Region Örebro läns gränssnitt kunde leda till en förbättrad användbarhet för användarna. Med resultatet från användbarhetstesterna, och SUS-enkäten framkommer det att de förändringar som har skett i gränssnittet från Region Örebro läns vårdapplikation, till mid-fi prototypen, och slutligen hi-fi prototypen så kan man se att den upplevda användbarheten har ökat, och att användarna både förstår gränssnittet bättre och att de uppfattar informationen bättre, än vad de gjorde från början. Genom att designa ett gränssnitt med hjälp av olika teorier om kognition, semiotik och affordans så bevisas det att man kan se till att utveckla ett gränssnitt så att det blir lätt att använda för äldre användare, och andra med liknande behov som dem. Detta gör att det förslag på vårdapplikation som föreslås i rapporten till Region Sörmland skulle kunna implementeras av dem.

This paper examines the application of artificial intelligence (AI) in the early stages of the design process, with a specific focus on using AI to develop user-centered designs during the concept phase. The paper presents a qualitative literature study that employs cloud-based tools like Notion and Lateral to organize and categorize relevant research articles. Additionally, the study continuously compares keywords to gain a comprehensive understanding of the topics covered. Its objective is to emphasize the significance of user-centered design and offer a fresh perspective on how AI can assist designers in creating designs that cater to user needs. The paper explores various AI tools and techniques, such as natural language processing (NLP) and machine learning, which can be employed to analyze user data and provide insights into user behavior. Furthermore, it underscores the importance of designers possessing a deep understanding of information architecture, user experience (UX), and interface design to fully leverage the potential of AI tools. While AI tools cannot replace human creativity and expertise, designers must be able to effectively interpret the data provided by these tools and use them to inform their design decisions. The study provides valuable insights into the integration of AI into the design process, resulting in more effective and user-centered designs. It serves as a valuable resource for designers, researchers, and individuals interested in exploring the possibilities of AI in design.

Action-äventyrspels immersion och användbarhet påverkas av deras UI:s form och design. Tidigare forskning visar att diegetiskt UI bidrar till immersion men forskningen saknar insikter om hur olika varianter av UI påverkar spelens användbarhet. Data insamlad från test av spelares upplevelse av immersion och användbarhet i tre olika artefakter – designade med icke-diegetiskt-,meta-perceptivt- och diegetiskt UI – visar att när diegesen ökar så ökar även immersionen, samtidigt som användbarheten sjunker. Eftersom studiens resultat är baserade på tre artefakter som bara använder sig av en variant av UI så visar den inte slutsatser om hur kombinationer av UI kan främja användbarhet och immersion, vilket uppmanar till framtida studier. Studiens resultat uppmanar också till framtida studier i andra genrer av spel.

Immersion är ett tämligen välutforskat område, men de studier som undersöker kopplingen mellan diegetiska gränssnitt och immersion hos spelare har lidit av bristfälliga spelartefakter. Följande studie utnyttjar en spelartefakt som bedömts vara mer passande för att undersöka immersion hos spelare, i syftet att utföra en mer robust undersökning än vad som tidigare gjorts och sätta ett exempel för framtida studier. Undersökningen genomförs genom att deltagare får spela en av två varianter av spelartefakten varefter de får fylla i en enkät om sin upplevelse. Resultaten av undersökningen visar att skillnaden i rapporterad immersionsnivå hos spelare mellan de två grupperna är minimal, vilket kan indikera att immersion är ett för komplext fenomen för att enstaka spelelement ska kunna orsaka mätbara skillnader med deras närvaro respektive frånvaro. Framtida arbete kan ytterligare undersöka forskningsfrågan och andra frågor relaterade till immersion genom att använda ett större antal testpersoner och fokusera på faktorer utöver spelets gränssnitt.

