I primärvårdens uppdrag ingår att arbeta hälsofrämjande och med sjukdomsförebyggande metoder. Distriktssköterskan har den utbildning och kompetens som erfordras för att arbeta med och utveckla det hälsofrämjande arbetet. Reformer och omorganisationer har förändrat distriktssköterskans yrkesroll. De medicinska uppgifterna dominerar och det hälsofrämjande arbetet prioriteras inte. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande i primärvården. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Analysen resulterade i tre kategorier med vardera tre, två och tre underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Hälsofrämjande arbete ger motivation. Distriktssköterskorna ansåg att det hälsofrämjande arbetet var viktigt, de kände stort engagemang och såg möjligheter och hade visioner om att utveckla sitt hälsofrämjande arbete. Tillvarata distriktssköterskans arbetssätt. Distriktssköterskorna hade kunskap, metoder och redskap för det hälsofrämjande arbetet.  Hinder i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Otydliga direktiv från ledningen, brist på samarbete och kollegialt stöd, tidsbrist, avsaknad av teamarbete och nätverk samt att det ekonomiska ersättningssystemet styr distriktssköterskans arbete utgör hinder. En viktig konsekvens blir att distriktssköterskan upplever en osäkerhet kring hur det hälsofrämjande arbetet skall utföras, när det skall göras och hur mycket tid det får ta i anspråk. Det blir en ensam kamp om att försöka hitta balans.

Introduction Shift work affects the circadian rhythm. Working night shift can, for instance, result in a disrupted circadian rhythm, which can have adverse effects on health. Nurses are a particularly vulnerable group in health care since they often work shifts.   Purpose The purpose of this study was to explore how nurses are affected by shift work and what effects of shift work can have on nurses' health.   Method The work was carried out as a literature review with a systematic approach, in which 10 scientific articles were selected from the databases; Academic Search Elite, CINAHL and MEDLINE. The articles were examined, analyzed, results were summarized and conclusions were drawn.   Results Many nurses, often regardless of the type of shift work they have, suffer from insomnia, fatigue and gastrointestinal problems. Short rest between shifts and workload is mentioned in several articles as cause to the problems.   Discussion Short rest between shifts can be a major contributing factor to the problems, circadian rhythm and shift work itself may not affect health as much as short rest and too little time for recovery in between shifts. / Inledning: Skiftarbete påverkar dygnsrytmen. Vid, exempelvis, nattarbete störs dygnsrytmen, något som kan medföra negativa effekter på hälsan, sjuksköterskor är en speciellt utsatt gruppinom vården då de ofta arbetar skift.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska hur sjuksköterskor påverkas av skiftarbete och vilka effekter skiftarbete kan ha på sjuksköterskors hälsa.Metod:Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut från databaserna Academic Search Elite, CINAHL och MEDLINE. De granskades, analyserades, resultat sammanfattades och slutsatser drogs.Resultat: Många sjuksköterskor, ofta oberoende av vilken typ av skiftarbete de har, lider av bland annat sömnlöshet, trötthet, utmattning och mag-och tarmproblem. För kort vila mellan arbetspassen och arbetsbörda nämns i flera artiklar som bidragande orsaker till problemen.Diskussion: För kort vila mellan arbetspassen kan vara en stor bidragande orsak till problemen, dygnsrytm och skiftarbete i sig kanske inte påverkar hälsan lika negativt som kort vila och för lite tid för återhämtning.

Inom folkhälsovetenskapen och dess arbete för en välmående befolkning har empowerment och delaktighet varit viktiga begrepp under en längre tid. År 1986 hölls en hälsokonferens i Ottawa och World Health Organization (WHO) kom där fram till att just dessa två begrepp bör ingå när folkhälsoinsatser planeras, implementeras samt utvärderas. Tanken bakom empowerment och delaktighet är att människor själva ska vara delaktiga i beslut rörande sitt liv och sin hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som delaktighet i närsamhället är associerat med hälsa och hälsorelaterade levnadsvanor bland skolungdomar i två mellanstora kommuner i Dalarna. En kvantitativ studie genomfördes med en tvärsnittsdesign. Studiens urval är en totalundersökning av 420 skolungdomar på högstadie- samt gymnasienivå i två mellanstora kommuner i Dalarna. Data från ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken”-enkäten (LUPP) användes för att besvara studiens frågeställningar. Två dimensioner av delaktighet i närsamhället, viljan att påverka i skolan samt om de varit delaktiga var associerat med en ökad sannolikhet för alkoholkonsumtion även när kovariater justerats för. Delaktighet i närsamhället var också associerat med självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt rökning men dessa samband försvann när kovariater justerades för vilket indikerar att dessa samband är beroende av framförallt vilket kön och socioekonomisk position (SEP) ungdomarna har. Andra intressanta bifynd var att kovariaterna inklusive kön, SEP och fysisk aktivitet visade sig vara signifikant associerade med de olika hälsoutfallen (beroende variablerna). Då inga större samband mellan beroende och oberoende variabler sågs i resultatet så är en slutsats att det behövs fortsatta studier inom området för att upptäcka möjliga kausala samband mellan delaktighet och självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt hälsorelaterade levnadsvanor.

