Den mänskliga populationen har tredubblats på 70 år och det råder konsensus om att människan är den dominerande faktorn till klimatförändringarna och den negativa påverkan på ekosystemens processer. Det betonar att den globala utvecklingen främst vilar i mänsklighetens händer, inte minst den urbana utvecklingen då städer i hög grad driver på klimatpåverkan. Därför behövs social-ekologiska hållbara system i städerna utvecklas för att bidra till global hållbarhet och för att främja människors välbefinnande. I städer är grönområden viktiga för människors välbefinnande och gynnar även den ekologiska anknytningen som är betydande för miljöfrämjande värderingar vilket understryker vikten av invånares integreringsmöjligheter med grönområden. Studier pekar däremot på att upplevd otrygghet kan hindra integreringen med grönområden och att kvinnor i högre utsträckning upplever barriärer än män.  Samuelsson, Peterson, Legeby, Brandt, & Barthel (2018) studie syftade till att undersöka människors upplever i Stockholm ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Med den studien som utgångspunkt syftar detta examensarbete till fördjupad förståelse för hur den urbana miljön påverkar registrerade upplevelser baserat på upplevd trygghet och även ur ett könsperspektiv. Samuelsson et al. (2018) utgick från en upplevelse- och deltagande baserad metodik för att förena rumsliga och erfarenhetsmässiga aspekter. I detta examensarbete utfördes därmed två statistiska kvantitativa analyser där den första syftade till att studera samband mellan upplevelser baserat på upplevd trygghet och miljökvalitet. Resultatet visade att positiva trygga upplevelser registrerats främst i grönområden och negativa otrygga i byggd stadsmiljö. Baserat på så få negativa registrerade upplevelser i grönområden syftade den andra analysen till att enbart analysera skillnaden mellan kön och positivt registrerade upplevelser i grönområden och i byggd stadsmiljö. Resultatet visade att kvinnor skattar både byggd stadsmiljö och grönområden i högre grad än män. Resultatet visade även att grönområden i högre grad skattats som positiva än byggd stadsmiljö. Det fanns ingen interaktionseffekt mellan kön och miljökvalitet, men en tendens till ett signifikant resultat.  Utifrån behovet att utveckla hållbara social-ekologiska system i städer för att främja global hållbarhet finns även ett behov att studera människors upplevelser i den urbana miljön. Utifrån resultaten i examensarbetet dras slutsatsen om att åtgärder i stadsutvecklingsprocessen främst bör riktas att designa den byggda stadsmiljön för att främja människors välbefinnande och att grönområden ska bibehållas och stärkas. Studier har visat på att kvinnor i högre utsträckning upplever barriärer för att interagera med grönområden men detta resultat visade inga belägg för det utan tvärtom att kvinnor skattar upplevelser i grönområden högre än män. Därmed anses det vara intressant att i framtida studier studera andra individuella skillnader som kan påverka upplevelserna, exempelvis fysiska och psykiska barriärer. Det vore även intressant att vidare studerar hur element i den urbana miljön, som belysning och bullernivåer, påverkar människors upplevelser och upplevda trygghet. Dessutom bidrar det här examensarbetet med betydande förbättringsförslag till hur framtida PPGIS-undersökningar kan utformas för att förbättra analysmöjligheterna. / The human population has tripled in 70 years and there is a consensus that humankind is the dominant factor in climate change and that ecosystem processes are adversely affected. It emphasizes that global development is primarily in the hands of humanity and, not least, the urban development as cities are greatly driving climate change. This requires sustainable urban systems to contribute to global sustainability and to promote people's well-being. In cities, green spaces are particularly important for people's well-being and also promote the ecological connection that is important for environmental-promoting values. It underlines the importance of residents' integration opportunities with green spaces. Studies, on the other hand, suggest that perception of unsafety can hinder integration with green spaces and that women experience barriers to a greater extent than men.  Samuelsson, Peterson, Legeby, Brandt, & Barthel (2018) study aimed to investigate people's experiences in Stockholm from an environmental-psychology perspective. Based on this study, this thesis aims at a deeper understanding of how the urban environment affects experiences based on perceived safety and from a gender perspective. Samuelsson et al. (2018) study was based on an experience- and participation-based approach to combining spatial and experiential aspects. In this work, two quantitative statistical analyses were carried out in which the first analysis was aimed to study whether there were links between experiences, based on perceived safety, and environmental quality. The result showed that positive safe experiences were recorded mainly in green areas and negative unsafe in built urban environments. Based on a small percentage of negative experiences in green areas the second analysis aimed to analyze only the difference between gender and positively recorded experiences in green areas and in built urban environments. The results showed that women estimating both built urban environment and green spaces in a higher grade than men based on perceived safety. The results also showed that green spaces were more appreciated as positive experiences than built urban environments. There was no statistical interaction between gender and environmental quality, but a tendency of a significant result.  Based on the necessity to develop sustainable social-ecological systems in cities to promote global sustainability, there is also a need to study people's experiences in the urban environment. Based on the results of this thesis, it is concluded that actions in the urban development process should primarily focus on designing the built urban environment in order to promote people's well-being and green spaces should primarily be maintained and strengthened. Studies have shown that women in a greater extent experience barrier to integrate with green spaces, but this thesis showed no evidence of this, instead women rate experiences in green spaces higher than men. Therefore, it is considered interesting to study individual differences that can affect experiences instead, such as physical and mental barriers. It would also be interesting if future studies aimed to study how elements of the urban environment, such as lighting and noise levels, affect people's experiences and perceived safety. In addition, this thesis contributes significant improvement proposals to how future PPGIS surveys can be designed to improve analysis opportunities.

