No description available.

Forskning har visat att oro, ångest, stress och dålig sömn är åkommor som blivit allt vanligare och symptomen sjunker allt lägre ned i åldrarna. Med detta som utgångspunkt har vi valt en surveyundersökning i form av enkäter för att se vilka eventuella samband som fanns mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. I undersökningen har 96 gymnasiekillars svar behandlats för att ta del av deras upplevda hälsa och skattade fysiska aktivitetsnivå. Enligt Lpf 94 är syftet med undervisningen i Idrott och hälsa bland annat att utveckla elevernas kunskap om hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Regelbunden fysisk aktivitet kan motverka bland annat stress, oro och depression. Resultatet av undersökningen visade att det fanns samband mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. Slutsatsen med studien är att lärare i Idrott och hälsa med hjälp av resultatet kan ge sina elever en insikt i vilka positiva effekter fysisk aktivitet har på eventuella besvär med hälsan. Därmed kan de även motivera dem till en framtida regelbunden fysisk aktivitet. Studien ämnar väcka läsarens intresse för ämnet och ge en insikt i sambanden mellan självupplevda hälsobesvär och fysisk aktivitet.

Bakgrund: Ungefär 200 000 personer av den svenska befolkningen lider av sömnapné, och det är vanligast hos män. Sömnapné går att sammankoppla med flera olika typer av följdsjukdomar och ökade risker för olyckor p.g.a. trötthet. Syfte: att belysa hur sjuksköterskor kan hjälpa till att förbättra hälsa hos de patienter som lider av sömnapné. Metod: En litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget gällande sjuksköterskans roll vid omvårdnaden kring sömnapné genomfördes. Litteratursökningar gjordes i Academic Se-arch Elite, Cinahl, Psych Info och PubMed. Inklusions- och exklusionskrite-rier sattes upp och de artiklar som passade in på dessa och syftet klassifice-rades efter en tregradig skala. Åtta artiklar användes i resultatet. Litteraturen genomlästes, meningsenheter plockades ut som sedan bildade tre kategorier: sjuksköterskans observation/bedömning, sjuksköterskans information och sjuksköterskans behandling. Resultat: Redovisades under dessa kategorier, och visade att sjuksköterskan har en viktig del i att upptäcka och behandla sömnapné. Diskussion: Det finns receptfria hjälpmedel att tillgå, sjukskö-terskan har ett viktigt jobb att förmedla kunskap om dessa till patienter och deras anhöriga. De kan även hjälpa de drabbade att göra livsstilsförändringar som kan gynna deras sjukdomsbild. Slutsatsen är att en ökad kunskap om sömnapné inom sjukvården skulle göra att fler drabbade kan få en diagnos på sitt problem och mycket tidigare.

No description available.

Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa? Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning. När läxor ges så är det främst för att kontrollera elevernas kunskaper och ge eleverna möjlighet till att reflektera. Studien visar vidare att läxan förknippas med ämnets teoretiska delar och beroende på hur idrottsläraren ser på ämnet och sitt uppdrag påverkar det hur de ser på läxan som metod inom ämnet.

Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa. Vår huvudfrågeställning var:                         * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:                         * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?                         * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?                         * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning?   Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor. Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen.

Abstrakt Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna? Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats. Många av lärarna tyckte att läroplanen är diffus och svårtolkad men angav betydelsen att följa den nationella kursplanen då lokala kursplaner anses mer som ett underlag som används vid betygssamtal med elever. Lärarnas uppfattning av kursplanens diffusa utförande var både positiva och negativa. Dels menade några av lärarna att de själva hade större utrymme för att utforma lektionerna medan andra menade att lokala kursplaner eller traditioner på skolan styrde upplägget. Lärarna beskrev arbetsmiljö, förutsättningar samt färdigheter som de faktorer som i högsta grad påverkar utformandet av idrottslektionerna. De flesta lärarna ansåg att ansvar, gruppdynamiken och samspelet eleverna emellan är grunden till att eleverna ska kunna utveckla nya färdigheter. En faktor till varför lärarna uppfattar kursplanen på följande sätt menar vi grundar sig i uppfattningen av ansvarsfrågan. Den lokala kursplanen innebär mer frihet för idrottsläraren men även ett större ansvar där idrottsläraren måste utveckla ett reflexivt förhållningssätt till sitt ämne. Genom att exempelvis inkludera eleverna i tolkningsarbetet tror vi lärare och elever skulle få en mer gemensam och tydligare bild för vad kursplanen egentligen står för. Nyckelord (4st): Idrottslärare, Idrott och Hälsa, kursplan, uppfattning.

Studien var ett uppdrag från studenthälsorådet på Högskolan i Gävle med syftet att utveckla en så kort enkät som möjligt som ska kunna användas i kartläggningar av studenternas studie och hälsosituation. Frågorna till enkäten konstruerades utifrån modellerna Kasam, Krav-Kontroll-Stöd-modellen och Stress-Energi-modellen. För att få ett underlag till analyserna delades enkäten ut till 100 studenter uppdelade på fyra program/kurser. Faktorsanalyser visade att det gick att reducera frågorna om studiesituationen, hälsa och välbefinnande till ett mindre antal index. Reliabilitetsanalyser visade att antalet items i skalorna gick att reducera utan att förlora nämnvärt i reliabilitet. Ett andra syfte var att visa studiesituationsskalornas relevans och därmed analyserades även sambanden mellan skalor som beskrev studiesituationen och olika indikatorer på hälsa och stämningsläge. Studiesituationsindexen visade sig med undantag av studiekamratstödet ha samband med hälsovariablerna. Resultatet visade även att det fanns klara skillnader mellan programmen vilket tyder på att formuläret i framtiden kan användas för att identifiera grupper med större eller mindre problem.

No description available.

No description available.