Vi har genomfört en studie som berör förhållningssätt där könsroller i ämnet idrott ochhälsa undersöks och analyseras. Studien ämnar undersöka lärares förhållningssättgentemot elever beroende på könstillhörighet samt elevernas förhållningssätt tillvarandra. För att söka svar har vi använt oss av observation som metod där vi varitkända icke deltagande observatörer. Studien bygger på att undersöka den socialainteraktionen mellan lärare och elev, men även elevernas förhållningssätt mot varandra.I studien har vi använt oss av två idrottslärare på två skilda skolor där åldrarna påeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare år,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de äldre. Vi har använt oss av fyraolika klasser där ett antal lektioner har iakttagits med hjälp av ett observationsschema. Vihar därför både samlat in kvantitativ data samt fokuserat mer djupgående kring speciellahändelser som inträffat under lektionernas gång.De teoretiska perspektiv vi använt oss av har fokuserat kring Yvonne Hirdmansisärhållningsprincip och den hierarkiska matrisen, samt Robert Connells ståndpunktkring den hegemoniska maskulinitetsprincipen.Studiens resultat visar på tydliga skillnader mellan lärarna där deras förhållningssätt skiljersig beroende på elevens könstillhörighet. Detta förhållningssätt från lärarna skapar därfören tydlig linje och gräns mellan pojkar och flickor under idrottslektionerna. Pojkarnashierarkiska topposition förstärks medan flickornas underordnade position befästs.

Syftet & frågeställning Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka användandet av kosttillskott bland gymnasieelever som går idrottsprogrammet sista året. Frågeställningarna är: - Vilka kosttillskott använder gymnasieelever som går idrottsprogrammet? - Vad fick gymnasieelever som går idrottsprogrammet att börja använda de här kosttillskotten? Metod Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilket genomfördes på fem gymnasieskolor i södra Sverige. I undersökningen deltog 164 gymnasieelever som går idrottsprogrammet. Datan analyserades med hjälp av Microsoft Excel. Resultat Resultatet visar att majoriteten av gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energidrycker och sportdrycker av olika slag. Vanligaste bidragande orsaken till att de börjat med kosttillskott är för att de börjat träna på gym. Vänner och lag/gym- kamrater är också en stor orsak till att de börjat använda sig av kosttillskott.  Slutsats Gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energi och sportdrycker. Habitus kan inte förklara användningen av kosttillskott – däremot kan man förstå gymmen som fält där eleverna introduceras i att använda kosttillskott.

Tandhygienistyrket etablerades i slutet på 1960-talet. Sedan dess har utbildningen till tandhygienist förändrats och arbetsuppgifterna utökats. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsuppgifter yrkesverksamma, legitimerade tandhygienister utför, inom ramen för formell kompetens. En enkätstudie skickades till 200 tandhygienister, slumpmässigt utvalda av Sveriges tandhygienistförening. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor om ålder, kön, omfattning av tandhygienistutbildning, examensår, yrkesverksamma år som tandhygienist, omfattning av arbetstid, arbetsgivare samt frågor om arbetsuppgifter och vilka patientkategorier man arbetade med.173 enkäter (86 %) inkluderades i studiens resultat. Den vanligaste arbetsuppgiften som tandhygienister utför dagligen är att diagnosticera parodontit kliniskt (78 %). Slutsatsen av studien blev att yrkesverksamma tandhygienister i Sverige utför alla arbetsuppgifter inom ramen för formell kompetens, dock i varierande utsträckning. Dagliga arbetsuppgifter som tandhygienister vanligen utför är att diagnosticera, risk/prognosbedöma och profylaxbehandla karies och parodontit på vuxna och barn.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande relaterat till sexualitet. Varje sjuksköterska har ett ansvar att adressera den sexuella hälsan hos patienter, oberoende av patientens ålder och kultur. Sexuell hälsa är ett utmanande område inom omvårdnad och bör bli adresserat på ett sätt som respekterar patientens integritet samtidigt som behoven undersöks. I omvårdnaden som sjuksköterskan utför ingår samtal som är en del av den mänskliga kommunikationen och innefattar kontinuerlig påverkan med gemensamma handlingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Otillåtande arbetsmiljö, Undvikande av sexuell hälsa, Otrygghet i ämnet och Medvetenhet om patientens sexuella hälsa. Slutsats: Från studien framkom det en tydlig problematik i sjuksköterskans samtal om patientens sexuella hälsa. Det framkom flera faktorer som utgjorde om samtalet utfördes eller inte. Det kunde grundas i en okunskap och att det inte upplevdes vara deras ansvar, dock belystes en medvetenhet hos vissa sjuksköterskor om att det var deras ansvar att samtala om den sexuella hälsan.