The concept of accessibility has in recent years been more used in urban planning, where access to urban services and attractive places, such as green areas, is desirable. In a rapidly growing city region like Stockholm, accessibility is especially important in order to provide an attractive and sustainable region. Several studies have supported the positive correlation between green areas, human well- being and sustaining a good quality of life. However, it is rather the qualities possessed by a green area that is attractive and not necessarily the space itself. Moreover, access to green areas is considered to affect the property values and can further indicate whether a green area quality is demanded or not since it may differ depending on the green area type and its quality. Although studies concerning accessibility to green areas and the correlation to property values already have been conducted to some extent for Stockholm, the combination of qualitative green areas have not been extensively researched for the entire region with a network analysis approach. The purpose of this study is to measure the accessibility to green area qualities within the Stockholm region and further assess whether the measured distances correlate with the property values within the region. In this thesis, four green area qualities are selected, based on experience values, which are: Spacious, Quietness, Parks and Protected areas for biodiversity. These green area qualities are considered to contribute to individual’s quality of life, but for their usefulness from a regional planning perspective, a combination of different qualities could have been more attractive. The access is further measured from each dwelling in the Stockholm region to these green area qualities, via the pedestrian road network, for different geographical divisions within the region. These four divisions are: Archipelago areas, Urban countryside areas, Countryside areas and Urban areas. The accessibility analysis is conducted by using a GIS-based network analysis. The correlation between the measured distances and the property values per area is determined by using the Pearson correlation method. The results show that the access to spacious green areas generally is at least good in the entire region, while the access to quietness and protected areas for biodiversity generally is poor. The access to parks is only measured for Urban areas, due to limited mapping, and the results show that a majority have at least good access. Also, the results show that dwellings generally have best access to spacious green areas, while they have poorest access to quietness within the entire region. Dwellings located in the outer parts of the Urban areas had poorer access to Parks than in the more central areas. Moreover, the results indicate that there are differences in access for different geographical divisions within the region and it can be concluded that Urban areas have generally poorer access than the more rural areas. It is found that all different datasets have a positive correlation between the measured distance and the property values per areal, which means that dwellings located far away from these green area qualities have higher property values. The exceptions were for the green area quality: Parks, in Urban areas, and the green area quality: Protected areas for biodiversity, in Urban countryside areas, which instead had a negative correlation. Basically, this means that these dwellings located close to parks in Urban areas and close to protected areas for biodiversity in Urban countryside areas have higher property values. The study further shows that the correlation between all datasets is weak. These weak correlations are however assumed to be affected by other location factors that may have directly opposite correlations to these green area qualities, such as access to the city center, public transport and other urban services. However, all correlations in this study are found to be statistically significant, which mean it can be concluded that a true correlation exists, although it is weak. For the statistical results to be more useful from a regional planning perspective, other location factors could be analyzed as well, in order to get a better understanding of the statistical results. Finally, the results from both the accessibility analysis and the statistical analysis can be used as a basis for future planning and as a spatial decision support to sustain a good quality of life within the Stockholm region. / Konceptet tillgänglighet har under de senaste åren använts mer frekvent inom