Distansarbete har varit ett alternativ för många under en lång tid, men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt att arbeta hemifrån på grund av Covid-19 pandemin. IT-branschen har haft en mycket god möjlighet att arbeta hemifrån under denna tid. Den senaste tiden har många arbetat hemifrån i stället för att arbeta på kontoret och efter cirka två år har det blivit mer av en självklarhet att få ha alternativet att kunna arbeta hemifrån. Men det finns en del problem som kan uppstå vid distansarbetet. Problem som har uppmärksammat är att kommunikationen mellan kollegor och teammedlemmar kan brista eftersom allting sker digitalt. Att gå in på en kollegas kontor och be om hjälp är inte lika lätt och det kan anses vara jobbigt ifall de måste ringa i stället. Risken för att gruppdynamiken försvinner är relativt stor, eftersom anställda sällan ses som grupp på distans och det är vanligare att arbetsuppgifter försöks lösas på egen hand i stället för tillsammans. Syftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera, beskriva och förklara de faktorer som påverkar gruppens grad av arbetsdynamik och kommunikationsgrad vid IT-baserat distansarbete ur ett projektgruppsperspektiv inom ett konsultföretag.  Under uppsatsens gång har en litteraturstudie genomförts, en analysmodell som genomfördes i samband med den insamlade litteraturen och fallstudiemetoden har applicerats. Utöver det har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts med fallföretagets representanter för att samla in all den empiriska data.  De viktigaste slutsatserna som tagits fram under denna uppsats är:  Kommunikationen mellan medarbetare måste vara mer tydlig vid distansarbete för att minska missförstånd.  Ifall projektgruppen har ett bra samarbete vid distansarbete kan de prestera bättre och det blir enklare att komma fram till bättre lösningar vid problem. Dynamiken påverkar många delar i projektgruppen. Faktorer som påverkar gruppdynamiken är att hålla en öppen dialog, respekt för andras åsikter och olika tankesätt.

Syftet med denna intervjustudie är att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrån yrkesverksamma historielärares perspektiv, samt hur detta skapande förhåller sig till motivationsteorier. Sju lärare fördelat på två grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån motivationsteorier. Resultatet visar att lärarna ser egenskaperna i rollen som lärare vara den primära faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa är att vara en god berättare, engagerad, ha goda ämneskunskaper och ha förmåga att kunna beröra elever. Elever i denna ålder befinner sig på en rad olika mognadsnivåer, vilket uttrycktes som betydande för möjligheter och användande av metod, i skapandet av elevmotivation. I frågan om ämnet historia har några unika motivationsfaktorer, så kan inget enhetligt svar påvisas. Det nämndes av en lärare att det hos vissa individer, oftast pojkar, förekommer ett starkt intresse för krig och väpnade konflikter. Detta skulle kunna användas av läraren i historieundervisningen genom att utgår från liknande händelser och utvidga dessa till historiska samband. / The purpose of this interview study is to examine, by scientific method, how motivation should be created from the perspective of professional working teacher’s of history, and how this creating stands in relation to motivation theories. Seven teachers divided into two nine-year compulsory schools and one upper secondary school have been interviewed. The answers from the interviews have been adapted separately and then analysed from motivation theories. The result show that the teachers consider that the primary factors for creating motivation of students is the qualities that the role of a teacher has. These qualities are to being a good storyteller, being absorbed in the matter, have good subject knowledge and a power to touch students mind. Students in this age find oneself in different maturity level, which expressed as important factor for the possibilities and for methods used when creating motivation of students. No homogeneous answer was given for the question if the subject of history has unique factors for motivation. It was mention by one teacher that a strong interesting for war and armed conflicts could occur in some individuals; in the most cases these were boys.The teacher when teaching in history could use this, by using similar events from the history and by expanding these to a history relation.

