Bakgrund: Idag finns det begränsad kunskap och forskning kring hur patienter som genomgått behandling för abdominellt aortaaneurysm (AAA) upplever sin postoperativa livskvalitet och hälsa. Detta kan medföra svårigheter att tillmötesgå patienternas postoperativa omvårdnadsbehov. Syfte: Undersöka hur patienter som diagnostiserats med AAA upplever sin livskvalitet efter operation och vilket omvårdnadsbehov som finns, samt belysa vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja livskvaliteten hos dessa patienter. Metodbeskrivning: Arbetet inkluderar kvantitativ och kvalitativ forskning kring ämnet som sökts fram med hjälp av relevanta sökord via databaserna PubMed och CINAHL. Vid bearbetning av studierna togs hänsyn till etiska överväganden samt kvaliteten på studierna. Huvudresultat: Under den tidiga postoperativa perioden upplever patienterna en försämrad livskvalitet jämfört med preoperativt, där patienter som genomgått endovaskulär behandling upplever en bättre livskvalitet än de som genomgått öppen operation. Senare i den postoperativa perioden är båda patientgrupperna tillbaka på samma eller bättre livskvalitetsnivå än preoperativt och skillnaderna mellan grupperna har jämnats ut. Det främsta omvårdnadsbehovet som kan finnas är behovet av kunskap. Patienterna saknar information om postoperativa symtom, potentiella komplikationer och rehabiliteringsperioden överlag. Genom information kan de flesta patienterna ges bättre förutsättningar att hantera den postoperativa livssituationen och därmed uppnå en högre livskvalitet och hälsa. Slutsats: Samtliga patienter upplevde en försämrad postoperativ livskvalitet, med en fördel till den endovaskulära behandlingen kort tid efter operation. Med tiden återgår eller förbättras livskvaliteten för båda grupper, med en fördel till öppen kirurgi. Mer information kring diagnos och behandling önskas av patienterna, då det tros kunna främja den postoperativa livskvaliteten och därmed hälsan.

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Det är betydelsefullt i dagens samhälle att rehabilitera långtidssjukskrivna, eftersom långtidssjukskrivning </strong><strong>medför ett stort lidande för enskilda individer och höga samhällskostnader. </strong><strong>Forskning visar att beteendeinriktade rehabiliteringsprojekt med fokusering på </strong><strong>beteendeförändring, kan få sjukskrivna att snabbare återgå till arbete. Syftet med den här </strong><strong>studien är att undersöka långtidssjukskrivnas erfarenheter av, uppfattningar av och engagemang </strong><strong>i ett 10 veckors beteendeinriktat rehabiliteringsprojekt. Dessutom undersöks </strong><strong>vilka följder projektet haft på deltagarna och deltagarnas tidigare erfarenheter av rehabilitering. </strong><strong>Intervjuer har genomförts med fem av sju deltagare. Resultatet visar att deltagarna </strong><strong>överlag hade positiva erfarenheter av innehåll och upplägg samt av att träffa </strong><strong>andra i samma situation. Negativt var att den fysiska träningen inte var individanpassad </strong><strong>och att det ej varit uppföljningar av hemuppgifter. Ingen av deltagarna har haft en prioriterad </strong><strong>aktivitet att arbeta emot. Genom projektet har deltagarna fått ändrade kostvanor, </strong><strong>förändrade tankesätt och ökade kunskaper. De flesta av deltagarna upplever att projektet </strong><strong>ej främjat återgång till arbete, men varit ett steg i rätt riktning. Deltagandet i projektet har </strong><strong>varit högt och deltagarna har blandade erfarenheter av tidigare rehabilitering. Slutsatser är </strong><strong>att beteendeinriktad rehabilitering är bra eftersom det främjar individer att öka sin självkännedom </strong><strong>och förändra beteenden. Då deltagarna inte haft konkreta prioriterade aktiviteter </strong><strong>att arbete emot och att inte hemuppgifter följts upp, har inte individernas selfefficacy </strong><strong>främjats till fullo.</strong></p><p><strong> </strong><p><strong> </strong></p></p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong> </p><p> </p>

<p>Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt. Resultatet visade också att alla respondenter menade att utevistelse påverkade barnens hälsa positivt. De tyckte att det var självklart att gå ut minst en gång om dagen och gärna fler gånger. Vidare framkom det att flera respondenter var missnöjda med sin förskolegård, vilket ledde till att de oftare gjorde utflykter utanför förskolegården som till exempel till en skog.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Cancer är en sjukdom som ständigt ökar och<strong> s</strong>exualiteten är ett grundbehov som enligt studier inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Sjuksköterskors kunskap och förståelse om cancerpatienters upplevelser av sexualiteten är en förutsättning för att förbättra omvårdnaden. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelser av sin sexualitet. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt gjordes över cancerpatienters perspektiv på sexualiteten, oavsett cancerform. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fyra teman: Förändringar av det sexuella behovet, kroppsliga förändringar, mentala förändringar och förändringar i parrelationen. Genomgående för alla teman var att patienter strävade efter att hitta sin nya sexualitet. Det sexuella livet påverkades mest negativt, men patienter kunde ändå uppleva den nya livssituationen som något positivt. <strong>Diskussion: </strong>Kunskap om sexualitetens påverkan på kropp, tanke och relationer var av betydelse för god omvårdnad. Utbildning inom sexologi borde därför ingå som en naturlig del i sjuksköterskans grundutbildning. Samtidigt behövdes mer forskning inom området. Det fanns även behov av samtalsgrupper för patienter och deras partner då tankar och funderingar kring den nya livssituationen var vanliga.</p>

