341 |
Ett hjärtslag från döden : Kvinnors upplevelser av att leva med följderna av en hjärtinfarkt / A heartbeat from death : Women's experience of living with consequences of myocardial infarctionGidö, Martina, Holsteinson, Anna January 2011 (has links)
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor världen över. Symtomen kan skilja sig mellan könen och kvinnor får senare vård och behandling än män. Hälsan förändras efter en hjärtinfarkt och tiden efter är turbulent både fysiskt och känslomässigt för den drabbade kvinnan. Rehabiliteringsprogrammen som finns visar sig inte vara anpassade för kvinnors behov. Det behövs ett helhetsperspektiv i vården, då det finns brister i bemötandet mot kvinnliga patienter och informationsöverföringen till patienterna är otillräcklig. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med följderna av hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sökord i databaserna CINAHL, Academic Search Premier och Medline. Åtta artiklar valdes till resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Tiden efter hjärtinfarkten är turbulent och kvinnorna upplevde känslor av bland annat ilska, skuld, rädsla och trötthet. Hjärtinfarkten skapade ett behov av hjälp från familj och sjukvårdspersonal. Kvinnorna kom till insikt och gjorde omprioriteringar i livet. De uttryckte ett behov av mer information och kunskap om sin sjukdom. Resultatet visar att kvinnorna gjorde livsstilsförändringar och de upplevde att det fanns hopp om framtiden. Diskussion: Det är viktig att sjuksköterskan blir delaktig och har en närvaro i kvinnans vardag. Eftersom det finns en brist på information och kunskap är det viktigt att sjuksköterskan tar tag i detta problem och ser till att informationen överförs, förstås och upprepas. Sjuksköterskan måste ha en inställning om att alla människor är unika och vården ska enligt oss vara flexibel för olika behov. Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser, omprioritering och hälsa. Keywords: Myocardial Infarction, women, experience, reprioritisation and health.
|
342 |
Ett orättvist betygssystem? : Gymnasielärares syn på betygsättning inom Idrott & HälsaRegnell, Annika, Löfgren, Philip January 2011 (has links)
Tidigare forskning visar att elever anser att betygen i det nuvarande målrelaterade betygssystemet är orättvisa och att lärare utgår ifrån andra aspekter vid betygsättningen än att betygsätta elevernas kunskaper. Därmed valde vi att undersöka hur lärares bedömning och betygsättning utförs bland behöriga lärare för att få klarhet i om det nuvarande betygssystemet är ett rättvist betygssystem. Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter som behöriga gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa gör sin bedömning och betygsättning utifrån. Fokus riktas även åt att granska hur lärarna säger sig bedöma olika moment i undervisningen och vilka uppfattningar lärarna har kring det målrelaterade betygssystemet. Studien består av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med sju behöriga lärare i idrott och hälsa på gymnasiet. Studien visar att de behöriga lärarna i idrott och hälsa bedömer och betygsätter utifrån andra än gällande aspekter. Lärarna säger sig bedöma kondition och styrka utifrån olika tester i form av resultat för att kunna mäta elevernas utveckling av den fysiska statusen. Lärarna uppger att det nuvarande betygssystemet innehåller för få steg och att rättvisa betyg därmed inte kan sättas. Det framhävs av lärarna att lärare i samma ämne bör samarbeta och föra kontinuerliga diskussioner för att likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning ska kunna nås upp till.
|
343 |
Kostens utrymme i den svenska skolan : En studie i hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost och hur det tar sig uttryck i undervisningenOlsson, Michael, Sinani, Jores January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förstårelse för hur lärare inom det obligatoriska skolväsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hälsa. Kost innefattas i det bredare hälsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som många lärare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gång i kursplanen för Idrott och hälsa vilket kan ha att göra med vår målstyrda skola där innehållsval lämnas till enskilda lärare.Vi har därför valt att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att äta samt hur undervisningen förhåller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan ställda frågeställningar. Vi genomförde en kvantitativ enkätstudie över internet där vi valde att skicka ut enkäter till fler än 500 lärare på högstadiet. Vi fick svar från över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lärare undervisar om kost och att de väljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner. När det sker under teoripass så är det genom traditionell förmedlingspedagog. Två av tre lärare väljer att lägga ner mellan 1-6 timmar på kostundervisningen under ett läsår och vanligast är det att använda traditionella läromedel. Kostundervisningen knöts vanligtvis an till kostrekommendationer eller kost i samband med träning. De flesta rekommenderade eleverna att äta enligt Tallriksmodellen, en modell som bygger på att man ska äta allsidigt i rätt mängd. Allsidighet och variation var också ledordet när informanterna beskrev mer specifikt hur de rekommenderade eleverna att äta. Undervisningen förhöll sig därför inte helt efter vad Livsmedelsverket rekommenderar för bra kost, men mycket finns ändå med indirekt i Tallriksmodellen som informanterna anammat. Det finns skillnader mellan genus, men det är svårt att dra några större slutsatser om skillnader då vi har haft ett begränsat urval av informanter. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att fler kvinnor än män väljer att inte undervisa om kost, men att de kvinnor som undervisar om kost gör det i större utsträckning per läsår.