stadsplanering, där tillgänglighet till urban service och attraktiva platser, så som grönområden, är önskvärt. I en snabbt växande stadsregion som Stockholm är tillgänglighet extra viktigt för att bidra till en attraktiv och hållbar region. Ett flertal studier stödjer att det finns en positiv korrelation mellan grönområden, mänskligt välmående och att upprätthålla en god livskvalitet. Det är dock snarare kvaliteterna ett grönområde besitter som är attraktivt och inte nödvändigtvis själva ytan. Följaktligen kan tillgänglighet till grönområden anses påverka fastighetsvärdet och kan vidare ge en indikation om vilka grönområdeskvaliteter som efterfrågas, då det kan variera för olika grönområdestyper med olika kvaliteter. Trots att studier angående tillgänglighet till grönområden och korrelationen till fastighetsvärden redan har utförts i viss utsträckning i Stockholm, saknas kombinationen med grönområdeskvaliteter på en regional nivå med ett nätverksanalytiskt angreppssätt. Syftet med denna studie är att mäta tillgängligheten till grönområdeskvaliteter i Stockholmsregionen och vidare att bedöma om det uppmätta avståndet mellan fastigheter och grönområden korrelerar med fastighetsvärden i regionen. I studien väljs fyra grönområdeskvaliteter baserat på upplevelsevärden, vilka är: Rymd, Rofylldhet, Park och Skyddade områden för biodiversitet. Dessa kvaliteter antas bidra till ökad livskvalitet, men dess användbarhet inom regional planering skulle kunna vara mer attraktiv om de kombineras med andra kvaliteter i analysen. Tillgängligheten mäts från varje bostad i Stockholmsregionen till dessa grönområdeskvaliteter, via gångvägsnätet, för olika geografiska områden inom regionen, vilka är: Skärgård, Tätortsnära landsbygd, Landsbygd och Tätort. Detta utförs genom att använda en GIS-baserad nätverksanalys. Korrelationen mellan det uppmätta avståndet och fastighetsvärden per areal bestäms genom att använda Pearsons korrelationsmetod. Resultatet från tillgänglighetanalysen visar på att tillgängligheten till rymliga grönområden generellt sett är bra eller mycket bra i hela regionen, medan tillgängligheten till rofylldhet och skyddade områden för biodiversitet generellt sett är dålig. Tillgängligheten till parker är endast uppmätt för urbana områden på grund av begränsad kartering och resultatet visar på att majoriteten har bra eller mycket bra tillgänglighet. Följaktligen indikerar resultaten att tillgängligheten skiljer sig för de olika geografiska områdena inom regionen och det kan konstateras att urbana områden generellt sett har sämre tillgänglighet än landsbygdsområden. Dessutom indikerar resultaten att tillgängligheten varierar mellan de olika grönområdeskvaliteterna. Användbarheten av tillgänglighetsresultaten antas vara relevant för framtida regionala planerare som ämnar fokusera på dessa specifika kvaliteter. För att få ett mer heltäckande perspektiv angående befolkningens livskvalitet i regionen behövs dock även andra grundläggande kvaliteter inkluderas i tillgänglighetsanalysen. Kvaliteterna i denna studie kan dock bidra som en del i bedömningen av regional tillgänglighet med fokus på att upprätthålla en god livskvalitet. Den statistiska analysen visar att alla olika dataset har en positiv korrelation mellan det uppmätta avståndet och fastighetsvärdet per areal, vilket innebär att fastighetsvärdet ökar för bostäder som ligger långt ifrån dessa grönområdeskvaliteter. Undantagen för detta är: Park, i urbana områden, och Skyddade områden för biodiversitet, i tätortsnära landsbygd, som istället har en negativ korrelation. Detta innebär att fastighetsvärdet ökar för bostäder som ligger nära parker i urbana områden och skyddade områden för biodiversitet i tätortsnära landsbygd. Studien visar även på att korrelationerna mellan samtliga nämnda variabler är svaga. Dessa svaga korrelationer antas bero på inverkan av andra samverkande lägesfaktorer, såsom tillgänglighet till stadskärnan, kollektivtrafik och annan urban service, som möjligtvis har direkt motsatt korrelation till dessa grönområdeskvaliteter. Samtliga korrelationer är dock statistiskt signifikanta, vilket innebär att slutsatsen kan dras att det finns en sann korrelation, även om den är svag. För att få det statistiska resultatet mer användbart för regional planering kan även andra lägesfaktorer analyseras för att få en bättre förståelse för det statistiska resultatet. Slutligen kan resultaten från både tillgänglighetsanalysen och den statistiska analysen användas som ett underlag för framtida planering och som en del av ett rumsligt beslutsstöd för att upprätthålla en god livskvalitet inom Stockholmsregionen.

