Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det. Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken. Lärarförbundets förlag och Tidningen Förskolan (2005) poängterar att leken får en annan form i skogen och det blir inte lika uppstyrd då miljön inte talar om vad som bör lekas och hur det bör lekas. Detta på grund av att naturen är neutral vilket leder till att barnen får använda mer av sin kreativitet och fantasi. Pedagogerna behöver heller inte tänka så mycket på barnens motoriska utveckling då skogen är rustad med kullar, träd och ojämn mark där barnen kan springa, klättra och gå. Barnen utvecklar även andra kompetenser så som social och kognitiv kompetens. Centrala begrepp inom studien är: kunskap, samarbete, rörelse, motorik, miljön, natur, lärande, hälsa och material.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa. Vi har även gjort tio observationer där vi tittade på om eleverna påverkades av bakgrundsmusiken, men även hur musiken användes av lärarna. Detta gav oss ett kvalitativt inslag i denna studie. Resultatet av enkäterna och observationerna visar att musiken har en inverkan på eleverna, och att lärarna använder musiken på olika sätt. Slutsatsen av studien är att musik är en yttre faktor som kan påverka den inre motivationen. Musiken kan få elever att utföra uppgifter en längre tid då musikens tempo och rytm, som är vitala delar i en låt, hjälper dem under aktiviteten. Vidare kan vi säga att lärare måste anpassa sitt musikval utefter kontext, dvs. åldersgrupp och aktivitet.

No description available.

Allt fler människor i vårt samhälle lider av ohälsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. Övervikt, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer är några av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna för sjukvården i samhället visar en successiv ökning som inte tycks avta. Att arbeta mer hälsofrämjande inom sjukvården skulle kunna reducera vissa av dessa kostnader. Detta skulle kunna ske genom att erbjuda tjänsten hälsocoaching. Hälsocoaching är en ny roll som uppstått inom sjukvården, på friskvårdsanläggningar och privata praktiker de senaste åren. Hälsocoachen arbetar för att hjälpa personer att uppnå sina hälsomål genom olika typer av livsstilsförändringar. Det finns idag flera utbildningar med växlande innehåll som utbildar hälsocoacher. Definitionen av begreppet hälsocoaching är dock vag och måste utvecklas vidare för att kunna användas i större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och åsikter som finns kring individuell hälsocoaching genom att ta reda på vad begreppet innebär och förknippas med, vilka önskningar som finns på hälsocoachen och dennes arbete samt vad det finns för behov och intresse för att besöka en hälsocoach. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och resultatet har tagits fram med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Olika personer med olika bakgrund har valts ut att deltaga i studien, detta för att få en så bred bild som möjligt inom området. Utifrån analysen av intervjumaterialet växte tre huvudkategorier fram: ”föreställningar om en hälsocoach uppgifter”, ”förväntningar på hälsocoachen” och ”intresse för hälsocoaching”. Utifrån dessa kategorier framkom temat; ”uppfattningar om hälsocoaching”. Att bidra till välmående anses vara en av hälsocoachens huvuduppgifter. Detta kan uppnås genom att hälsocoachen i praktiken tillämpar sina färdigheter inom olika hälsoområden och använder sig av vissa givna tillvägagångssätt. Att hälsocoachen har en bred kunskapsbas samt att denne är motiverande och lyhörd tycks vara viktiga delar av dennes arbete. Resultatet från denna studie visar dessutom att det finns ett etablerat intresse för hälsocoaching och att attityden till tjänsten överlag är positiv. Detta samtidigt som begreppet ses som aningen diffust och svårdefinierat, vilket kan skapa en viss osäkerhet för konsumenterna. Mer forskning inom ämnet är därför nödvändig för att konsekvent kunna definiera innebörden av hälsocoachingbegreppet.