The pupils’ motivation towards their studies is something that is frequently debated in all different kind of media and the Swedish Television produced TV- show “Gympaläraren” (2016) is only one example out of many. Then, why do the pupils need to be motivated when it comes to their studies concerning physical education? The Swedish Public health care authority (2016) state that, generally speaking, Swedes have maintained a good level of health. Nevertheless, since 1980 there has been an increase of health related troubles like insomnia, depression, headaches and stomach pain among Swedish youngsters in the ages between 13 and 15 years of age. The results from a report made by the Public health care authority in 2014 has shown that only a small amount of the Swedish youngsters between the previously mentioned ages actually performs some kind of physical activity on their spare time. That is to say, most of them do not achieve the daily recommended amount of physical activity, which is the one hour minimum that has been set by the Public health care authority. The school subject “Physical education and health” provides several hours of physical activity for the pupils, and if the pupils have a low level of motivation to participate in these classes, then they are consequently missing out on these hours. The purpose of this investigation is to find and chart the factors which motivates pupils to participate, or not participate, in the lessons of Physical education and Health. To create a more profound investigation within this area is was decided that the investigation would also examine whether the motivation of the pupils differed depending on the sex of the teacher. The background of the investigation is based on the webpage of the Swedish School Department (2015) as well as Lgr11 (2011), but is also based upon the investigations of Professors of education and pedagogy like Larsson and Redelius. The investigation is made by the help of surveys where the respondents consisted of 103 pupils from six school classes in the ninth grade from a school in the south of Sweden. The results from these surveys show that there are differences between the female and the male pupils’ level of motivation towards the Physical training and health subject. Moreover, these results can be related to the sex of the students’ teacher. Both the female and the male pupils believed that activities that included balls were the most enjoyable activities, and thus probably what motivated the pupils to participate. In addition, the results show that the males are the ones who are the least motivated in dance activities while the women, on the other hand, are least motivated by outside activities.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil. / Physical inactivity and sedentary are today big health risks when today's society is becoming increasingly dependent on technology both in leisure, in the workplace and at school. Our purpose with this study is to investigate whether the technology in any way affect the children's physical activity negatively. This is a qualitative case study with interviews and observations conducted on two primary school classes in two different schools with different rules and use of technology. One school uses tablets from preschool while the other school does not start with technology, in the form of computers, until the seventh grade. The results of this survey show that children’s physical activity in the school environment not is significantly affected by the schools regulations on the use of technical resources. Based on our observations, we can also see the need of more focus and guidance on how to reduce repetitive strain injuries from children's bad posture in their use of tablets. The interviews also show that teachers think that more responsibility should be placed on the parents than on schools to get kids more active and interested in an active lifestyle.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer beskriver hur förebyggande av sjukdomar och ohälsa på grund av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor bör uppmärksammas, detta för att kunna ge stöd till patienter i en förändring av dessa ovanor. Alla deltagare i denna studie har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor som kan bidra till framtida ohälsa.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur deltagande i en intervention vid en levnadsvanemottagning påverkar patienters hälsa och levnadsvanor. Metod: Prospektiv studie av en patientkohort som deltagit i en intervention vad gäller levnadsvanor. Urvalet var alla som deltagit i en levnadsvanemottagning på en vårdcentral belägen i Uppsala och inklusionskriterier är deltagande vid minst två tillfällen, totalt kunde 28 patienter inkluderades. Studien utvärderade redan insamlade och färdigställda patientenkäter. I analys har beskrivande statistik använts och icke-parametriska tester har utförts. Resultat: Deltagarnas intag av grönsaker/rotfrukter och deras vardagsmotion, mätt i minuter per vecka, ökade signifikant från mättillfälle ett till mättillfälle tre. Vid analys kan man även se att de patienter som hade en stor ökning av vardagsmotion