Syftet med denna studie är att genom en dokumentanalys utröna hur Skolverket har utformat det nya Hantverksprogrammet, hur de har resonerat kring problem och möjligheter med APL, samt hur Skolverket definierar begreppet anställningsbarhet. Undersökningen omfattar även en intervjustudie för att få veta hur några av lärarna på hantverksprogrammet ställer sig till samma frågor och vi jämför slutligen Skolverkets och lärarnas uppfattningar. Mycket skiljde sig i synen på den nya läroplanen, både mellan vad Skolverket och skolorna ansåg men också mellan skolorna i sig. Den stora skillnaden vi hittade mellan skolorna var hur olika svårt de hade att få tag i kvalitativa APL-platser till sina elever. Detta verkade ha att göra med hur skolorna låg geografiskt, dvs. om de låg i storstadsregionen eller de mindre städerna. I de större städerna var det inget problem att skaffa relevanta APL-platser medan lärarna i småstäderna inte anser sig kunna uppfylla kravet på kvalitativa praktikplatser. En av skillnaderna vi hittade mellan Skolverket och lärarna är hur de tolkar begreppet anställningsbar. Skolverket tolkar det som att eleverna ska kunna gå direkt från skolan till en anställning inom yrket medan lärarna tolkar det som att eleven ska få en inblick i yrket och kunna lite av varje.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade. Detta kan bero på att kursen i naturkunskap blivit mindre omfattade på yrkesprogrammen med den nya läroplanen. Betygen fick dessutom en större spridning för hela den observerade gruppen. Lärarna som intervjuades var positiva till den ökade spridningen och nyanseringen av betygen, men negativa till hur betygskriterierna utformats och kursupplägget. Risken för betygsinflation ansågs av lärarna inte vara över. Slutsatsen blev att den här studien inte kunde visa om regeringens mål uppfyllts med det nya betygssystemet, och att det behövs ytterligare studier för att visa om så kommer att ske. Lärarna i studien efterlyste dessutom bättre utformade styrdokument för en mer rättvis och likvärdig bedömning.

År 2011 infördes en ny läroplan för gymnasieskolan; Gy 11. Detta arbete fokuserar på att ta reda på vad Gy 11 faktiskt innebär för lärare och deras arbete i skolan idag. Både lärarstuderande och verksamma lärare tycks uppleva svårigheter med att till fullo implementera Gy 11 i lärandesituationer. I denna studie jämförs Lpf 94 med Gy 11. Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för den nya läroplanen. För att uppnå detta mål har en kvalitativ undersökning gjorts i form av personliga intervjuer med gymnasielärare. Respondenterna är lärare i södra Sverige med erfarenhet av både Lpf 94 och Gy 11. En diskussion förs kring de positiva och negativa följderna av ett läroplansskifte. Resultatet pekar på att respondenterna uppfattar att införandet av nya läroplanen har varit jäktat, vilket har bidragit till en osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utföras. Majoriteten av de tillfrågade lärarna anser därför att införandet av Gy 11 har påverkat deras yrkesroll negativt.