Grönområden i urbana miljöer bidrar med många centrala funktioner vilka är livsviktiga för både djur och människor, exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och positiva hälsoeffekter. Förekomsten av grönområden och dess funktioner hotas däremot av den snabba globala urbaniseringen som ger upphov till förändrad markanvändning. Enligt Göteborgs Stads lokala miljömål ämnar staden att bli ekologiskt hållbar till år 2030 och detta ska uppnås genom en ökad biologisk mångfald och bevarande av grönområden. Göteborg har blivit utnämnd till Sveriges grönaste stad, men samtidigt har grönområdena minskat mellan åren 1986-2019 och fortsätter att minska på grund av exploatering. Syftet med examensarbetet var därmed att öka kunskapen om vad som ger upphov till att det tas beslut som orsakar reducering av urbana grönområden trots uppsatta mål för bevarande av dessa, vilket var ett eftersatt forskningsområde. För att uppnå syftet användes en induktiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom miljöpsykologiska, miljöetiska och policyteorier, nämligen värden, goal-framing theory, värdepluralism och lömska problem. Studien kom fram till att Göteborgs stadsplanering innefattade flera lömska problem och värdekonflikter vilka uttrycktes genom målkonflikter, som tillsammans med starka hedonistiska och egoistiska värden samt vinstdrivande mål hade en negativ inverkan på förekomsten av Göteborgs grönområden. / Green spaces in urban areas contribute with many key functions that are vital for both animals and humans, such as biodiversity, ecosystem services and positive health effects. However, the existence of green spaces and their functions are threatened by the rapid global urbanization that is causing land use changes. According to the City of Gothenburg’s local environmental goals, the city aims to become ecologically sustainable by the year of 2030 through increased biodiversity and nature conservation. Gothenburg has been named as Sweden's greenest city, although the green spaces in Gothenburg have decreased between the years 1986–2019 and will continue to decline due to exploitation. The purpose of this bachelor’s thesis was thus to increase knowledge about what stimulates decisions that cause a reduction of green spaces in Gothenburg despite set conservation goals, which was a neglected research area. To achieve the purpose, an inductive qualitative method was used with semi-structured interviews. The results were analyzed through theories of environmental psychology, environmental ethics and policy, namely values, goal-framing theory, value pluralism and wicked problems. The study concluded that Gothenburg's urban planning included several wicked problems and value conflicts that were expressed through goal conflicts, which negatively affected Gothenburg’s green spaces. Furthermore, strong hedonistic and egoistic values as well as gain goals, also had a negative impact on the existence of Gothenburg's green spaces.

Att vara fysiskt aktiv är avgörande för att förbättra den fysiska hälsan. Det ger en förbättrad självkänsla och minskar risken för att drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. En stillasittande livsstil är den fjärde vanligaste orsaken till en förtida död och innebär en årlig kostnad på 270 miljarder kronor globalt. Trots detta lever många människor en stillasittande vardag, men det är inte människans biologiska behov av fysisk aktivitet som har förändrats, utan snarare förutsättningarna och kraven. På senare år har konceptet om rörelserikedom introducerats i Sverige med målet att få människor att röra sig mer och att göra det hela livet. Rörelserikedom handlar om att individer ska skapa ett livslångt intresse, vilja och nöje för fysisk aktivitet. Utifrån den bakgrunden syftar detta kandidatarbete till att skapa en bredare förståelse för hur fysisk planering som ett verktyg kan användas för att främja fysisk aktivitet utifrån konceptet rörelserikedom. Det syftar också till att undersöka hur en funktionsblandad stadsdel kan utformas för att främja vardaglig motion och rörelse. För att uppnå syftet har ett gestaltningsförslag tagits fram för Gamla industriområdet i Kalmar. Gestaltningsförslaget bygger på en sammanställd kunskapsöversikt som redogör hur den byggda miljön kan delas upp i så kallade stödjande miljöer för fysisk aktivitet, samt en platsanalys i Kalmar som genomfördes för att skapa en förståelse för platsens förutsättningar och möjligheter. Resultatet av undersökningen visar att utformningen av grönområden, mötesplatser, gaturum och bebyggelse är det som har störst påverkan på möjligheten till fysisk aktivitet. Vidare är även aktiv transport och skolgårdar av stor betydelse. Resultatet visar att benägenheten av att vara fysiskt aktiv påverkas av närhet och tillgång, varierande och inbjudande miljöer, förekomsten av en mångfald av aktiviteter samt ytor för lek och rörelse. Även möten mellan människor och mikroklimat har stor betydelse. Konceptet rörelserikedom ger inga färdiga lösningar för hur det kan tillämpas inom fysisk planering. I detta arbete presenteras ett antal designprinciper för hur den fysiska miljön kan utformas utifrån konceptet genom att skapa miljöer som är barnvänliga, tillgodoser bekvämlighet, främjar variation, inkludering och möten mellan människor samt erbjuder en mångfald av aktiviteter.