Bakgrund: Fetma ökar i Sverige och utvecklingen styrs av total energiförbrukning i relation till matvanor och aktivitetsnivå där en ohälsosam kosthållning i kombination med en stillasittande vardag leder till ökat energiöverskott. För att åstadkomma en bestående viktnedgång krävs en kost som går att leva med resten av livet samt lärdom om näringslära och fysisk aktivitet. Viktnedgång kan bidra till ökad självkänsla, mer öppenhet för sociala interaktioner samt ett ökat välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hur upplevelsen av hälsa påverkas efter en kraftig viktnedgång hos individer med fetma. Metod: Studien grundades på en kvalitativ metod utifrån fem bloggar. Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys användes för att frambringa kärnan ur materialet. Resultat: Efter kraftig viktnedgång upplevs välbefinnandet öka till följd av ett ökat självförtroende och bättre bemötande från omgivningen. Minskat välbefinnande upplevdes till följd av ett kontrollbehov präglat av ångest vid utebliven träning och ohälsosamt kostintag, skev kroppsuppfattning samt ett omfattande hudöverskott. Slutsats: Kraftig viktnedgång innebär en förändringsprocess vilket kräver stöd i form av samtal, enskilt och i stödgrupper, för att vikten ska bibehållas samt upplevelsen av hälsa ska framträda.

Bakgrund: Hälsa är individuellt och sjuksköterskan behöver förstå vad hälsa är för varje individ för att kunna utforma en god hälsofrämjande omvårdnad. Hälsa innebär inte enbart frånvaro utav sjukdom, begreppet består av fler dimensioner som både fysisk och psykisk hälsa liksom andlig/spirituell hälsa. Dessa dimensioner behöver förstås när omvårdnaden utformas. Begreppet hälsofrämjande omvårdnad kan innebära både promotion och prevention. Promotion syftar till att stärka individers förmåga att själva göra hälsosamma val. Preventionsarbetet riktar sig till att, med hjälp av riktlinjer, hjälpa redan sjuka eller förhindra utveckling av sjukdomen. Inom preventionsarbetet använder sig sjuksköterskor, i Sverige, av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. De riktar in sig på fyra riskfaktorer för ohälsa, tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Som sjuksköterska ingår det i professionen att arbeta hälsofrämjande det vill säga med både promotion och prevention. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om att arbeta med hälsofrämjande omvårdnad. Metod: Empirisk kvalitativ intervjustudie. Sex sjuksköterskor från en mottagning på ett sjukhus i sydöstra Sverige intervjuades. Analys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Fyra kategorier framkom, att arbeta personcentrerat, att arbeta med uppföljning, att arbeta informativt samt att arbeta preventivt. Slutsats: Begreppet hälsofrämjande omvårdnad är komplext. På frågan om hälsofrämjande arbete svarade sjuksköterskorna att de arbetade med prevention. Det kan bero på kontexten men också att begreppet behövs tydliggöras för att sjuksköterskorna ska kunna förstå hälsofrämjande omvårdnad och utforma omvårdnadsarbetet därefter.

People today are less physically active than ever before, thus health related issues and overweight has risen to record levels. People also use more IT than before; it can be argued that IT is one of the main factors people’s activity levels have dropped. Au contraire IT has found its way into most people’s training routines and the amount of IT-artefacts aimed at exercise has exploded. However, most research studying IT and exercise, only studies single artefacts. Though, current research shows that it is impossible to view an artefacts impact as single artefact, it must instead be looked up on as part of an information ecology of interconnected artefacts. Thus, this study aims to find out: How does IT interconnect in artefact ecologies to motivate to exercise? The findings of this study suggests that in order to understand how IT motivate to exercise it should be looked upon as a dynamic ecosystem of artefacts. And that the artefacts should be analysed from its function, rather than as individual artefacts. It also shows that functions are not always linked to a single artefact and can span over several different artefacts, and that an artefact function is not static over time. It shows that, we need to be aware that different sports require different functionality, and even form should be viewed as a function. It also shows that functions for collecting quantitative data and social interacting have a place in most people's artefact ecologies. However, this may not occur in designated training applications, but instead in any of the artefacts people uses. Therefore, is an awareness also required that people’s motivation to exercise does not have to come out of training artefacts, but it can spring out of all the artefacts people uses.