<p>Hälsa är ett begrepp som har förändrats över tid. Chefers hälsa har diskuterats en hel del men däremot har inte chefsnivåns betydelse för den egna upplevda hälsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hälsa<strong> </strong>från deras egen chefsnivå. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll. Huvudresultat: Studien visar på oavsett vilken chefsnivå man befinner sig på krävs det en hög arbetsinsats för att kunna leva upp till ansvarstagandet i chefskapet. Studien visade även ett oreflekterat arbetssätt vad det gäller kopplingen till hälsa. Resultatet i studien kan bidra till en djupare förståelse och medvetenhet för chefers egen upplevelse av hälsa utifrån deras chefsnivå. Genom att lyfta fram chefernas egna upplevelser kan kunskap framkomma om hur hälsa påverkas utifrån var man befinner sig inom organisationen. Detta för att förebygga och undvika ohälsa.</p>

No description available.

<p>Bakgrund: Ungefär 200 000 personer av den svenska befolkningen lider av sömnapné, och det är vanligast hos män. Sömnapné går att sammankoppla med flera olika typer av följdsjukdomar och ökade risker för olyckor p.g.a. trötthet. Syfte: att belysa hur sjuksköterskor kan hjälpa till att förbättra hälsa hos de patienter som lider av sömnapné. Metod: En litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget gällande sjuksköterskans roll vid omvårdnaden kring sömnapné genomfördes. Litteratursökningar gjordes i Academic Se-arch Elite, Cinahl, Psych Info och PubMed. Inklusions- och exklusionskrite-rier sattes upp och de artiklar som passade in på dessa och syftet klassifice-rades efter en tregradig skala. Åtta artiklar användes i resultatet. Litteraturen genomlästes, meningsenheter plockades ut som sedan bildade tre kategorier: sjuksköterskans observation/bedömning, sjuksköterskans information och sjuksköterskans behandling. Resultat: Redovisades under dessa kategorier, och visade att sjuksköterskan har en viktig del i att upptäcka och behandla sömnapné. Diskussion: Det finns receptfria hjälpmedel att tillgå, sjukskö-terskan har ett viktigt jobb att förmedla kunskap om dessa till patienter och deras anhöriga. De kan även hjälpa de drabbade att göra livsstilsförändringar som kan gynna deras sjukdomsbild. Slutsatsen är att en ökad kunskap om sömnapné inom sjukvården skulle göra att fler drabbade kan få en diagnos på sitt problem och mycket tidigare.</p>

<p>Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism är en miljö som kräver</p><p>specialpedagogiska åtgärder. Struktur är en grundläggande del i undervisningen av dessa</p><p>elever. Detta är något som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har</p><p>denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och</p><p>ungdomar med autism vad gäller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvångsmässiga</p><p>mönster och att fånga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till</p><p>idrottslärare som arbetar med autistiska elever. Man bör ha i åtanke att detta examensarbete</p><p>och dess resultat inte fungerar för alla barn och ungdomar med autism, utan det är viktigt att</p><p>undervisningen individualiseras efter varje individ.</p>

<p>Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi ser</p><p>ut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som får</p><p>en att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv.</p><p>Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45?</p><p>Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn och</p><p>hur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiska</p><p>aktiviteten mellan pojkar och flickor?</p><p>Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påstås</p><p>att dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakom</p><p>denna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även se</p><p>om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.</p><p>Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång.</p><p>Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna. För</p><p>de som är inaktiva så är att de tycker att andra saker är roligare/viktigare en bidragande</p><p>orsaken. Hos både killarna så är det den tekniska utvecklingen som tar över deras vardag, hos</p><p>killarna TV-spel och hos tjejerna TV:n. Vårt resultat pekar på att våra respondenter kan sätta</p><p>in fysisk aktivitet på både fysisk-, psykisk- och social nivå.</p><p>Vi har använt oss aven enkätundersökning och kommer att inrikta oss på barn i årskurserna</p><p>4-5, då detta är vår framtida målgrupp som lärare.</p>

<p>Syftet med arbetet är att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hälsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lärare och två elever i årskurs fyra respektive årskurs sex på en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet är den okunskap som finns hos elever i dagens samhälle om hälsa respektive ohälsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det är bra att vara fysisk aktiv och det bör därför belysas hur det idag kan se ut på en skola. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland. Resultatet i undersökningen är att lärarna arbetar mycket lite med teoretisk undervisning i ämnet idrott och hälsa och lärarna hade som motivering att det saknas tid samt att de tror att eleverna skulle tröttna på ämnet om det blev både teoretisk och praktisk undervisning i ämnet. Det som var bra var att skolan använde sig av elevråd där eleverna kan påverka i hälsofrågorna. Det framkom från de två eleverna önskemål i teoretiska lektioner i ämnet idrott och hälsa samt gästföreläsare och studiebesök. Även att undervisningen ska ske i mindre grupper. Det kan dock diskuteras om det funnits bättre sätt att få fram resultatet. I efterhand är tanken att det vore bättre om det gjordes en kvantitativ undersökning med enkäter för att få en mer helhetssyn hur skolor arbetar med idrott och hälsa. Råd till skolan efter utförda intervjuer är att lyssna mer på varandra om vilka behov som finns på skolan.</p>