Världens befolkning ökar idag i rask takt. Om cirka 30 år beräknas det bo närmare tio miljarder människor i världen, varav över sex miljarder beräknas bo urbant. Urbaniseringen ökar kraftigt vilket sätter stor press på den fysiska planeringen. För att kunna inhysa en ökande befolkning är det många kommuner som satsar på att förtäta städerna. Dock leder förtätning till att de grönområden som finns i städerna blir allt färre vilket gör att städerna blir fragmenterade och att invånarna får allt längre till rekreationsområden. Vilka är viktiga för människans hälsa och välbefinnande. Städer måste ha grönområden som klarar ett ökat besökstryck eftersom slitaget ökar. Slitage, förändrad markanvändning och fragmentering påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster negativt, både lokalt och regionalt. Ett samhälle med låg biologisk mångfald och få ekosystemtjänster har sämre förutsättningar för att klara chock och stress såsom pandemier och en ökad befolkning. I denna kvalitativa studie undersöks hur Järfälla kommun, Sollentuna kommun samt Sundbybergs stad i Stockholmsregionen arbetar med ett ökat besökstryck på sina grönområden. Samtliga kommuner har olika förutsättningar men gemensamt är att alla har en förväntad befolkningsökning samt hög befolkningstäthet. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer med kommunala tjänstemän samt dokumentanalys av kommunernas översiktsplaner. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning kring ekosystemtjänster i urban miljö samt social-ekologiska system. Resultatet visar att samtliga kommuner i någon form har förändrat sitt arbete till följd av det ökade besökstrycket och det beräknade ökade invånarantalet. Förvaltning, planering, samverkan, kunskap och värdering är viktigt för att skapa ett hållbart och resilient samhälle. / The world's population is growing rapidly. It is estimated that almost ten billion people will live in the world in about 30 years, of which over 6 billion people are estimated to live in urban areas. Urbanization is increasing, which puts great pressure on urban planning. In order to accommodate an increasing population, many municipalities plan to densify the cities. However, densification leads to fewer green areas in the cities, which means that the cities become fragmented and that the inhabitants have longer distances to recreational areas. Which are important to human health and welfare. Cities must have green areas that can withstand an increased visitor pressure as wear and tear increases. Wear and tear, changes in land use and fragmentation have negative effects on biodiversity and ecosystem services, both locally and regionally. A society with low biodiversity and few ecosystem services is less able to cope with shock and stress such as pandemics and an increased population. This qualitative study examines how Järfälla municipality, Sollentuna municipality and the city of Sundbyberg in the Stockholm region work with increased visitor pressure in their green areas. All municipalities have different conditions, but they all have in common that they have an expected population increase and a high population density. The empirical data has been collected with the help of interviews with municipal officials and document analysis of the municipalities' general plans. The theoretical framework consists of previous research on ecosystem services in urban environments and social-ecological systems. The results show that all municipalities in some forms have changed their work because of the increased visitor pressure and the estimated increased number of inhabitants. Management, planning, collaboration, knowledge and evaluation are important for creating a sustainable and resilient society.

