Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolår. Detta eftersom vi båda i vår utbildning specialiserat oss på matematik i de tidigare skolåren och det ligger oss båda varmt om hjärtat. Våra erfarenheter och upplevelser är att många elever uppfattar matematik som någonting svårt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förändra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lärande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vägar till ett lustfyllt lärande, kanske genom andra pedagogiska förhållningssätt. Därför har vi valt att belysa matematikundervisningen ur en alternativ pedagogik. SYFTE: Syftet med vår studie är att belysa Montessorilärarnas uppfattningar hur Montessoripedagogiken främjar eller begränsar elevernas matematiska utveckling, i Montessoriskolans tidigare skolår. METOD: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi inspirerats av fenomenografi som forskningsmetod. Vårt val av instrument var halvstrukturerade intervjuer. Under studien har vi besökt fyra Montessoriskolor och genomfört intervjuer med totalt sju lärare. Under intervjuerna använde vi oss av bandspelare för att öka undersökningens tillförlitlighet. Vi har rättat oss efter de forskningsetiska reglerna. Genom att söka efter delar och helhet i intervjutexterna har vi analyserat och tolkat resultatet. RESULTAT: Det visade sig att flertalet lärare ansåg att det i pedagogiken inte fanns några begränsningar för elevernas matematiska utveckling. Trots detta framkom det vissa faktorer som kan begränsa. Vi kunde också urskilja två olika synsätt hos lärarna, en som såg materialet som det viktiga och en annan som såg pedagogikens förhållningssätt mot barnen som det centrala. Det framkom även att pedagogiken måste utvecklas i takt med samhället

Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod. Istället ville vi undersöka vilken betydelse lärarna ansåg att olika faktorer har för arbetet med skönlitteratur i skolan. Resultat: Vår studie visade att det egna intresset för skönlitteratur är den enskilt största faktorn som lärarna anser påverka användandet av skönlitteraturen i skolan. Den näst största faktorn är närheten till bibliotek. Faktorer som tid, ekonomi, styrdokument och klassrumsmiljön tilldelar lärarna en mindre betydande roll i arbetet med skönlitteratur i skolan.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra vilka strategier eleverna använder sig av, vid benämnda uppgifter i division i år fem. Detta tillvägagångssätt var för att vi ville få reda på elevernas olika strategier samt hur de tolkar och förstår problemet. För att uppnå syftet har vi tagit vår utgångspunkt i följande frågeställningar; hur utför eleverna den matematiska operationen? Hur tolkar och förstår eleverna problemet? Vår undersökning utgår såväl från en kvantitativ, som från en kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen i vår undersökning var förstudien, där fick eleverna lösa uppgifter i algoritmer gentemot problemlösning, detta låg till grund för huvudstudien som var av kvalitativ ansats. I huvudstudien fick eleverna benämnda uppgifter i division, som de skulle lösa under tiden vi intervjuade dem. Förstudien visade att samtliga femton elever klarade alla algoritmuppgifter med tvåsiffrig täljare och ensiffrig nämnare, men med tresiffrig täljare blev det svårare för många elever. I delen för benämnda uppgifter framkom det att de elever som använde sig av någon slags symbol, klarade uträkningarna bättre. Resultatet i huvudstudien visar att eleverna använder sig av flera olika lösningsstrategier för att lösa problem. De vanligaste strategierna var innehållsdivision och delningsdivision.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur diagnosmaterialen God läsutveckling – Kartläggning och övningar och Nya lusboken: en bok om läsutveckling kan fungera som underlag för lärarens bedömning av elevernas läsutveckling. Ytterligare ett syfte har varit att ta reda på hur dessa material förhåller sig till läro- och kursplaner. Den metod som vi har använt oss av i denna studie har varit kvalitativ textanalys. I analysen har vi utgått från ett antal analysbegrepp som vi hämtade från forskning om läsning. Våra resultat visar på att både God läsutveckling – Kartläggning och övningar och Nya lusboken: en bok om läsutveckling har en relativt god överensstämmelse med målen och kunskapskraven i både Lpo 94 och Lgr 11, men att diagnosmaterialen fokuserar på olika delar av läsutvecklingen. Vår slutsats är att läraren bör kombinera olika material i sin undervisning för att tillgodose alla elevers skilda behov.

No description available.

