No description available.

No description available.

<p>The idea with this study is to examine if there are a connection between how optimistic people are in relation to how stressed they feel. The result from the survey is based on materials from a questionnaire has been sent to fifty persons of varying age and sexes. The questionnaire has also been sent to students from Karlstad University but also to friends and acquaintances. The data is measured with SE- and LOT-tests. The issues concerned in which scope respondents experiences themselves stressed and optimistic and how the connection is between experienced stress and optimism in relation to results on the figure tests. This study showed a significant difference in average LOT-points and results in SE. Likewise, a significant difference was shown in average LOT-points and energy results. High LOT-points tend to give lower stress-points while low LOT-points are associated with high stress-points.  </p>

<p>This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient’s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%).</p><p>There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing. Women have a higher score in quality of life. Between allogeneic and URD transplantation there is a significant difference in some items. About 49 % of all patients had side effects after the stem cell transplantation. Of the whole group, 86 % measured a high score for emotional support from their family in the section about social wellbeing. Based on this study there is a need to modify the information to men and women respectively because of the significant differences in quality of life for these groups.  Measuring quality of life ought to be continuous before, during and after the process of stem cell transplantation. It is important for nurses to identify patients who are in need of support, to be able to give good nursing in both inpatients and outpatients.</p><p> </p><p>Keyword: “Health” “Quality of Life” “Allogeneic stem cell transplantation” “Leukaemia”</p>

Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.

I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt. För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?

Hälsa är ett begrepp som har förändrats över tid. Chefers hälsa har diskuterats en hel del men däremot har inte chefsnivåns betydelse för den egna upplevda hälsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hälsa från deras egen chefsnivå. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll. Huvudresultat: Studien visar på oavsett vilken chefsnivå man befinner sig på krävs det en hög arbetsinsats för att kunna leva upp till ansvarstagandet i chefskapet. Studien visade även ett oreflekterat arbetssätt vad det gäller kopplingen till hälsa. Resultatet i studien kan bidra till en djupare förståelse och medvetenhet för chefers egen upplevelse av hälsa utifrån deras chefsnivå. Genom att lyfta fram chefernas egna upplevelser kan kunskap framkomma om hur hälsa påverkas utifrån var man befinner sig inom organisationen. Detta för att förebygga och undvika ohälsa.

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism är en miljö som kräver specialpedagogiska åtgärder. Struktur är en grundläggande del i undervisningen av dessa elever. Detta är något som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gäller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvångsmässiga mönster och att fånga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslärare som arbetar med autistiska elever. Man bör ha i åtanke att detta examensarbete och dess resultat inte fungerar för alla barn och ungdomar med autism, utan det är viktigt att undervisningen individualiseras efter varje individ.

Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi ser ut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som får en att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv. Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45? Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn och hur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiska aktiviteten mellan pojkar och flickor? Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påstås att dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakom denna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även se om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet. Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång. Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna. För de som är inaktiva så är att de tycker att andra saker är roligare/viktigare en bidragande orsaken. Hos både killarna så är det den tekniska utvecklingen som tar över deras vardag, hos killarna TV-spel och hos tjejerna TV:n. Vårt resultat pekar på att våra respondenter kan sätta in fysisk aktivitet på både fysisk-, psykisk- och social nivå. Vi har använt oss aven enkätundersökning och kommer att inrikta oss på barn i årskurserna 4-5, då detta är vår framtida målgrupp som lärare.

Syftet med arbetet är att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hälsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lärare och två elever i årskurs fyra respektive årskurs sex på en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet är den okunskap som finns hos elever i dagens samhälle om hälsa respektive ohälsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det är bra att vara fysisk aktiv och det bör därför belysas hur det idag kan se ut på en skola. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland. Resultatet i undersökningen är att lärarna arbetar mycket lite med teoretisk undervisning i ämnet idrott och hälsa och lärarna hade som motivering att det saknas tid samt att de tror att eleverna skulle tröttna på ämnet om det blev både teoretisk och praktisk undervisning i ämnet. Det som var bra var att skolan använde sig av elevråd där eleverna kan påverka i hälsofrågorna. Det framkom från de två eleverna önskemål i teoretiska lektioner i ämnet idrott och hälsa samt gästföreläsare och studiebesök. Även att undervisningen ska ske i mindre grupper. Det kan dock diskuteras om det funnits bättre sätt att få fram resultatet. I efterhand är tanken att det vore bättre om det gjordes en kvantitativ undersökning med enkäter för att få en mer helhetssyn hur skolor arbetar med idrott och hälsa. Råd till skolan efter utförda intervjuer är att lyssna mer på varandra om vilka behov som finns på skolan.