Parker och grönområden är betydelsefulla för en stad och har många viktiga egenskaper och funktioner för både enskilda människor och för att möta de klimatutmaningar som samhället står inför. För människor erbjuder de plats för att socialisera, koppla av och njuta samtidigt som den biologiska mångfalden främjas, dagvatten tas omhand samt att det skänker karaktär för dess stad. När dessa grönytor presenteras för allmänheten upphöjs dem som attraktiva, inbjudande och trygga där det finns möjlighet för olika aktiviteter under dagtid. Under kvälls- och nattetid riskeras deras karaktär att ändras när mörkret faller, platsen avfolkas och människors rörelsemönster förändrar. Detta arbete fokuserar på att studera människors uppfattning av trygghet i parker och grönområden i städerna under kvälls- och nattetid idag och vilka fysiska faktorer som ger upphov till denna uppfattning. Studien är upplagd som en enkätundersökning som har skickats ut via mejl och sociala medier till människor över hela Sverige. Enkäten ställer frågor om människors egen uppfattning om trygghet i städernas parker och grönområden under kvälls- och nattetid, vilka fysiska faktorer som påverkar, synen på kommunernas kommunikation och ordningsmaktens arbete. Resultatet visar att människor i städerna känner otrygghet i våra parker och grönområden under de mörka timmarna på dygnet. Det visar även att människor undviker att röra sig eller vistas i parker och grönområden under kvälls- och nattetid. Från undersökningen går att utläsa vilka fysiska faktorer som påverkar uppfattningen av otrygghet, som exempelvis vegetationens storlek och placering, belysning samt otydliga gångstråk. Från dessa påverkande fysiska faktorer visas att mörka platser är den största faktorn för otrygghet. Enkätens respondenter anger även att med högre närvaro av ordningsmakten och mer kameror utplacerade så skulle känslan av trygghet öka. Med allmänhetens åsikter av vad som ger otrygghet idag mot hur kommunernas trygghetsarbeten bevisas här att man inte har lyckats. Resultatet av studien ger utrymme för att kunna skapa en diskussion mot att stärka den fysiska miljön i våra parker och grönområden. / Parks and green areas are important to a city and have many different characteristics and functions, both for individuals and the climate challenges society is facing. For the people they offer a place to socialize, relax and enjoy while promoting biodiversity, taking care of stormwater and giving character to the city. When these green spaces are presented to the public, they are raised as attractive, inviting and safe where there is the opportunity for various activities during the day. But in the evening and night time, their character is at risk of changing as darkness falls, the place is depopulated and people's movement patterns change. This work focuses on studying people's perceptions on sense of safety today in parks and green areas in cities during the evening and night hours, and what physical factors that cause this perception. The study is designed as a survey that has been sent out by e-mails and social media to people all over Sweden. The survey asks questions about people's own perceptions on sense of safety in urban parks and green areas during the evening and night hours, what physical factors affect, the view of the municipalities' communication and the work of the authorities. The result shows that people in the cities are not feel safe in our parks and green areas during the dark hours of the day. It also shows that people avoid moving or staying in parks and green areas during the evening and night hours. From the survey it is possible to find out which physical factors that affect people perception of safety, such as the size and location of the vegetation, lighting and unclear walking paths. From these affecting physical factors it is shown that dark places are the larges factor for felling of safety. The survey respondents also state that with a higher presence of police and more cameras deployed, the feeling of safety would increase. With the public's views of what gives the felling of safety nowday agains municipalities' safety work proves here that they have not succeeded. The result of the study gives room to for a discussion about strengthening the physical environment in our parks and green areas.

I stadsmiljöer världen över står grönområden som fundamentala inslag för att skapa levande och hållbara städer. Dessa områden erbjuder en rad fördelar, exempelvis att förbättra människors fysiska och psykiska hälsa. I ett samhälle där stressrelaterade sjukdomar blir allt vanligare, finns det en allt större angelägenhet att forska kring stadens gröna tillgångar. Forskning pekar även på att grönområden kan fungera som broar mellan medborgare från olika socioekonomiska bakgrunder, och kan motverka de klyftor som finns i samhället. Grönområden är dock ofta ojämnt fördelade inom städer, och att denna fördelning styrs ofta av sociala faktorer. Det finns därmed ett intresse att undersöka hur kommuner uttrycker sina visioner och mål gällande grönområden.I denna uppsats undersöks hur rumslig rättvisa och social hållbarhet, specifikt kopplade till grönområden, återspeglas och beskrivs i de visioner och mål som presenteras i en kommuns översiktsplan. I detta fall har uppsatsens undersökning valt att fokusera på Västerås Stads översiktsplan. Visar översiktsplanen en medvetenhet gällande tillgänglighetsutmaningar till grönområden i relation till sociala faktorer, och om översiktsplanen tydliggör konkreta åtgärder och strategier för att tackla dessa frågor.Uppsatsens undersökning har tillämpat Mats Lindbergs metod för kvalitativ idéanalys, för att utforska de idéer, i form av de visioner, mål och strategier som uttrycks i Västerås Stads översiktsplan. Undersökningen har använt sig av värdeutsagor, beskrivande utsagor och föreskrivande utsagor för att undersöka hur rumslig rättvisa och socialhållbarhet reflekteras i kommunens visioner, mål och strategier för grönområden.Undersökningen visar på att Västerås Stads översiktsplan starkt reflekterar både principerna för rumslig rättvisa och social hållbarhet genom sitt fokus på invånarnas välbefinnande och tillgänglighet till stadens resurser. Undersökningen visar även på att Västerås Stads strategier och åtgärder lägger ett stort fokus på att det handlar om ett helhetsperspektiv. Beslut måste tas med framtiden i åtanke och grundade i kunskap, både utifrån naturliga förutsättningar och invånarnas erfarenheter.