Självmedkänsla anses vara betydelsefull för vår fysiska och psykiska hälsa och ökar förutsättningarna för vår inre trygghet vid motgångar och svårigheter. Självmedkänsla motverkar nedstämdhet, stress och ökar förmågan till känslomässig självreglering och ger ökad kontakt med adaptiva aktiverande affekter med ökad förmåga till läkande och helande hos människan. Blivande psykoterapeuter och andra inom människovårdande yrken anses speciellt utsatta och självomsorg blir en viktig komponent. Självmedkänsla utvecklas i den trygga anknytningen och kan övas upp som vuxen, via meditation, mindfulness, affektfokuserade psykoterapier och i en trygg terapeutisk relation. Studiens syfte var att undersöka självskattad självmedkänsla och fysisk/psykisk hälsa bland psykoterapeutstudenter och göra en jämförelse med legitimerade psykoterapeuter. En enkät (Self-Compassion Scale, SF-36) som mäter självmedkänsla respektive fysisk/psykisk hälsa, distribuerades till studenterna i en klassrumssituation och till legitimerade psykoterapeuter via post. Totalt kom 33 psykoterapistudenter och 34 legitimerade psykoterapeuter att ingå i studien. Resultatet visar att psykoterapeutstudenterna, enligt självskattning, hade en signifikant bättre självmedkänsla men signifikant sämre fysisk och psykisk hälsa än de legitimerade psykoterapeuterna. Båda grupperna hade en medel nivå avseende självskattad självmedkänsla. Mindfulnessträning och meditation kan vara verktyg att stärka upp självmedkänslan och minska självkritiken.

Bakgrund: Att drabbas av cancer är en stor utmaning och hur den hanteras varierar mellan individer. Vissa väljer att ha en positiv inriktning till livet trots utmaningarna med cancersjukdom. Att tillåta sig själv att finna olika glädjeämnen som förgyller livet gör det lättare att finna hälsa under sin sjukdomstid. Stöd från omgivningen och vården bidrar till att patienten känner hopp, trygghet och optimism. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur cancerdrabbade kvinnor kan finna hälsa trots cancersjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier skrivna av cancerdrabbade kvinnor. Innehållet analyserades med hjälp av Lundman & Hällgren Graneheims innehållsanalys (2012). Resultat: Det var betydelsefullt att den drabbade själv hade viljan att bli frisk och hade ett positivt fokus. Genom sunda livsstilar hjälpte det de drabbade att känna hälsa. Stödet från familj och vänner var betydelsefullt och gav dem energi till att orka kämpa. Att känna att sjuksköterskan var närvarande och lyssnade till tankar och känslor var viktigt. Slutsats: Med hjälp av den inre kraften, sund livsstil och stöd från familj, vänner och sjukvården framkom det att det går att känna hälsa trots cancersjukdom. Det är betydande att sjuksköterskan lyssnar till individens behov och tar reda på vad den behöver för att uppleva god hälsa.

No description available.

Att fly till ett nytt land innebär för många en stor förändring. Värderingar, språk, kultur ochreligion är annorlunda, och att anpassa sig och hitta sig själv i det nya landet är ett arbete i sig.Skolan är för de unga den första kontakten med det svenska samhället och har därför ett stortansvar för integreringen och att skapa förståelse för det svenska skolsystemet. Skolämnen såsom idrott och hälsa kanske inte prioriteras på samma sätt som i hemlandet, och specielltflickor med muslimsk tillhörighet har visat sig ha svårare att nå målen i detta ämne. Jag hardärför i denna studie valt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar muslimskaflickor upplever att de har med att nå målen i idrott och hälsa. Detta gjordes genom enkvalitativ intervjustudie med åtta muslimska flickor som läser efter högstadiets läroplan. Minaresultat av dessa intervjuer blev bland annat att flickorna vill utvecklas inom ämnet, attmuslimska pojkar utgör en begränsning för dem i denna utveckling, och att lärarnasbemötande av flickorna fungerar som en nyckel för att kunna nå målen.