This study analyses the Swedish curriculum for upper-secondary school in relation to the three domains of educational purposes identified by Gert Biesta in the book Good Education in an Age of Measurement (2010), the three domains being qualification, socialisation and subjectification. The study analyses how the three domains are expressed within the curriculum and discusses how the results of the study relate to the schools overall purpose as well as its implications on the Swedish upper-secondary school education, in regard to students versatile education and growth. The research-questions are as follows: Which domains of educational purposes are expressed within the Swedish upper-secondary school curriculum, and how are these being conveyed? When answering the research-questions the study utilizes policy analysis. The results of the study show that all three domains of educational purposes are expressed within the curriculum. Different domains are highlighted in different sub-chapters. However, no predominant emphasis on either domain can be distinguished based on the analysis. Some of the educational purposes have been merged together, whilst others are kept apart. Further, guidelines as to ”What should be thought” and ”How we ought to teach and educate” tend to overshadow the purpose of education, ”Why we teach and educate students”. The study thus argues that there is no discord between the content of the curriculum and the schools overall purpose, as it is stated in The Swedish Educational Act. Moreover, the study argues that the results of the study may have a direct impact on the Swedish upper-secondary school education, they may both hinder and support students versatile education and growth.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv skildras estetikens betydelse och skolutveckling som rör estetikens förhållande till skolans bildningsuppdrag, formuleras i stort från Antiken till idag. Studien genomfördes huvudsakligen genom åtta kvalitativa intervjuer såväl som en kvantitativ ansats i form av enkäter. Bearbetningen av materialet och analysprocessen har genom ett hermeneutiskt perspektiv skapat grunden för vårt resultat. Resultatet kopplas därför till både tolkning och teori. Resultatet visar att bildlärarens kompetenser spelar en viktig roll i kontexten. Tillika finns en oro inför framtiden och det tycks finnas en okunskap om de estetiska ämnens positiva betydelse för lärande i skolpolitiska diskussioner. / The aim of this study was to examine and analyse the art teachers profession in high school. Also how principals at secondary schools, lecturers, heads of departments and professors in art teacher collage in Sweden considers this assignments after the reform Gy 11. Particularly in consideration of Artistic activities are removed as an obligatory and secondary shared subject. Initially, a brief reference to a political decision on the decommissioning of Artistic activities. This is followed by literature review of previous research. In this chapter we discuss the concepts of aesthetics which explains what aesthetics can mean; as a method, learning, knowledge and as an artistic activitiy. By a sociocultural perspective an aesthetic significance is described to society today, for the school and the art teacher's role in high school. The study was conducted mainly through the eight qualitative interviews with professionals lecturers, professors and heads of departments in the art teachers education. The study's survey also includes a quantitative approach in the form of questionnaires in which high school principals respond to current work situation and the art teacher´s function in this context.Working of the material and the analysis process by a hermeneutic perspective created the basis for our results. The result is therefore connected to both interpretation and theory. The result shows that the art teacher´s qualification play an important role in this context. Art teacher's function, role and mission described by informants through both the actual mission and the profession's expertise. The results also showed a concern for the future and it seems to be a lack of knowledge about the aesthetic substances beneficial role of learning in political discussions.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningarna som behandlas är: ”Hur upplever eleverna kursens innehåll i allmänhet och förhållandet mellan teori och praktik i synnerhet?”, ” Hur uppfattar eleverna kursens innehåll avseende hälsa och vad anser de själva är att ha god hälsa?” samt ”Vad lyfter eleverna fram som anledningar till att de inte fick godkänt i kursen?” Studien genomfördes med fyra kvalitativa intervjuer med fyra elever, två tjejer och två killar, som alla har fått underkänt i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Alla elever är över 18 år och går på olika skolor i Stockholms län.   Hälsa och idrott är två begrepp som kan definieras på olika sätt utifrån olika perspektiv. Hälsan är vidare något som har spelat och spelar en viktig roll för idrottsämnet och dess innehåll. Det framkommer vidare i den tidigare forskningen att lärare och elever lyfter hälsoaspekten som en viktig del av innehållet i kursen samt att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolresultat. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sociokulturell teori om språket mellan lärare och elev i undervisningen.   Studien har bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de är relativt positivt inställda till kursen och dess innehåll. Resultatet visar att eleverna inte har en gemensam syn på kursen och dess innehåll men trots att eleverna blivit underkända så anser de kursen vara viktig, särskilt med avseende på en ökad förståelse för vad god hälsa är. Resultatet visar att eleverna visade en förståelse för vad god hälsa är även om deras perspektiv på hälsa skiljer sig åt, både teoretiskt och praktiskt. Flera elever kände till gymnasiets mål med att lära ut kunskap om hälsa. Studien har vidare bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de hade någon typ av svårighet i kursen, antingen med den teoretiska eller fysiska delen. Det i kursen som orsakar svårigheter skiljer sig också mellan eleverna, vilket förutom elevernas privata problem kopplas samman med att de inte uppnådde ett godkänt betyg.