Urbanisering och förtätning av städer utmanar arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald. En förlust av biologisk mångfald hotar långsiktigt fungerande ekosystem som levererar ekosystemtjänster. Balansen mellan natur och människa är därför viktig att åstadkomma. Städer ses trots sina utmaningar som en alternativ miljö för biologisk mångfald. För att göra en förändring i förlusten av biologisk mångfald blir urban vildmark en viktig komponent i befintliga grönområden. Denna studie syftar till att kartlägga utmaningar och möjligheter för kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden. Utmaningarna och möjligheterna ses som ett underlag till kommunernas förgröningsstrategier. En innehållsanalys har utförts av valda stadsförgröningsplaner med olika dokument från kommunen och underlag från Naturvårdsverket. Semistrukturerade intervjuer har även utförts med tjänstemän som arbetar inom miljöyrken i tre kommuner och en representant från Naturvårdsverket. Kompletterande metoder har varit photo-elicitation method och observation av utvalda platser. Denna studie fann en del utmaningar och möjligheter med ett kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Den mest synliga möjligheten är att arbetet med urban vildmark som en grund i en förgröningsstrategi utgår från ett multifunktionellt perspektiv. Ett arbete utifrån ett sådant perspektiv gör det möjligt att arbeta med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Förhoppningen är att denna studie kan ge ett nytt perspektiv på hur urban vildmark kan inkluderas för biologisk mångfald i kommunala förgröningsstrategier. / Urbanization and the densification of cities challenges efforts to halt the loss of biodiversity. A loss of biodiversity threatens long-term functioning ecosystem that provides ecosystem services. Therefore, achieving a balance between nature and humans is crucial. Despite their challenges, cities are seen as an alternative environment for biodiversity. To make a change in the loss of biodiversity, urban wilderness becomes an important component in existing green spaces. This study aims to map the challenges and opportunities for municipal strategic work with urban wilderness in green areas. The challenges and opportunities are viewed as a basis for municipalities' greening strategies. A content analysis has been conducted of selected urban greening plans with various documents from the municipalities and materials from the Swedish Environmental Protection Agency. Semi-structured interviews have also been carried out with officials working in environmental professions in three municipalities and a representative from the Swedish Environmental Protection Agency. Complementary methods have included the photo-elicitation method and observation of selected sites. This study found several challenges and opportunities in municipal strategic work with urban wilderness in green spaces for biodiversity. The most prominent opportunity is that the work with urban wilderness as a foundation in a greening strategy is based on a multifunctional perspective. Working from such a perspective makes it possible to address urban wilderness in green spaces for biodiversity. The hope is that this study can provide a new perspective on how urban wilderness can be included for biodiversity in municipal greening strategies.

In this research, I explored the spatial relationships between urban green spaces (UGSs) accessibility and the demographic characteristics of the 26 municipalities across Stockholm Region (SR). I selected seven demographic variables for this research: age, gender, employment, income, education, country of birth and household status. I collected spatial and demographic data from available open-access online sources. I defined a threshold of 300 m, as the maximum acceptable distance between each residential building and the nearest UGS and used UGS per capita and inequity rate of access to UGS as two metrics for measuring environmental justice in terms of access to UGS. Using a network analysis, hotspot analysis, and correlation analysis, I mapped the spatial distribution of inequities in terms of access to UGSs; identified and characterized the hotspots and coldspots of inequity in terms of access to UGSs; and examined possible relationships between UGSs and the demographic characteristics of the 26 municipalities across SR. The results of my research indicated that despite the abundance of UGSs in SR, the spatial distribution of UGSs in SR is uneven and therefore, access to UGSs is not equitable for all residents. The results also indicated that access to UGSs in municipalities with higher percentages of the elderly, women, high-income groups, and people born in Sweden is easier. In contrast, access to UGSs in municipalities with higher percentages of retirees, middle-income groups, younger people, employed individuals, and people born outside Europe is worse. My research suggests that UGS accessibility is influenced by complex factors and need local-scale interventions in each area depending on the local issues of concern. Future research should focus on more localized data and finer spatial scales, incorporating a more detailed consideration of UGSs and accessibility to better investigate the interactions between UGSs and demographic