även hade en signifikant minskning av BMI över tid. Gällande deltagarnas mätbara värden såsom vikt, BMI och midjemått sågs inga direkta förbättringar genom interventionen. Slutsats: Goda levnadsvanor behövs för att erhålla och bibehålla en god hälsa och arbetet med goda levnadsvanor behöver vara en del av primärvårdsarbetet. Som vårdpersonal i arbetet kring levnadsvanor kan det vara av vikt att stärka patienters hälsolitteracitet och empowerment så att denne lyckas i sin eventuella levnadsvaneförändring. / ABSTRACT Keywords:  Lifestyle habits, health, primary care, health prevention Background: National guideline from National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) describe how the prevention of disease and poor health due to tobacco use, hazardous use of alcohol, insufficient physical activity and unhealthy eating habits should be noted, that in order to provide assistance to patients in a change of these unhealthy habits. All participants in this study has one or more unhealthy habits that may contribute to future health problems. Aim: The aim of the study was to examine how participation in an lifestyle change intervention at a primary health care unit can affect patients health and lifestyle. Method: Prospective study of a cohort of patients who participated in an intervention in daily habits. The selection is everyone who participated in a living habits intervention at a healthcare centre in Uppsala, Sweden.  A total of 28 patients where included, participation at least two occasions where required. The study evaluated already collected and completed patient questionnaires. In the analysis descriptive statistics have been used and non-parametric tests has been done. Result: The participant’s intake of vegetables/root vegetables and their daily exercise, measured in minutes per week, increased significantly between the first measurement and the third measurement. In analysis, one can also see that the patients who had a high increase in daily exercise also had a significant reduction in BMI over time. Regarding the participant’s measurable values, such as BMI, body weight and waist circumference, no immediate improvement where seen. Conclusion: Good living habits is needed to obtain good health and therefore should focus of the primary care work enhance healthy habits. As healthcare professionals in the work on lifestyle changes, it may be important to strengthen patients empowerment and healthlitteracy, so that the patient can succeed with his/her eventual lifestyle changes.

Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte var att undersöka hur läromedelsböcker framställer hälsa. De frågor som ställs i denna uppsats är: Hur gestalts hälsa i läromedelsböckerna? Vilka perspektiv på hälsa lyfts fram? Metod Tre (3) stycken läromedelsböcker, skrivna utefter LGR/LGY 11, analyserades utifrån kritisk diskursanalys. De identifierade diskurserna och perspektiven sorterades in och analyserades sedan med utgångspunkt från Antonovskys teori om hälsa, men också utifrån Quennerstedts vidareutveckling av begreppen, salutogent och patogent hälsoperspektiv. Resultat Böckerna ansågs alla ha, och även förmedla, en patogen syn på hälsa vilket även var den dominerande synen. Vissa böcker hade även inslag av salutogena ansatser. De tydligaste diskurserna som framkom i böckerna var stressdiskurs samt fysisk aktivitetsdiskurs. Detta kan ge ensidig bild av böckernas innehåll. Slutsats De diskurser som framträder tydligast är stressdiskursen kopplat till psykisk hälsa samt fysisk aktivitet/motionsdiskursen. De perspektiv på hälsa som framträder i böckerna var salutogenes och patogenes, varvid det dominerande perspektivet var patogenes. För undervisande lärare så är det av relevans att denne bör granska det material som används, och lyfta fram alternativa synsätt och diskutera där möjlighet finns. / Aim This study set out to investigate how printed curriculum teaching materials depict health. The research questions are as follows: How is health described in the books? What perspectives on health do the books convey? Method Three (3) printed curriculum teaching books, based on the latest syllabus LGR/LGY11, were analysed from a critical discourse perspective. The identified discourses and perspectives were sorted, and then analysed using Antonovsky's health theory, but also Quennerstedt's elaboration on salutogenic and pathogenic health perspectives. Results All of the books were considered to retain, and convey, a pathogenic view on health. Some of the books displayed salutogenic approaches as well. The most conspicuous discourses appearing in the books were the stress-discourse and the physical activity-discourse. This may convey a one-sided picture of the books' content. Conclusions The most noticeable discourses appearing are the stress-discourse connected to psychological health and the physical activity-discourse. Regarding the perspectives on health, both salutogenic and pathogenic views appear where the dominating perspective is pathogenic. This is of relevance for practicing teachers, as they should scrutinise the materials used and provide different aspects and discussions where possible.