This study attempts to build a foundation for future research about a particular direction in user interface design for VR. More specifically, this paper first investigates different approaches to text input interfaces in VR and further examines a circular peripheral text input interface in order to investigate peripheral user interfaces in VR. Current research indicates that interfaces should be designed with different levels of attention taken into account, so that a user may shift attention between the interface and the result it produces fluidly whilst interacting with it. In this paper, a way to achieve this in VR is proposed, by placing interactive elements of a user interface in the users peripheral vision. Through the implementation of text-input with a peripheral based interface design, the study finds that peripheral user interfaces have potential as a foundation for designing intuitive VR user interfaces and further suggests ways of improving the research in future studies. / Denna studie ämnar ligga till grund för framtida studier om utformandet av gränssnitt i VR med särskilda egenskaper. Mer specifikt undersöker studien olika gränssnittslösningar för textinmatning i VR, för att sedan undersöka ett cirkulärt gränssnitt med element i användarens periferi. Ändamålet är att undersöka brukskvaliteten för gränssnitt i VR med interaktionselement placerade i användarens periferi. Rådande studier tyder på att gränssnitt bör utformas med olika nivåer av användarens uppmärksamhet i åtanke: användaren skall flytande kunna skifta sin uppmärksamhet mellan gränssnittet och resultatet som det producerar under interaktion. I denna studie föreslås ett sätt att uppnå detta genom att placera interaktiva element av ett gränssnitt i användarens perifera synfält. Genom implementeringen av ett gränssnitt för textinmatning med perifera interaktionselement finner studien att perifera gränssnitt har potential som en princip för utformandet av gränssnitt i VR. Studien föreslår slutligen framtida åtaganden för framtida forskning.

Samhället blir alltmer digitalt, något som påverkar bankers system och relation till kunder. Nordea arbetar hårt för att följa den digitala utvecklingen för att tillfredsställa sina kunders behov och önskan. Digitala lösningar minskar den personliga kontakten mellan bank och kund, hur påverkar det relationen? Studien undersöker kunders syn samt Nordeas och konkurrerande bankers arbetssätt gällande bolån. Nordeas webbgränssnitt utvärderas eftersom digitaliseringen gör att hemsidan ses som bankens ansikte utåt och det första kunden möts utav vid digitala bankärenden. Studien syftar till att ta fram ett förbättringsförslag för Nordeas designval och webbgränssnitt. Undersökningar har utförts i form av intervjuer och användartester. Resultatet redovisar för systemets brister och låntagarnas önskan till förbättring. En prototyp med förbättringsförslag redovisas i slutet av rapporten. / The society is becoming more digital, this is affecting bank systems and customer relations. Nordea is working hard to keep up with the digitalization to sustain and satisfy the customer needs. Digital systems are decreasing the personal contact between the bank and its customers, how is this affecting the relation? This study examines customers vision as well as Nordea and their competitor’s way of working with digital mortgage. Nordea’s interface is evaluated as digitalizing allows website to be the bank’s public face and the first thing costumer meet when applying for digital bank errands. The study aims to develop improvements for Nordea’s design choices and interface. The inquiry has been carried out in the form of interviews and user tests. The result of the study accounts for the flaws in the system and the customers wish of improvement. A prototype with enhancements and suggestions of change for Nordea’s webpage is presented in the end of the report.

In order to improve the user experience and increase sales on the web, companies use so-called cookies to collect user data. However, cookies can be a major risk to users' privacy. Since GDPR and LEK were instituted, informed consent is now required to download cookies on users' computers. This is done through so-called cookie banners. These banners have no specific design requirements and the companies can then fill these banners with nudging and dark patterns. This may influence the user to consent to cookies without their intention. Many studies have highlighted the impact of the interface on the user, but several studies have also touched on other factors that can influence the user's choice in a cookie banner, for example the user's knowledge of cookies and situational factors when the user encounters a cookie banner. This study aims to investigate in a qualitative way how the factors knowledge, situational factors and interface, both individually and in interaction, affect the users' privacy choice in a cookie banner. Through nine semi-structured interviews with users from different age groups and backgrounds, the empirical evidence showed how the various factors affect the participants. The way in which the various factors influenced and interacted for the participants' privacy choices was very individual. However, we could determine that all the factors; knowledge, situational factors and interfaces often influence the selection process in various combinations. However, this can be both an awareness of the user, but also a more autonomous process.