|
344 |
Inkluderande undervisning i en skola för alla : en kvalitativ studie om specialpedagogiken i ämnet idrott och hälsaStrehaljuk, Anna January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning. Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa. Visionen är att skapa en skola för alla, vilket alla skolor strävar efter men utan materiella resurser är det väldigt svårt att kunna tillgodose alla elever om själva budgeten är så pass begränsad. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2011</p>
|
345 |
En fråga om vikt : Hur påverkas sångrösten hos klassiska sångerskor av övervikt?Gustafsson, Stina January 2011 (has links)
Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil. / <p>Lärarexamen</p>
|
346 |
Ideal och verklighet. : Studiecirkelns betydelse för lärande och hälsa.Andersson, Karin January 2005 (has links)
Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkeln Det goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor. Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande. Oavsett deltagarnas motiv för cirkeldeltagandet har deltagandet haft betydelse för deras lärande och hälsa. Ett lärande som har visat sig som: förvåning, bekräftelse, förändrad handling, förstärkning och eller som att ta till sig boklig kunskap. Detta lärande har inneburit en anpassning utifrån respektive deltagares livsvärld. En livsvärldsanpassning som har betydelse så att deltagarna ska kunna må bättre, ha hälsa i sin vardag. Studiecirkeldeltagandet har, med andra ord, inneburit ett hälsolärande för deltagarna. Det framkommer även att studiecirkelns karakteristika liknar de fem första folkhälso-målen och att cirkelformen är flexibel. Detta innebär att en ideal studiecirkel har en anpassningsförmåga till både det omgivande lokalsamhället och deltagarna. Anpass-ningen har betydelse för cirkeln, deltagarna, lärandet och hälsan, vilket gör det möjligt att påstå att en idealt formad studiecirkel är både lärande och ger hälsa.
|
347 |
"Lätt är det inte, men det är inga svårigheter heller" : En studie om vad lärare i idrott och hälsa använder för verktyg vid bedömning och betygssättning / "It is not an easy task, but it is not a difficult one either" : A study of what tools teachers in physical education use for assessment and gradingIgerud, Cecilia, Brodin, Anna January 2012 (has links)
Aim The purpose of this study is to examine which tools teachers, teaching physical education, are using for assessment and grading in primary schools. Issues How it is perceived by teachers to assess and grade the students? How have the assessment and grading tools been developed? How do the teachers document what they assess and grade? How do the teachers communicate to the students what they assess and grade? Method The study has a qualitative approach in which the study design is represented by several semi-structured qualitative interviews. The semi-structured interview guide was authored using the foundations of ramfaktorteorin and an overall hermeneutisk approach. The interviews were then carried out with six physical education and health teachers from the Stockholm area. The interviews were recorded with a voice recorder and transcribed. Responses were categorized based on a hermeneutisk approach and interpreted using ramfaktorteorin. Results The teachers find it both positively and negatively to evaluate and grade their students. The major constraints mentioned by the teachers are time, knowledge and large groups of students, while the most common conditions for grading are Lgr11 and motivation. For assessment and grading different tools are used (Lgr11, notes, discussions among colleagues and written assignments) that are developed by Skolverket, in consultation with colleagues, individually or by independent schools leadership. To document the students, teachers particular utilizes assessment tools like matrices and journals developed from Lgr11 and also notes in various ways. Communication between students and teachers is done through both direct (formative feedback and lesson briefings) and indirect communication (message boards, logs, internet and distributed documents) where it primarily is the Internet, performance reviews and the students own interests that govern the teachers’ communication. Conclusions The assessment tools that the teachers in this study use for assessment and grading in physical education proves to be Lgr11, discussions among colleagues, written assignments of various kinds and notes written by the teacher when necessary. Some teachers have a more well-developed approach to the grading and assessment than others, which is reflected in their assessment tools. The study thus shows that more research and development, and knowledge of assessment and grading are required in order to develop appropriate assessment tools for teachers of physical education and health. / Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg lärare i idrott och hälsa använder sig av vid bedömning och betygsättning i grundskolans senare årskurser. Frågeställningar Vilka begränsande och underlättande faktorer upplever lärarna finns i arbetet med bedömning och betygssättning av eleverna? Hur har bedömningsverktygen tagits fram? Hur dokumenterar lärarna det de bedömer och betygssätter? Hur kommunicerar lärarna med eleverna om bedömning och betygssättning? Metod Studien har en kvalitativ ansats där studiedesignen representeras av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. En intervjuguide författades med hjälp av ramfaktorteorins grundtankar samt ett övergripande hermeneutiskt synsätt. Intervjuerna genomfördes med sex undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in med diktafon för att därefter transkriberas. Svaren kategoriserades utifrån ett övergripande hermeneutiskt synsätt och tolkades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultat Lärarna upplever det både positivt och negativt att bedöma och betygssätta sina elever. De största begränsningarna som nämns av lärarna är tid, kunskap och stora elevgrupper medan det som underlättar är Lgr11 och motivation. Vid lärarnas bedömning används olika verktyg (Lgr11, anteckningar, diskussioner kollegor emellan samt skriftliga inlämningar) vilka är framtagna av Skolverket, i samråd med kollegor, enskilt eller via friskolors ledning. För att dokumentera eleverna använder lärarna framförallt bedömningsverktygen matriser och journaler som är framtagna med stöd i Lgr11 samt anteckningar på olika sätt. Kommunikationen mellan lärarna och eleverna sker via både direkt (formativ återkoppling och lektionsgenomgångar) och indirekt kommunikation (anslagstavlor, loggböcker, internet och utdelade dokument) där det framförallt är internet, utvecklingssamtal och elevernas eget intresse som styr lärarnas kommunikation till eleverna. Slutsats De bedömningsverktyg som lärarna i studien använder i ämnet idrott och hälsa är Lgr11, diskussioner kollegor emellan, skriftliga inlämningar av olika karaktär samt anteckningar som författas av läraren vid behov. En del lärare har ett mer välutvecklat synsätt när det gäller bedömning än andra, vilket visar sig i deras bedömningsverktyg. Studien visar därmed att mer forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om bedömning och betygssättning krävs för att utveckla lämpliga bedömningsverktyg för lärare i idrott och hälsa.
