Studien inriktar sig på hur sex fritidspedagogerna ser på elevers hälsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hälsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i två olika kommuner där sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att få fritidspedagogernas åsikter och för att fritidspedagogerna skulle få möjlighet att komplettera sina svar utifrån deras behov. Några nedslag i forskning på området i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hälsoutveckling kan det positivt inverka på eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hälsa. Resultatet efter våra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hälsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, näringsrikt mellanmål och samtalar med eleverna om deras hälsa. Andra resultat som framkom under undersökningen var fritidspedagogernas intresse av elevernas hälsa, att det är viktigt att jobba med elevernas fysiska hälsa, kost och att eleverna är medvetna om de val de gör.

Sammanfattning Lever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex. utvecklingssamtal och friluftsdagar. De ansåg att de levde hälsosamt, åt hälsosamt och regelbundet. Deras syn på hälsa grundade sig i det salutogena perspektivet då de ansåg att hälsa är en balans mellan det fysiska, psykiska och det sociala. Det var bara två lärare som blivit skadade under sin yrkestid, men de andra menade att de finns många risker för skador och att de känner av smärta i vissa moment. Vad det gäller relationer så var två ensamma idrottslärare på sin skola och saknade alltså daglig kontakt med kollegor. De andra lärarna hade daglig kontakt med sina kollegor men vissa påvisade att de behövde mer tid till ämnesmöten och liknande. I vissa fall så fanns det nästan ingen kontakt med arbetsledningen och besök nere i idrottssalen skedde aldrig. I diskussionen visar författaren att sociala faktorer påverkar hälsan och för att en arbetsplats ska anses hälsosam så ska det vara rätt balans mellan krav och resurs. Slutsatsen i detta arbete är att idrottslärarna verkar vara stressade i perioder, tränar och lever hälsosamt enligt dem själva och har dessutom en tydlig bild huruvida de ska vara ett föredöme inför sina elever. Författaren ger förslag på hur man minskar stress hos lärarna och berättar om sin egen syn på hälsa i idrottsämnet. Författaren skrev att förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur idrottslärare integrerar hälsa i idrottsämnet. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa på låg och mellanstadiet uppfattar hälsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet är även att undersöka hur lärarna jobbar med att implementera hälsobegreppet i sin undervisning. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Vad betyder hälsobegreppet för lärare i idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna sina elever i och om hälsa? Hur tolkar lärare i idrott och hälsa hälsans del i Lgr 11? Metod Jag har använt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hjälp av intervjuer. Urvalet är sex lärare i idrott och hälsa som alla jobbar på låg och mellanstadienivå. Jag har använt mig av denna metod för att få mer ingående och djupa svar på mina frågeställningar. Resultat Resultatet visar att lärarna uppfattar hälsa som att den påverkas av olika faktorer, yttre faktorer har även påverkan på din hälsa . Hälsa kan delas upp i tre olika delar, fysisk, psykisk och social hälsa. I undervisningen jobbar lärarna på många olika sätt för att främja elevernas hälsa, det