Syftet med studien är att få syn på hur jag approprierar kulturella redskap på kontrabas inom jazzgenren och hur den sociala kontexten påverkar mitt lärande. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för min studie och fokuserar på ökat deltagande, mästarlära och appropriering av kulturella redskap. Perspektivet, bakgrundslitteratur och relevant forskning inom området presenteras i bakgrundskapitlet. Efter detta följer ett metodkapitel där jag presenterar metoderna; videoobservation och loggbok vilka är de jag valt att använda för att besvara mina forskningsfrågor. Därefter presenteras ett resultat innehållande två huvudrubriker; Att lära sig i en social kontext samt Improvisation och kommunikation. Resultatet behandlar gehörstraditionen, lärlingars beroende av sina mästares erfarenhet, för och nackdelar med att tillhöra en grupp samt avsaknaden av kvinnliga instrumentalister på Musikhögskolan Ingesund. Slutligen diskuterar jag resultatet utifrån refererad tidigare forskning och bakgrundslitteratur. Diskussionen innehåller bland annat kritiska faktorer inom gehörsspel, hur studenter blir mer centrala deltagare i den sociala praxisen med hjälp av sina lärare samt hur genusperspektivet kan ge en bakgrundsförståelse för de mentala svårigheter jag möter under studiens gång. / The aim of this project is to study how I develop my double bass skills in the jazz genre, using cultural tools that depend on the social context.  The sociocultural perspective focuses on enhanced participation, apprenticeship and learning trough cultural tools which is what I base my study on.  The theoretical perspective, relevant literature, and previous research is presented in the background chapter. In the following chapter I present the methods that I’ve used to answer my research questions, which are videoobservation and keeping a journal. Subsequently I present the results to my study using two headlines; To learn in a social context and Improvisation and communication. The result describes the tradition of playing by ear, apprentices’ reliance on their more experienced masters, pros and cons of group affiliation and the lack of female instrumentalist on Musikhögskolan Ingesund.  Finally, I discuss the results using the previous research and background literature. The discussion is mainly about critical factors that affect playing by ear, how students become more central participants in the social praxis guided by their teachers and how a gender perspective can explain the mental difficulties that I faced during my study.

Samarbete i form av grupparbete är ett gynnsamt arbetssätt för att utveckla problemlösningsförmågan, vilket är väsentligt som samhällsmedborgare. För att grupparbete ska vara gynnsamt krävs det att gruppsammansättningarna skapar förutsättning för samarbete. I sociala sammanhang intas eller tilldelas olika roller, vilket ligger till grund för vilka förväntningar som förekommer mellan gruppmedlemmarna. Syftet med den här kvalitativa studien är därmed att bringa kunskap om roller i relation till elevers arbete med matematisk problemlösning i grundskolans årskurs 3. Studiens två forskningsfrågor: “Vilka roller kan identifieras vid grupparbete med problemlösning?” och “På vilket sätt kan dessa roller påverka elevers arbete med problemlösning?”, har besvarats genom att genomföra semistrukturerade intervjuer i grupper om tre elever. Intervjuerna har genomförts med ljudinspelning som sedan transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Goffmans rollteori för att nå ett resultat. Studiens resultat synliggör åtta olika roller, varav fyra roller var sedan tidigare befintliga och resterande fyra har benämnts i denna studie. Rollerna är: Den dominanta initiativtagaren, den samarbetsvilliga initiativtagaren, den samarbetsvilliga utvärderaren, den osäkra medlaren, ofrivilligt passiv, initiativtagarens högra hand, utmanare och provokatör. Rollerna har haft olika inverkan, såväl positivt som negativt, på problemlösningsprocessen och elevernas möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan. Utifrån resultatet är vår förhoppning att bidra med kunskap om roller som lärare kan använda för att konstruera gruppsammansättningar som är fördelaktiga för elevernas lärande.

Globalization and social interaction between countries are two current topics in today’s research. A shown interest in exchange studies among students all over the world is one of the positive outcomes of globalization and the social interactions that comes with it. This essay examines how a group of Japanese exchange students studying at a university in Sweden experience their social meetings with the local Swedish students and fellow Japanese exchange students. A netnographic method was applied to interview the informants online, 12 synchronous interviews were thus carried out to better understand the experiences of the Japanese exchange students. To better understand the relations that occur between the informants and the Swedish students, and the relations that occur with fellow Japanese students, the theory of “the Established and the Outsiders” by Norbert Elias and John L. Scotson (2010) is applied. This theory examines the relationship that takes place between a group that is new and has a low sense of community, and a group that is established and has a high sense of community. This study shows that the Japanese exchange students have a positive attitude when it comes to getting to know Swedish students. The X-program and also the mix of local students and exchange students in classes contributes to create a social platform for the Japanese exchange students. This study also shows that the group of Japanese exchange students have a low sense of community within the group, the study examines different factors to discuss why that may be.