Denna studie fokuserar på yrkeskunnandet på Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesområden samtinom fritids- och friskvårdssektorn och har yrkesutgångar som väktare, personlig assistent,elevassistent, personlig tränare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsättning. Eleverna uppmanas att skaffa sig både en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien är att öka förståelsen för yrkeskunnandet på nyaBarn - och fritidsprogrammet. Med en diskursteoretisk ansats studeras den bild som de olikaaktörerna ger av yrkeskunnandet på programmet. Studieobjektet är inte programmets egentligainnehåll utan den bild som konstrueras i det empiriska materialet. I tolknings- och analysarbetetframträder flera diskurser som alla har olika stor betydelse och som får varierat utrymme.Hälsodiskursen och ledarskapsdiskursen är de som framträder tydligast. Andra diskurser som görsig gällande är demokratidiskursen, samverkansdiskursen och identitetsdiskursen. En viktig faktorsom hela tiden är central är arbetsmarknaden som i tolkningsarbetet framträder som en nodalpunkt.

This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy. Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research. This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student’s education. / Denna uppsats kommer att undersöka hur filmmediet behandlas i nya läroböcker i svenska och hur pass mycket läroböckerna tagit hänsyn till de fyra olika aspekter av cinelitteracitet. Cinelitteracitet är en teori som förespråkar nödvändigheten av elevers ökade filmiska läskunnighet genom att presentera fyra kunskaps- och kompetensområden som bör ingå när filmämnet behandlas. Det gäller så väl elevernas analytiska kompetens, kontextuella kunskap och kunskap om filmkanon som att utveckla elevernas kompetens att producera egna filmer. Cinelitteracitetsteorin har stöd både inom skolverkets satsningar kring film i skolan och inom de senare svenska forskningen. Undersökningen innefattar åtta nya läroböcker, anpassade efter kriterierna för det nya ämnesplanen i svenska i och med Gy 11. Analysen har begränsats till läroböcker för kursen Svenska 1 som är obligatorisk oavsett elevens programmval.

This study aims to investigate how four history textbooks depict gender by focusing on the textbooks’ descriptions on the historical events after 1945. These four textbooks were all published under the 1994 or 2011 curriculum, which both mentions the importance of education to promote equality and equal opportunity for all students.  This study has chosen to use Yvonne Hirdmans “three forms of Women” as a basis for the gender analysis. This is an analytical tool which is used to analyse how the authors of the textbooks has chosen to depict men and women. In addition the study has used Yvonne Hirdmans understanding of how a “gender system” is constructed, maintained, and changed as a theoretical baseline in order to understand her “three forms of Women”.  Five different research questions have been used during this study to fulfil its’ purpose. The first research questions asked how many men and women there are in the textbooks register. The result shows that between 7,6% and 12,4% of the total number of people mentioned are women. This result is similar to earlier Swedish and international studies. The second research question asks how many images depicts men and women, and the result shows that men are overrepresented. In the third research question the study seeks to analyse how the actions of men and women are described. The result shows that all textbooks focus on the political events during the cold war, and the prominent political leaders during that time. The study’s result show that in a timespan of between 60 and 70 years, only between one and three women are mentioned in the analysed chapter. The actions of these mentioned women and women in general is that of being less importance to the actions of men. The fourth research question, about how the relation between men and women are described, hardly finds any useful answers – but some interesting ones. The fifth and final research question ask how compatible the textbooks are with the stipulations in the curriculum that was in use during the time of the textbooks’ publication. The result shows that not even one textbook can really be seen to fulfil the stipulations.  