är allt ifrån diskussioner och reflektioner kring hälsa i samband med fysisk aktivitet till teoretiska prov. Majoriteten av lärarna uppfattar inte Lgr 11:s kursplan som svårtolkad, men läst mellan raderna kan ses att lärarna tolkar den utifrån sin egen syn på vad hälsa innebär. Slutsats Slutsatsen jag kan dra av detta är att lärarna tolkar kursplanen utifrån egna värderingar om vad hälsa är och hur de själva tycker att hälsa borde gestaltas i undervisningen. Eftersom att lärarnas har förhållandevis olika åsikter om vad hälsa innebär och hur det ska undervisas, ser undervisningen långt ifrån enhetlig ut på skolorna. För att kunna skapa en bra och hälsofrämjande undervisning krävs en grundläggande och sund förståelse för vad hälsa innebär i dagens samhälle. För att alla elever ska få tillgång till en sådan undervisning krävs enligt mig tydligare direktiv i kursplanen gällande hälsans del i ämnet idrott och hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 7 och 8 anser att hälsa är och hur de upplever att de arbetar med hälsa i ämnet idrott och hälsa i skolan. Frågeställningarna som studien bygger på är: Varför och hur vill eleverna arbeta med ämnet, hur upplever de att de arbetar med hälsa i ämnet idrott &amp; hälsa och vilken innebörd har ordet hälsa för eleverna? Studien lägger fokus på elevers personliga tankar om begreppet hälsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd på idrott och hälsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkäter som besvarades av 49 elever på den egna VFU-skolan. Studien är av en kvantitativkaraktär då urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor. Resultatet visar att eleverna anser att hälsa är ett viktigt ämne att arbeta med och att de i de flesta fall anser sig arbeta med huvudmålen för ämnet (tagna ur LGR-11) i ämnet idrott och hälsa. Hur upplägget av hälsoarbetet skall vara råder det delade meningar om, vissa elever anser att hälsa är ett område som inte bör tillhöra idrott och hälsa ämnet utan mer hemkunskap och de naturorienterande ämnena medan vissa tycker att större del av ämnet idrott och hälsa bör innefatta hälsa. Flertalet elever är mycket aktiva och har snarlika tolkningar om vilka begrepp som omfattas i området hälsa. Rökning och Alkohol finns med i deras tolkning men ses av de flesta i undersökningen som något negativt och att kost och motion är begrepp som ses som positiva och hälsofrämjande. Slutsatsen av resultatet indikerar hur svårtolkat hälsobegreppet är för eleverna, meningen bland eleverna på skolan delas vad det gäller hälsoarbetet i skolan men att de flesta delar samma uppfattning om vad för begrepp som räknas in i deras hälsodefinition. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Vt 2012</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott och hälsa. För att uppnå mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lärare på en skola. Vi utforskade resultaten på 82 elever för att se efter om de har svårigheter i matematik, idrott och hälsa eller i båda ämnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per ämne som vi utgick från. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i båda ämnen. För att underbygga studien har det tagits med logopedens åsikter, bedömningar av ämnet samt litteratur kring såväl matematik som idrott. Då det inte finns mycket tidigare forskning kring just samband mellan matematiksvårigheter och idrott och hälsa, samt uppsatsens omfång finns det inte många slutsatser men en del öppningar till fortsatt forskning. / 2010ht4752

Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa. För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på.  För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien. Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan  och  hälsa som motsats till sjukdom.  När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.

Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa. För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på. För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien. Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan och hälsa som motsats till sjukdom. När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.

Syftet med studien var att jämföra effekterna mellan tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vid värksvaghet under förlossning samt att studera hur intaget av peroral vätska och/eller intravenös infusion kunde påverka förlossningsutfallet. Metod en prospektiv randomiserad kontrollerad studie där även jämförelse med kontrollgrupp utan oxytocinbehandling ingick. I studien ingick 351 förstföderskor med normal graviditet varav totalt 108 av kvinnorna kom att ingå i de två randomiserade grupperna. Datainsamling och analys gjordes på förlossningsutfallet för mor och barn. Resultatet visade på skillnad mellan grupperna tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vad gällde förlossningslängden. Tidig oxytocinbehandling innebar i genomsnitt två timmar kortare förlossning. I samma grupp ingick det fler barn som inte fått tidig hud mot hud kontakt med modern jämfört med den sent randomiserade gruppen. Det fanns också en tendens till att kvinnorna med tidig oxytocinbehandling hade fler förlossningar som avslutades instrumentellt. Vätskeintag under förlossning skilde sig åt mellan kontrollgruppen och de två randomiserade grupperna. Slutsatser. Värksvaghet hos kvinnor med förlängt öppningsskede orsakar fler instrumentella förlossningar och fler påverkade barn. Förlossningsförlopp med konstaterad värksvaghet förkortas med tidig tillförsel av oxytocin men med en tendens till försämrat utfall för mor och barn bl.a. genom ökat antal instrumentella förlossningar och fler påverkade barn. Längre förlossningsförlopp och värksvaghet inträffar i högre grad för kvinnor med epiduralbedövning. Kvinnors vätskeintag under förlossning tycks ha viss påverkan på förlossningsförlopp. Sökord: Oxytocin, delivery, labour, labor, childbirth, labour arrest, augmentation of labour, labour outcome, epidural / The objectives were to compare the effects between early or delayed augmentation with oxytocin during lack of progress in labour and to study the outcome of labour in relation to the intake of oral fluid and/or infusions. Method. The design of the study was a prospective randomized controlled trial where comparison with controls without oxytocin was included. Three hundred and fifty one low-risk nulliparous women were included in the study in which a total number of one hundred and eight were randomly allocated to either of the two randomized groups. Data were collected and analyzed in relation to the outcome of delivery for mother and child. The results showed a difference concerning the length of labour between the two groups early and delayed oxytocin treatment. In the randomized group of early oxytocin treatment the mean shortage of the length of labour was two hours. The same group there was a lager number of children without early skin-to-skin contact with the mother immediately after birth compared to the group with delayed augmentation. The results of the study also indicated a tendency towards a higher frequency of caesarean sections and instrumental vaginal deliveries in the group of women receiving early oxytocin treatment. The amount of fluid intake during delivery differed between the two randomized groups and the controls. Conclusions. Delays in the progress of labour result in a higher frequency of caesarean sections and instrumental deliveries and more affected children. Delays in the progress of labour are shortened with early treatment of oxytocin but with a tendency for less favourable outcome for the mother and the child due to increased number of caesarean sections and instrumental deliveries and more affected children. Lack of progress in labour occurs more often in women using epidural analgesia. Women’s fluid intake during delivery seems to affect the course of labour. Keywords: Oxytocin, delivery, labour, labor, childbirth, labour arrest, augmentation of labour, labour outcome, epidural

Syftet med denna undersökning är att belysa lärares erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD inom ämnet Idrott och hälsa. Vi tror att de symptom som föreligger gör det svårt att anpassa undervisningen så att funktionsstörningen inte utgör ett problem. Problemen finns snarare i den omkringliggande miljön än hos eleven i sig. En pedagogisk tillrättalagd skola är därför en grundläggande förutsättning för att försöka lindra problemen. För att skapa en sådan skola finns det särskilt utarbetade åtgärder som kan tillämpas i undervisningen. Åtgärderna bygger på beprövad erfarenhet och ska förhindra att funktionsstörningen i förlängningen utvecklas till ett handikapp. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat lärare och tagit del av deras erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD. Vi har också tittat lite närmre på vilka av dessa åtgärder som tillämpas i undervisningen och varför. Resultatet visar på att erfarenheterna är allt annat än positiva. Vi konstaterar att lärarna bara tillämpade åtgärder för att skapa en mer behaglig och trivsam undervisningssituation. Vi konstaterar också att lärarna sällan upplever sig vara förmögna att tillfredställa allas förutsättningar och behov, utan snarare är tvingade att rikta fokus mot det som anses viktigast – eleven med ADHD eller klasskamraterna.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp. Genom att studera hur flickorna resonerar om sex och hälsa, samt hur de framställer sin syn på sexualitet, menar vi att man kan få kunskap om hur genuspositionerna ser ut i den sociala kontext där de befinner sig. Genom att få kunskap om det sociala sammanhang flickorna befinner sig i, kan man få insikter om deras livsvillkor och deras sociala förutsättningar som flickor och individer. Resultatet visade att flickornas såg på sex som framförallt en social företeelse. Sex lyftes fram som något som skedde i relation till någon eller några andra, antingen till en pojkvän eller till flickans sociala omgivning. Flickorna lyfte inte i någon större utsträckning fram sex som något som man hade för att det var skönt för eller för att man var sexuellt upphetsad. Synen på hälsa skiljde sig en del mellan flickorna. Två av flickorna beskrev hälsa som något som mestadels handlade om kroppen och dess fysiska tillstånd, medan en av flickorna menade att hälsa både berörde kroppen och psyket. Två av de tre flickorna menade att sex kunde påverka hälsan. De lyfte framförallt fram sex som något som påverkade den psykiska hälsan positivt.