variables. / I denna forskning undersöker jag de rumsliga relationerna mellan tillgängligheten till urbana grönområden (UGS) och demografiska egenskaperna hos de 26 kommunerna i Stockholmsregionen (SR). Jag valde ut sju demografiska variabler för denna forskning: ålder, kön, sysselsättning, inkomst, utbildning, födelseland och hushållsstatus. Jag samlade in rumsliga och demografiska data från tillgängliga online källor med öppen åtkomst. Jag definierade en tröskel på 300 m som det maximalt acceptabla avståndet mellan varje bostadshus och den närmaste UGS och använde UGS per capita och ojämlikhetsgrad i tillgång till UGS som två mått för att mäta miljörättvisa avseende tillgång till UGS. Med hjälp av nätverksanalys, hotspot-analys och korrelationsanalys kartlade jag den rumsliga fördelningen av ojämlikheter i förhållande till UGS; identifierade och karakteriserade hotspots och coldspots för ojämlikheter i förhållande till UGS; och undersöker möjliga relationer mellan UGS och demografiska egenskaper hos de 26 kommunerna i SR. Resultaten av min forskning visade att trots ett överflöd av UGS i SR är den rumsliga fördelningen av UGS i SR ojämn och därmed är tillgången till UGS inte rättvis för alla invånare. Resultaten visade också att tillgången till UGS är enklare i kommuner med en större andel äldre, kvinnor, personer med höga inkomster och personer födda i Sverige. I motsats till detta är tillgången till UGS sämre i kommuner med ett högre andel pensionärer, personer med medelinkomster, yngre människor, anställda och personer födda utanför Europa. Min forskning antyder att tillgången till UGS påverkas av komplexa faktorer och kräver lokala insatser i varje område beroende på lokala omständigheter. Framtida forskning bör inriktas på mer lokaliserade data och finare rumsliga skalor, inkludera en mer detaljerad betraktelse av UGS och tillgänglighet för att bättre undersöka samspelet mellan UGS och demografiska variabler.

Maintaining and achieving a sustainable city is today a challenge, specifically as urbanisation and climate change continue to increase. Green cities are an opportunity to achieve a sustainable society. It promotes urban sustainability in several aspects: Trees reduce heat islands and flooding; Green areas provide space for physical activity and social cohesion; And plants promote recreation which generates better public health. However, social injustice risks arise when the green structure is insufficiently planned, and some areas are prioritised sooner than others. It is common for socio-economically vulnerable areas to become less prioritised in urban planning, and the distance to the nearest green area can have a major impact on whether it is used or not. This study examines the municipality of Jönköping, which is located in Småland, Sweden. The aim is to investigate how the municipality plans to advocate social justice when implementing and planning green structures. The study is based on a text analysis of the municipality’s planning documents in parallel with semi-structured interviews to examine visions and efforts further. The study identifies how social justice is taken into consideration in the planning, and what challenges exist in the urban planning. The study refers to Agenda 2030 and specifically sub-goals #10.2 and #11.7 to study the municipality’s planning. In addition, social- and environmental justice serves as the theoretical framework of reference in the analysis. The result confirms that the municipality uses a variety of different selective measurements to strive for social justice, however, there still exist challenges that are difficult to prevent. / Att upprätthålla och åstadkomma en hållbar stad är i dag en utmaning, specifikt när urbanisering och klimatförändringar fortsätter att öka. Gröna städer är en möjlighet till att uppnå ett hållbart samhälle. Det främjar staden på ett flertal punkter: Träd sänker urbana värmeböljor och minskar översvämningar; Grönområden ger utrymme för fysisk aktivitet och social gemenskap; Och växter främjar rekreation vilket genererar en förbättrad folkhälsa. Dock riskerar social orättvisa att uppstå när kommunens grönstruktur inte är välplanerad och vissa områden blir prioriterade före andra. Det är ett vanligt förekommande att socio-ekonomiskt utsatta områden blir mindre prioriterade i stadsplaneringen, och att distansen till närmaste grönområde kan ha stort avgörande för om den nyttjas eller ej. Studien granskar Jönköpings kommun som är lokaliserat i Småland, Sverige. Syftet är att undersöka hur kommunen planerar att främja social rättvisa när de genomför och planerar grön struktur. Studien är baserad på textanalys av kommunens styrdokument parallellt med semi strukturerade intervjuer för att undersöka kommunens visioner. Vidare identifierar studien på vilket sätt social rättvisa tas i beaktande i planeringen, och vilka utmaningar som existerar i deras stadsplanering. Studien hänvisar till Agenda 2030 och specifikt delmålen #10.2 och #11.7 för att undersöka kommunens planering. Utöver det fungerar social- och miljömässig rättvisa som teoretiskt referensram i analysen. Resultatet bekräftar att kommunen använder sig av en variation av punktinsatser för att nå social rättvisa, men att det fortfarande existerar utmaningar som är svåra att hantera.