Syftet med aktuell studie har varit att på svenska akademifotbollsspelare undersöka (1) självbestämmande motivations samt passions inverkan på upplevd hälsa och hur dessa variabler är relaterade till varandra, (2) samt skillnad i upplevd hälsa mellan högt harmoniskt passionerade spelare och spelare med hög tvångsmässig passion. I studien deltog 462 akademifotbollsspelare hemmahörande i Svenska fotbollsakademier. Deltagarnas ålder varierade mellan 12-16 år (M=14.38, Sd=1.06). I studien användes instrumenten Self-Determination Scale (SDS), The Passion Scale samt General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Korrelationstester i rådande studie visade på att självbestämmande motivation har ett positivt samband med både tvångsmässig och harmonisk passion, samt att tvångsmässig passion har ett negativt samband med hälsa. Medieringsanalys visade i föreliggande studie att harmonisk passion ej medierade sambandet mellan självbestämmande och hälsa på svenska akademifotbollsspelare. Resultatet uppvisade också att självbestämmande hade en negativ indirekt effekt på upplevd hälsa genom variabeln tvångsmässig passion. Ytterligare resultat visade på att individer med en hög harmonisk passion upplevde en bättre hälsa än personer med hög tvångsmässig passion. Rekommendationer ges till akademiklubbar att hjälpa spelarna att minska den tvångsmässiga passionen genom att fokusera på andra aspekter i livet. Resultaten är diskuterade utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevelse av tandvårdsrädsla och smärta hos patienter vid tandhygienistbehandling. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns samband mellan kön och ålder i relation till tandvårdsrädsla och smärta. Studien genomfördes med användning av enkäter på patienter som behandlades av tandhygieniststudenter på Högskolan i Kristianstad. I studien ingick 78 respondenter, varav 39 män och lika många kvinnor i åldrarna 21-81 år. Enkäten bestod av två delar. Den första delen bestod av Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) som användes för att mäta tandvårdsrädsla. Det fanns också två frågor om kön och ålder. Andra delen bestod av Visual Analogue Scale (VAS) som användes för att mäta smärtupplevelsen under fem behandlingsmoment, tandstensborttagning, röntgen, injektion, fickdjupsmätning samt behandling i helhet. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan upplevelsen av smärta och tandvårdsrädsla (p=0,000) samt smärta och tandvårdsrädsla relaterat till ålder (p=0,011) (p=0,002). Ingen statistisk signifikant skillnad sågs gällande smärta och tandvårdsrädsla i samband med kön (p=0,682) (p=0,064). Slutsatsen var att ett samband kunde ses mellan smärta och tandvårdsrädsla. Den yngre åldersgruppen upplevde högre grad av smärta och tandvårdsrädsla än den äldre gruppen. Ingen skillnad kunde ses mellan kvinnors och mäns upplevelser av smärta och tandvårdsrädsla.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog. Det huvudsakliga resultatet av studien var att återstående kontraktstid inte kunde predicera psykisk hälsa. Det framkom dock att planering för framtiden hade en positiv inverkan på vissa delar av spelarnas psykiska hälsa. En möjlig förklaring till varför återstående kontraktstid inte kunde predicera psykisk hälsa är att ett utgående kontrakt kan upplevas både som positivt och negativt.

Efter att ha arbetat som yrkeslärare i snart tre år, har jag gång på gång uppmärksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hälsa. Frågan jag ställer mig undrande till är varför elever väljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien på en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av ämnet känns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen är fysiskt krävande och kan, bland annat leda till förslitningsskador.  Mitt syfte med studien är att få fram hur eleverna i årskurs ett och två på byggprogrammet ser på ämnet idrott och hälsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista året och finns därför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkäter på årskurs ett och två elever samt två idrottslärare. Eleverna på byggprogrammet fick friviligt svara på en enkät med frågor rörande bland annat hälsa, kost och motion. Idrottslärarna fick svara på en liknande enkät, för att se huruvida uppfattningarna skiljer sig åt. På första frågan om hur eleverna tycker att deras hälsa är, svarar alla förutom en, att den är bra och att ämnet idrott är viktig för hälsan. I min studie kan jag konstatera att elevers inställning till idrott och hälsa är positiv. Eleverna anser att ämnet är viktigt och skall finnas med på schemat. Studien visar också att eleverna har motivation till ämnet idrott. Idrottslärarnas uppfattning skiljer sig inte nämnbar åt från elevernas. Lärarna anser att elevernas hälsa är bra och att ämnet idrott kan komma att ha betydelse för elevernas kommande yrkesroll. Frågan kvarstår då varför fler och fler elever väljer bort idrotten under skoltid.

Bakgrund: Skoltrötthet är ett symtom på att någonting inte står rätt till. Det finns orsaker som påverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  själva  anger  att  hög  studietakt  och otillräckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. Skolhälsovården har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehållsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fem kategorier såsom; kartlägger elevens svårigheter, engagerar föräldrarna, följer upp studiemiljön, har en respektfull  inställning och reflekterar över egna insatser, med 13 underkategorier. Konklusion:   Resultaten   av   denna   studie   kan   bidra   till   att   utveckla   och   förbättra skolsköterskor  möjlighet  att  ge  stöd  till  skoltrötta  elever.  De  kan  även  utgöra  grund  för riktlinjer vid hantering av skoltrötthet så att elever inte utelämnas från stödinsatser.