|
348 |
16-17 åringars lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna : En prospektiv konstanalysstudie i StockhomsområdetBorg, Linda, Wedberg, Helen January 2012 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras: Hur väl uppfyller gymnasieelevers lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring? Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls? Metod Metoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under lunchtiderna i en skolveckas tid. Analyser gjordes i ett kostregistreringsprogram med stöd av portionsguidböcker för att bedöma vikten på olika råvaror utifrån fotografierna. Resultatet har jämförts mot Livsmedelsverkets rekommenderade lunchintag. Resultat Resultatet i vår studie visar på låga intag av samtliga energi- och näringsämnen som vi har undersökt. Ett undantag finns där pojkarna i undersökningen uppnår rekommenderad mängd av protein i varje lunch (100- 196 %) medan flickorna uppnår mellan 8-136 procent. Kolhydratsintaget per lunch varierade mellan kön och dag där pojkarna uppnådde mellan hälften till dubbelt så stora mängder medan tjejerna näst intill aldrig uppnår rekommenderat intag (49-230 % för pojkarna samt 4-102 % för flickorna). Intaget av fett varierade mellan hälften och fyra gånger rekommenderat intag för pojkarna medan flickorna aldrig uppnådde rekommenderat intag. Energiintaget varierar från 4,8 procent till 166 procent per lunch för båda könen. Pojkarna får i sig mer än rekommenderad mängd energi(protein, kolhydrater och fett tillsammans) tre av fem undersökta luncher medan flickorna inte uppnår rekommenderad mängd energi vid någon av luncherna. Intag av vitaminer och mineraler är generellt lägre än rekommenderade intag. Resultatet av intaget av vitamin D utmärkte sig dagen då fet fisk serverades (15 samt 7 gånger så stora intag jämt emot de rekommenderade mängderna). SlutsatsGymnasieelevernas lunchvanor i vår undersökning resulterade i låga energi- och näringsintag i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Förutom pojkarnas samtliga intag av protein. Generellt ligger pojkarna närmare de rekommenderade intagen än vad flickorna gör varje dag i samtliga ämnen, dock är de sällan uppnådda. [1] Mat som intas mellan klockan 11.00 -13.00
|
349 |
Ungdomars kostvanor och kunskaper om karies : en enkätstudieZepeda, Rosibel January 2012 (has links)
No description available.
|
350 |
Motivation till lärande : En studie om lärares olika arbetssätt med att motivera elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd.Nilsson, Robert, Bolmgren, Elin January 2011 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige. I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne idrott och hälsa samt textilslöjd. I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen. Lärarna anser också att motivation hos eleverna är drivkraften för ett lärande. Olika strategier används för att öka motivationen till lärande hos eleverna. Betyg och att eleverna får välja fritt mellan olika moment är bidragande faktorer för att få eleverna att prestera och lära enligt lärarna. Elevernas inställning till ämnena är olika beroende på ämne och lärare men generellt för studien anser samtliga elever att lärarnas försök att väcka intresse hos dem inte är någon avgörande faktor för deras motivation till att prestera. En viktig slutsats som vi kan dra utifrån diskussionen är att yttre faktorer som betyg och resurser som modern teknik påverkar motivationen till lärandet hos eleverna. Inre faktorer som att lärandet stärker självkänslan och samtidigt driver eleven till lärande för egen vinning skull anses vara något som kommer i andra hand. Resultaten visar att lärarnas sätt att undervisa skapar negativa effekter på elevernas lärande om eleverna får valmöjligheter utan ramar och riktlinjer. Elevernas rädsla för att misslyckas blir större än strävan att lyckas på grund av denna inställning hos lärarna.
|
Page generated in 0.024 seconds