<p>Vårt syfte med undersökningen var dels att ta reda på hur verksamma grundskollärares inställningar till att betygsätta elever ifrån skolår sex ser ut och dels hur de anser att ordningsbetyg skulle förändra skolan för lärare och elever. Våra frågeställningar var:</p><p>• Vilka olika inställningar hos verksamma lärare finns till att betygsätta elever i tidiga skolår?</p><p>• Vilka motiv finns till de olika inställningarna?</p><p>• Vilka konsekvenser för eleverna tror lärarna att betygsättning ger?</p><p>Vi ville undersöka lärarnas grunder till de olika inställningarna. Sveriges nya regering 2006 har förslag på en ny skolreform, där betygssättning från skolår sex skall införas. Den nuvarande skolministern har även förslag på att införa ordningsbetyg i alla grundskolans skolår. Vi genomförde vår undersökning med kvalitativa intervjuer med nio slumpvis utvalda verksamma lärare på olika skolor i Jönköpings omnejd. Resultatet visade, att de flesta lärarna var negativt inställda till att betygsätta eleverna i skolår sex. De ansåg att eleverna var för unga att få betyg så tidigt. De menar också att det skulle föra med sig negativa konsekvenser, såsom ökad stress och som att tidigt känna att man misslyckats. De elever som skulle vinna på betygssättning, var de som redan var mycket studiemotiverade men förlorarna skulle bli fler, det vill säga de som redan var svaga skulle troligtvis känna sig ännu svagare och dessutom få ett papper på det. De menade att den individuella utvecklingsplan som nu finns i skolan är fullt tillräcklig för att räcka som bedömning. Ett betyg skulle bara stjälpa istället för att hjälpa. De ansåg att de styrdokument som nu finns inte stämmer överens med de betygssättningssystem som används i dagens verksamhet. Ett betyg som bokstav eller siffra skulle bara bli mer otydligt än tydligt ansåg de och ett betyg blir bara en bokstav på ett papper. Däremot var de mer positivt inställda till att införa ordningsbetyg i skolan och betyg från skolår sju, men de var eniga om att betygsskalan måste förändras för att vara mer rättvis om betygen skall fungera som det är tänkt.</p>

No description available.

Ett problem inom svenska skolor är att resultaten inom matematik sjunker enligt Pisas test. Vi ville därför i vår studie få reda på mer kring dessa orsaker kring varför resultaten sjunker samt hur man kan upptäcka de eventuella matematiksvårigheterna. Vi har därför gjort en kunskapsöversikt för att med hjälp utav tidigare forskning få syn på vad det finns för orsaker till matematiksvårigheter, samt hur de olika matematiksvårigheterna yttrar sig. Vi har i dennastudie använt oss av åtta vetenskapliga texter där målet var att få med ett så brett åldersspann som möjligt. I våra texter har vi sett intressanta resultat från förskola upp till niondeklass.Resultaten visar på våra misstankar kring att det finns matematiksvårigheter och att dessa redan kan upptäckas så tidigt som i förskolan. En orsak till matematiksvårigheter är dyskalkyli. Denna svårighet grundar sig i att man har svårigheter i de aritmetiska färdigheterna vilket kopplas till neurologiska defekter. Däremot gör det inte elever oförmögna att utveckla de aritmetiska kunskaper, men de kan däremot behöva extra stöd.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfällig i många skolor. Undervisningen varierade både inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lärare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjälp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer. Bearbetning och analys av data gjordes med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visade att innebörden av skolämnet upplevdes diffust, samtal och samarbeten kring ämnet upplevdes som spontana mer än konsekventa och kontinuerliga. Ett ramverk ansågs saknas för dokumentering och uppföljning. Tidsbrist hade en inverkan på lärarnas och rektorernas prioriteringar av ämnet. RFSU och skolverket ser att rektorn bör ta en mer tydligt styrande roll för en bättre samordning.

Bakgrund: Forskning visar att elever upplever svårigheter med geometri och att dessa svårigheter kan bero lektionsupplägget. När det gäller det geometriska området volym har vi uppmärksammat att forskning om hur elever bäst tillgodogör sig undervisning inom detta område är bristfällig. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har fått arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod. Syfte: Syftet är att undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod. Metod: Den metod som har använts i vår studie är den första delen av en learning study-cykel. Istället för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos. Sedan har de fått delta i en kort genomgång om volym, som följdes av arbete med arbetshäften bestående av fem uppgifter. Resultat: Genom vår undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att elevernas resultat på diagnoserna var lika. Det gick inte att utläsa några större skillnader i resultaten mellan den elevgrupp som fick arbeta med en teoretisk arbetsmetod och den grupp som fick arbeta med en praktisk arbetsmetod. Vid en analys av elevernas resultat uppdelade efter genus, konstaterade vi återigen att resultaten var lika och det gick inte att utläsa några större skillnader