<p>Abstrakt</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna?</p><p>Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats. </p><p>Många av lärarna tyckte att läroplanen är diffus och svårtolkad men angav betydelsen att följa den nationella kursplanen då lokala kursplaner anses mer som ett underlag som används vid betygssamtal med elever. Lärarnas uppfattning av kursplanens diffusa utförande var både positiva och negativa. Dels menade några av lärarna att de själva hade större utrymme för att utforma lektionerna medan andra menade att lokala kursplaner eller traditioner på skolan styrde upplägget. Lärarna beskrev arbetsmiljö, förutsättningar samt färdigheter som de faktorer som i högsta grad påverkar utformandet av idrottslektionerna. De flesta lärarna ansåg att ansvar, gruppdynamiken och samspelet eleverna emellan är grunden till att eleverna ska kunna utveckla nya färdigheter.</p><p>En faktor till varför lärarna uppfattar kursplanen på följande sätt menar vi grundar sig i uppfattningen av ansvarsfrågan. Den lokala kursplanen innebär mer frihet för idrottsläraren men även ett större ansvar där idrottsläraren måste utveckla ett reflexivt förhållningssätt till sitt ämne. Genom att exempelvis inkludera eleverna i tolkningsarbetet tror vi lärare och elever skulle få en mer gemensam och tydligare bild för vad kursplanen egentligen står för. </p><p>Nyckelord (4st): Idrottslärare, Idrott och Hälsa, kursplan, uppfattning.</p>

<p>I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt.</p><p>För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?</p>

<p>Studien var ett uppdrag från studenthälsorådet på Högskolan i Gävle med syftet att utveckla en så kort enkät som möjligt som ska kunna användas i kartläggningar av studenternas studie och hälsosituation. Frågorna till enkäten konstruerades utifrån modellerna Kasam, Krav-Kontroll-Stöd-modellen och Stress-Energi-modellen. För att få ett underlag till analyserna delades enkäten ut till 100 studenter uppdelade på fyra program/kurser. Faktorsanalyser visade att det gick att reducera frågorna om studiesituationen, hälsa och välbefinnande till ett mindre antal index. Reliabilitetsanalyser visade att antalet items i skalorna gick att reducera utan att förlora nämnvärt i reliabilitet. Ett andra syfte var att visa studiesituationsskalornas relevans och därmed analyserades även sambanden mellan skalor som beskrev studiesituationen och olika indikatorer på hälsa och stämningsläge. Studiesituationsindexen visade sig med undantag av studiekamratstödet ha samband med hälsovariablerna. Resultatet visade även att det fanns klara skillnader mellan programmen vilket tyder på att formuläret i framtiden kan användas för att identifiera grupper med större eller mindre problem.</p>

No description available.

No description available.

<p>Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar. Anledningen till att vi intervjuat lika många av varje kön är för att vi ville undersöka om det fanns några skillnader mellan könen. Samtliga elever vi intervjuade går andra året på gymnasieskolan och läser den obligatoriska kursen idrott och hälsa A. Resultatet visar att samtliga elever i undersökningen har en bristande motivation till idrott och hälsa. Anledningarna till den bristande motivationen skiljer sig dock åt, liksom faktorerna som skulle kunna påverka elevernas motivation positivt. Intressant med resultatet är att hälften av de intervjuade eleverna egentligen tycker att det är roligt med idrott och hälsa, men på grund av situationen runt lektionerna väljer de ändå att avstå. I det avslutande diskussionskapitlet lägger vi stor vikt vid vad vi som lärare kan göra för att få så många elever som möjligt att känna sig motiverade till idrott och hälsa.</p>

<p>Syftet i föreliggande studie är att undersöka idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och låg grad av standardisering för att få svar på problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslärare i grundskolans senare år som alla har genomgått utbildning i ämnet. Lärarna arbetar på sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lärare anser att begreppet hälsa är svårdefinierat. De olika sätten att se på hälsa gör att hälsoundervisningen ter sig mycket olika beroende på vem det är som undervisar, trots att betygskriterierna är desamma. Oliktänkandet kring hälsa gör att lärarna planerar och genomför hälsoundervisningen så att den stämmer överens med deras egen övertygelse. Bland annat undervisar de i ergonomi, konditionsträning, styrketräning, kost, yoga, massage och avslappning. En del av lärarna låter sina elever skriva ett hälsoarbete inom ramen för hälsoundervisningen. De flesta lärarna strävar dock efter att varva teori och praktik i sin undervisning. Av undersökningen framkommer även att lärarna bedömer att idrottsundervisningen berikar eleverna ur hälsosynpunkt på olika sätt, ofta kopplat till hur fysiskt aktiv eleven är på fritiden. Anmärkningsvärt är att endast en av lärarna reflekterar över de elever som både fysiskt och psykiskt far illa av idrottsundervisningen och att detta i det närmaste leder till motsatsen till hälsa.</p>

<p>Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa?</p><p>Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning. När läxor ges så är det främst för att kontrollera elevernas kunskaper och ge eleverna möjlighet till att reflektera. Studien visar vidare att läxan förknippas med ämnets teoretiska delar och beroende på hur idrottsläraren ser på ämnet och sitt uppdrag påverkar det hur de ser på läxan som metod inom ämnet.</p>

<p>Forskning har visat att oro, ångest, stress och dålig sömn är åkommor som blivit allt vanligare och symptomen sjunker allt lägre ned i åldrarna. Med detta som utgångspunkt har vi valt en surveyundersökning i form av enkäter för att se vilka eventuella samband som fanns mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. I undersökningen har 96 gymnasiekillars svar behandlats för att ta del av deras upplevda hälsa och skattade fysiska aktivitetsnivå. Enligt Lpf 94 är syftet med undervisningen i Idrott och hälsa bland annat att utveckla elevernas kunskap om hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Regelbunden fysisk aktivitet kan motverka bland annat stress, oro och depression. Resultatet av undersökningen visade att det fanns samband mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. Slutsatsen med studien är att lärare i Idrott och hälsa med hjälp av resultatet kan ge sina elever en insikt i vilka positiva effekter fysisk aktivitet har på eventuella besvär med hälsan. Därmed kan de även motivera dem till en framtida regelbunden fysisk aktivitet. Studien ämnar väcka läsarens intresse för ämnet och ge en insikt i sambanden mellan självupplevda hälsobesvär och fysisk aktivitet.</p>