Denna rapport syftar till att diskutera processen och resultaten från en forskning som är inriktad på att identifiera hur en tjänst för marknadsanalys helst skulle se ut ur investerare/start-up/affärsutvecklingsperspektiv. När vi kollade på den svenska marknaden fann vi ett gap för marknadsanalysverktyg från enbart öppen data och ville utforska detta. Syftet med denna forskning var att identifiera hur en sådan tjänst skulle se ut utifrån åsikter från människor inom affärsområdet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer i två omgångar, för det första att identifiera vilka data som är mest värdefulla och för det andra att titta på designfaktorerna för tjänsten. Huvudresultaten av denna studie är att de flesta ville ha data som kan hjälpa dem att förstå marknaden, vilka konkurrenter de har och även vilka potentiella kunder de bör kontakta. Med andra ord marknadsutvärdering, marknadsjämförelse, marknadspotential och leadsgenerering. När man skapar en sådan tjänst stöder forskningen att de viktigaste faktorerna är att datan är enkelt visualiserad genom aggregering av datan och förenklade grafer för att snabbt skapa sig en bild av resultatet och att tjänsten har ett effektivt sökverktyg. Sökverktyget bör ha en filtreringsfunktion som gör det enkelt att ändra sin sökning under tiden man använder tjänsten. Begränsningar som är värda att ta hänsyn till är faktorn att basera denna tjänst på öppen data från svenska institutionersom ”Bolagsverket” och ”Skatteverket” och främst använda SNIkodsystemet har mött starka negativa åsikter eftersom detta system är föråldrat och ger ett perspektiv på hur vi brukade beskriva företag i det förflutna och inte hur de arbetar idag. För att sammanfatta denna rapport har stödet för den här typen av tjänster varit överväldigande och därför har vi som författare tagit det på oss att förhoppningsvis föra detta till marknaden. / This thesis aims to discuss the process and results of a research focused on identifying how a service for market analysis would preferably look like from an investor/startup/businessdevelopment perspective. After researching the Swedish market, we found a gap for market analysis tools provided from purely open-data. The goal of this research is to identify how such a service would look like based on the opinions of people in the business area. The method used is semi-structured interviews in two rounds, firstly identifying which type of data is most valuable and secondly looking at the design factors of the service. The main results of this study are that most people want data that can help them understand the market, what competitors they have and also what potential customers they should approach. In other words market evaluation, market comparing, market capacity/potential and lead-generation. When creating a service of this kind the research supports the most important factors being easily visualized through aggregating data and simplified graphs and the service offering an effective search tool. The search tool must have the possibility to modify through a filtering function. Limitations worthy of taking in to account are the factor of basing this service on the open-data provided by Swedish institutions like “Bolagsverket” and “Skatteverket”, primarily using the SNI-codesystem have met strong negative opinions since this system is outdated. This provides a perspective on how we used to describe companies in the past and not how they operate today. Concluding this thesis the support for this kind of service have been overwhelming and therefore we as authors have taken it upon ourselves to hopefully bring this to the market.

Denna kandidatuppsats presenterar design, implementation och testning av ett grafisktgränssnitt för CertCenter, en applikation för hantering av X.509-certifikat på Nordic MedtestAB. Vid starten av kandidatarbetet består CertCenter av ett Swagger-gränssnitt, som ärutvecklat med Python och FastAPI, med en MongoDB-databas för lagring. Det befintligaAPI:t och arbetssättet för certifikathantering på Nordic Medtest har visat vara otillräckligt ochmedför flera utmaningar för användarna, såsom komplexitet, bristande översikt ochspårbarhet av certifikatens livscykler samt bristande hantering av behörigheter. För attförenkla certifikathantering är syftet att utveckla ett grafiskt gränssnitt med hjälp av ReactJSoch komponenter från Ineras Designsystem. Metoder som användes inkluderarsemistrukturerade intervjuer och fokusgrupper med målgruppen för att identifiera behov ochmål, framtagning av kravspecifikation, prototyputveckling, implementering i ReactJS, ochslutligen utforskande test av gränssnittets funktionalitet och design. Resultatet visar att detutvecklade gränssnittet gör det möjligt för anställda på Nordic Medtest att söka eftercertifikat, ta del av certifikatsinformation, ladda ner certifikat, kopiera certifikatets PEM ochCSR i textformat, skapa nya samt uppdatera certifikat. Slutsatsen visar på att införandet av ettgrafiskt gränssnitt för CertCenter kan effektivisera skapandet, hanteringen och uppdateringenav X.509-certifikat jämfört med det nuvarande API:t. Ett grafiskt gränssnitt kan hjälpaanvändarna att förstå, tolka och använda CertCenter utan behovet att förstå eller undersökaAPI-svar i JSON-format. En tydlig uppdelning av funktioner och användargrupper gör dettydligt för användarna vilka funktioner de har behörighet att utföra till skillnad från API:t däralla anrop är tillgängliga för alla. Vidare betonas vikten av att involvera användarna idesignprocessen, iterativ testning av gränssnittet, användartester samt prioritering ochimplementering av kvarstående krav för att säkerställa att fortsatt utveckling av gränssnittetmöter användarnas behov och är användbart för dem.