Att som lärare hantera en hel klass och se till allas olika förutsättningar är inte alltid lätt. Det kräver kännedom om utmaningar i det sociala samspelet. Goda relationer både elever emellan och mellan lärare och elever är viktigt för att skapa trygghet och delaktighet (Skolforskningsinstitutet 2020). Syftet med denna studie är att undersöka gruppdynamik i skolämnet idrott och hälsa ur ett lärarperspektiv. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra utbildade lärare i idrott och hälsa. Insamlade data analyserades genom en tematisk analys och som teoretiskt ramverk tillämpades Tuckmans teori om grupputveckling. Resultatet visar att lärare upplever gruppdynamik som viktigt i idrott och hälsa eftersom att flertalet aspekter, så som aktiviteter, deltagande, insats, inkludering och lärande kan påverkas antingen positivt eller negativt beroende på vilken dynamik som finns i klassen. Vidare visar resultatet att gruppdynamik påverkas av flertalet faktorer, vilket leder till utmaningar som lärare behöver förhålla sig till. Lärarna reflekterar och arbetar för att skapa en god gruppdynamik både i början av grupputvecklingen och kontinuerligt under kursens gång. Slutligen visar resultatet att lärarna upplever att det är viktigt att fokusera på gruppen som helhet i undervisningen då en väl fungerande grupp skapar bättre förutsättningar för individerna inom den att prestera.

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat. Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling. Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden. Jag har också utvecklat en förtrogenhetskunskap beträffande vilka metoder och tekniker som fungerar i olika situationer och för olika sakfrågor. Varje möte som jag leder är direktsändning och det finns aldrig någon möjlighet att generalrepetera några repliker. I realtid reflekterar och analyserar jag vad som händer i gruppen. Jag använder olika metoder och tekniker. Planerat eller improviserat. Jag kallar det ibland för planerad improvisation. Jag kommer nämligen alltid väl förberedd och med en skräddarsydd mötesplan i handen, för att i själva mötessituationen kunna improvisera. Det är något jag vet av erfarenhet alltid blir fallet. Vad som kommer att hända under ett möte går aldrig att förutse. För att lyckas med denna konst behöver facilitatorn tro på varje individs lika värde, bortse från förutfattade meningar, lyssna och höra, både vad som sägs, men också lyssna efter vad som inte sägs. Facilitatorn underlättar för gruppen genom att driva mötet framåt utifrån ett specifikt syfte och önskat slutresultat. Att som facilitator vara mentalt närvarande under hela mötet och förhålla sig neutral till sakfrågan, gruppen och slutresultatet, men även till uppdragsgivaren, även om det är svårt, är kärnan i facilitatorns yrkesroll. Uppdragsgivarens betydelse ska aldrig underskattas och jag har myntat följande uttryck: Jag kan aldrig facilitera ett möte bättre än vad min uppdragsgivare tillåter. / This thesis explores a number of questions around the skills of a Professional Facilitator. It has been completed as part of the Programme on Skill and Professional Development, within the Faculty of Technology at Linneaus University, Sweden. A Professional Facilitator is a person who is both neutral to the group, and the subject under discussion. The facilitator plans, prepares, and runs workshops where dialogue, commitment and neutrality all play a central role. The practical insights presented within, are derived from the texts that I have submitted as part of the programme requirements during 2011-2013. The insights are based on my direct experience from facilitating professional workshops over the last 18 years. These insights have been presented in the context of the relevant literature and research within the areas of skill and technology. The conclusions from my work clearly show that the development of my skills is as much grounded in a structured approach to continued Professional Development as it is in experiential learning. I have developed skills regarding group dynamics, as well as methods and tools that can be appropriately applied in different contexts, subjects and groups. Every meeting I facilitate is completed in real-time, which means that I do not have the opportunity to rehearse or prepare for all eventualities. However, I am always very well prepared and have a tailor-made plan for every meeting. Improvisation is key, and is always required no matter what level of planning has been completed. My experience clearly shows that a Professional Facilitator needs to believe in the individuals potential, show no prejudice, and listen and hear what is being said both directly and indirectly. A facilitator needs to be alert throughout the whole meeting and take a neutral stance in relation to the group, the subject and the Meeting Sponsor.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.