Aim: The aim of our study was to examine gender and age differences in the usage of exercise apps and the reasons for using such apps. The aim was also to investigate whether there was a link between the amount of exercise and the use of exercise apps. What is it about exercise apps that captures the interest of physically active individuals? What gender differences are there in the use of exercise apps for physically active individuals? What age differences are there in the use of exercise apps for physically active individuals Are there any connections between the use of exercise apps and the amount of exercise in physically active individuals?  Method: The study was quantitative and the data was collected by the use of questionnaires. A convenience sample of physically active individuals was made. The questionnaires were compiled and the data was analysed in SPSS. The data was not normalised and therefore no parametric analyses were used. Tables and figures were formed in Microsoft Word. Results: In this study 292 individuals participated, of which 258 individuals were analysed as only those met the criteria for physical activity. The three major reasons why individuals used exercise apps were because it was comfortable, to measure statistics and because the apps were motivating. There were no differences between men and women regarding the use of exercise apps. However, there was a significant difference regarding age and the use of exercise apps. The age group 65+ was the group that differed from the rest as fewer individuals in this group used exercise apps. The results also showed that the individuals who used exercise apps exercised more minutes per week than the individuals who didn’t use exercise apps. Conclusions: The study has given us an overview of the use of exercise apps in physically active individuals. The main motives for the use of exercise programs have been developed and the three most common exercise programs have been established. A connection between the use of exercise apps and the amount of exercise has also been shown. As research on this new trend is limited, these results may be a starting point for further research in this area. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka köns- och åldersskillnader i användandet av träningsappar hos fysiskt aktiva individer samt orsaker till att dessa appar nyttjades. Syftet var även att undersöka om det fanns ett samband mellan träningsmängd och användandet av träningsappar. Vad är det i träningsappar som fångar intresset hos fysiskt aktiva individer? Vilka könsskillnader finns det i användandet av träningsappar hos fysiskt aktiva individer? Vilka åldersskillnader finns det i användandet av träningsappar hos fysiskt aktiva individer? Finns det något samband mellan användandet av träningsappar och träningsmängden hos fysiskt aktiva individer? Metod: Studien var kvantitativ och data samlades in med hjälp av enkäter. Ett bekvämlighetsurval gjordes på fysiskt aktiva individer. Enkäter sammanställdes och datananalyserades i SPSS. Datan var inte normalfördelad och därför användes icke parametriska analyser. Tabeller och figurer framtogs i Microsoft Word. Resultat: I studien deltog 292 individer varav 258 analyserades då endast dessa uppfyllde kriterierna för fysisk aktivitet. De tre största motiven till varför individerna valde träningsappar var för att det var bekvämt, för att mäta statistik och för att det var motiverande. Inga skillnader sågs mellan män och kvinnor gällande användandet av träningsappar. Det sågs däremot en signifikant skillnad vad gällde ålder och användandet av träningsappar. Ålderskategorin 65+ var den grupp som skiljde sig från resterande då färre individer i denna grupp använde träningsappar. Resultatet visade även att de individer som använde träningsappar tränade fler minuter per vecka jämfört med de som inte använde träningsappar. Slutsats: Studien har gett oss en överblick över användandet av träningsappar hos fysiskt aktiva. De största motiven för användning av träningsappar har tagits fram och de tre vanligaste träningsapparna har fastställts. Det har även visats ett samband mellan användandet av träningsappar och träningsmängd. Då forskning om denna nya trend är begränsad kan dessa resultat vara ett startskott för vidare forskning inom detta område.

BakgrundBakgrunden belyses med hjälp av litteratur och forskning kring hälsans betydelse, men också om ohälsans – övervikt och fetmans påverkan. För att motverka ohälsans uppkomst och främja utvecklingen av god hälsa är den fysiska aktiviteten och maten en viktigt del i det hälsofrämjande arbetet. I förskolans läroplan står det skrivet att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande för barn, vilket gör att det också inkludera kunskap om att kunna ta hand om sin egen kropp och hälsa.SyfteStudiens syfte är att ta reda på vad förskolelärarna anser att de utför för arbeten, som kan sägas vara hälsofrämjande.MetodSom undersökningsmetod har jag använt mig av enkäter, vilket gör att studien får en kvanti-tativ karaktär. Fokusgruppen är de verksamma förskolelärarna ute i förskolan.ResultatResultaten visar att majoriteten av förskolelärarna har regelbundna rörelseaktiviteter, såsom dans, rytmik, inne- och utelekar med barnen. Fysiskt aktivitet och hälsa anses också vara ett viktigt inslag i förskolan och ska därför inte uteslutas, utan ska ses som en möjlighet att kunna integreras med andra ämnen. / Program: Lärarutbildningen