By doing a gender analysis on textbooks this study aims to continue the critical discussion about what perspectives and people should be included into the public textbooks. Even though textbooks authors can’t include every aspect imaginable, it is still important to have these debates since so many students come into contact with a textbook – especially in history. / Studiens syfte har varit att analysera fyra läroböcker i historia, framtagna under 1994 och 2011 års läroplaner, utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på tiden efter 1945. Studien har utgått från Yvonne Hirdmans tre formler av kvinna som är ett teoretiskt analysverktyg för att analysera genus ur ett historiskt perspektiv.  De läroböcker som har analyserats är: Alla tiders historia Bas, Historia A, Epok – Historia 1b och Perspektiv på historien 1b. Studien har utgått både från en kvantitativ textanalys och en kvalitativ textanalys som metod. Utifrån fem undersökningsfrågor har studien sökt svar på frågorna: Hur många namngivna personer är kvinnor respektive män?; Hur många illustrationer och bilder visar kvinnor och män enskilda, i grupp eller tillsammans?; Hur beskrivs handlingar utförda av kvinnor och män?; Hur beskrivs relationen mellan kvinnor och män?; och Hur förhåller sig läroböckernas framställningar och beskrivningar av kvinnor och män till den läroplan som läroboken framtogs under? Studiens resultat följer ett liknande mönster som tidigare forskning – kvinnor är underrepresenterade i läroböcker i historia. I Alla tiders historia Bas finns det 13 omnämnda kvinnor och 159 omnämnda män. I Historia A finns det 19 omnämnda kvinnor och 135 omnämnda män. I Epok – Historia finns det 23 omnämnda kvinnor och 187 omnämnda män. Och i Perspektiv på historien 1b finns det 14 omnämnda kvinnor och 168 omnämnda män.  Utifrån studiens avgränsade undersökningsområde visar resultatet att läroböckerna redogör för minst en kvinna och max tre kvinnor för perioden efter 1945 och fram till lärobokens publicering. Dessa redogörelser har klassificerats utifrån Hirdmans tre formler för kvinnan som visar att de flesta beskrivningar porträtterar kvinnan som ”en mindre värd man” eller som icke existerande i historieskrivningen.  Genusanalyser av läroböcker är ingen ny företeelse. Det finns flera svenska och internationella studier och studentuppsatser som har analyserats läroböcker i flera olika ämnen utifrån ett genusperspektiv. Deras resultat visar genomgående att kvinnor är underrepresenterade i relation till mannen. Dessa studier och studentuppsatser är ett viktigt inslag i den kontinuerliga demokratiska debatt om vad läroböckerna ska spegla för perspektiv, vilket innehåll de ska prioritera och vad de måste lämna åt ett senare tillfälle. Den här studien är ett bidrag till den fortsatta debatten.

The key aspects of this essay highlight changes in the Swedish curriculum from 1970-2011, and how the practice of assessment has developed subsequently. The question we asked was ‘how the assessment practice has changed through the curriculum from 1970-2011 for Swedish teachers in upper secondary school, on the subject of social science?’ The study of change might help us to foresee the future and give us new insights about changes to come and what or whom might create the need for it. The result is based on a thurough reading of the Swedish curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11, Swedish and international literature, research and articles that touch upon the subject assessment. The results provided show a clear tendency towards a more formative practice and towards assessment for learning rather than of learning. This result is then compared to international tendencies where we try to analyze some of the changes in Sweden and compare them to changes in other western countries that contribute to our research. A wide range of perspectives is used to interpret the effects of the given changes during the timespan. We use different perspectives that, on one hand, focus on the changes in the classroom and on the concept of knowledge, and on the other hand, on the societal changes that ripples all the way down to the teachers’ everyday work. The theories used to analyze the results come from prominent Swedish scholars that have done considerable research on the subjects’ assessment, education and learning. Theories such as frame factors and sociocultural concepts of learning helped us to focus our result to strictly top-down factors of changes in the assessment practice.