Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärare i idrott och hälsa A arbetar med kursplanens mål: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1) på gymnasiet. Syftet är vidare att undersöka om det är någon skillnad på kvinnliga och manliga arbetssätt när det gäller: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1). Metod Till denna studie har en kvalitativ intervjustudie och en dokumentanalys av läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A använts. Intervjustudien utfördes på nio lärare i idrott och hälsa A utspridda på 6 olika gymnasieskolor. Dokumentanalysen sammanfattar relevanta delar till denna studie utifrån läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A. Resultat Resultaten visar att det finns betydande skillnader hur olika lärare i idrott och hälsa A utformar sin undervisning inom målet spänningsreglering och stresshantering. Detta visar sig i form av olika undervisningsmetoder, hur mycket tid/plats som ges till målet, hur läraren tolkar kursmålet samt hur läraren bedömer sina elevers kunskaper. Utifrån ett genusperspektiv av de intervjuade lärarna fanns det inget som tyder på att upplägget av undervisningen inom målet spänningsreglering och stresshantering skulle skilja sig åt beroende på lärarens kön. Slutsats Denna studie visar att många lärare har svårt att tolka begreppen spänningsreglering och stresshantering. Detta medför att undervisningens innehåll skiljer sig åt mellan skolor beroende på hur läraren tolkar målet: "Kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering"(Skolverket, 2000, s. 1). Denna studie kan vara till nytta för att belysa vad spänningsreglering och stresshantering innebär och vilka arbetssätt lärare i idrott och hälsa A kan använda sig av för att nå kursmålet.

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte är aktiva i någon föreningsidrott samt hur idrott och hälsa kan få fler elever intresserade och engagerade i föreningsidrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i ämnet idrott och hälsa ser ut. Studien utgår från strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version av Sport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte är aktiva i en idrottsförening har låg motivation till idrott och hälsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte är delaktiga i någon idrottsförening är främst att de inte har något intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en idrottsförening. För att eleverna ska få ett större intresse av att bli aktiva i en idrottsförening framkommer faktorer som ligger hos läraren samt att eleverna vill prova på fler olika aktiviteter. Nyckelord: Idrott och hälsa, Föreningsidrott, Föreningsinaktiv, Motivation

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar. Anledningen till att vi intervjuat lika många av varje kön är för att vi ville undersöka om det fanns några skillnader mellan könen. Samtliga elever vi intervjuade går andra året på gymnasieskolan och läser den obligatoriska kursen idrott och hälsa A. Resultatet visar att samtliga elever i undersökningen har en bristande motivation till idrott och hälsa. Anledningarna till den bristande motivationen skiljer sig dock åt, liksom faktorerna som skulle kunna påverka elevernas motivation positivt. Intressant med resultatet är att hälften av de intervjuade eleverna egentligen tycker att det är roligt med idrott och hälsa, men på grund av situationen runt lektionerna väljer de ändå att avstå. I det avslutande diskussionskapitlet lägger vi stor vikt vid vad vi som lärare kan göra för att få så många elever som möjligt att känna sig motiverade till idrott och hälsa.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och låg grad av standardisering för att få svar på problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslärare i grundskolans senare år som alla har genomgått utbildning i ämnet. Lärarna arbetar på sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lärare anser att begreppet hälsa är svårdefinierat. De olika sätten att se på hälsa gör att hälsoundervisningen ter sig mycket olika beroende på vem det är som undervisar, trots att betygskriterierna är desamma. Oliktänkandet kring hälsa gör att lärarna planerar och genomför hälsoundervisningen så att den stämmer överens med deras egen övertygelse. Bland annat undervisar de i ergonomi, konditionsträning, styrketräning, kost, yoga, massage och avslappning. En del av lärarna låter sina elever skriva ett hälsoarbete inom ramen för hälsoundervisningen. De flesta lärarna strävar dock efter att varva teori och praktik i sin undervisning. Av undersökningen framkommer även att lärarna bedömer att idrottsundervisningen berikar eleverna ur hälsosynpunkt på olika sätt, ofta kopplat till hur fysiskt aktiv eleven är på fritiden. Anmärkningsvärt är att endast en av lärarna reflekterar över de elever som både fysiskt och psykiskt far illa av idrottsundervisningen och att detta i det närmaste leder till motsatsen till hälsa.

Momentet dans i skolan har förändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att, utifrån elever och lärares perspektiv, undersöka i vilken utsträckning dans förekommer i skolan. Dessutom är syftet att se elever och lärares syn på dans i skolan och på fritiden. Undersökningsgruppen som låg till grund för resultatet var 150 elever i år 9 och sex lärare i idrott och hälsa. Metoderna i studien var enkätundersökning och intervjuundersökning. Resultatet visar att eleverna och lärarna i idrott och hälsa är eniga om vilka danser som förekommer, men har olika åsikter om hur ofta dans finns med i undervisningen. Eleverna och lärarna har tillräckliga kunskaper i dans i skolan, men eleverna anser inte att de kunskaper de får i undervisningen är till någon nytta på fritiden. Lärarna hävdar att deras kunskaper är tillräckliga för att utöva dans på fritiden. Resultatet visar att majoriteten av lärarna bedömer sina elevers kunskaper likvärdigt. Både eleverna och lärarna är positivt inställda till dans i skolan och på fritiden. Studien visar att eleverna upplever att dansundervisningen är rolig och lätt och lärarna anser att det finns stora möjligheter med dans, men det är svårt att få med sig alla eleverna. Sökord: dans, dansundervisning, idrott och hälsa, inställning.

This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient’s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%). There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing. Women have a higher score in quality of life. Between allogeneic and URD transplantation there is a significant difference in some items. About 49 % of all patients had side effects after the stem cell transplantation. Of the whole group, 86 % measured a high score for emotional support from their family in the section about social wellbeing. Based on this study there is a need to modify the information to men and women respectively because of the significant differences in quality of life for these groups.  Measuring quality of life ought to be continuous before, during and after the process of stem cell transplantation. It is important for nurses to identify patients who are in need of support, to be able to give good nursing in both inpatients and outpatients.   Keyword: “Health” “Quality of Life” “Allogeneic stem cell transplantation” “Leukaemia”

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa ser på likabehandling och hur det arbetas med detta på skolorna. Fem lärare observerades under totalt 20 tillfällen och intervjuades därefter. Resultatet från undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner där lärarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrättavisningar. Även för flickorna var tillrättavisningar den dominerade formen av interaktioner. Lärarna påpekade under intervjuerna att eleverna ska behandlas individuellt och att inga skillnader mellan könen bör göras. En slutsats av arbetet blev att alla, med andra ord lärare, elever och skolan som institution, har ansvar för att likabehandling uppnås. Dessa tre aktörer är beroende av varandra för att arbetet med likabehandling ska fungera, men resultatet från intervjuerna visade även att samspelet mellan lärare-elev och elev-lärare var något extra viktigt för att få en fungerande undervisning.

<p>Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa.</p><p>Vår huvudfrågeställning var:</p><p>                        * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa?</p><p> </p><p>Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:</p><p>                        * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?</p><p>                        * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?</p><p>                        * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning?</p><p> </p><p>Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor.</p><p>Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen.</p>

<p>Momentet dans i skolan har förändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att, utifrån elever och lärares perspektiv, undersöka i vilken utsträckning dans förekommer i skolan. Dessutom är syftet att se elever och lärares syn på dans i skolan och på fritiden. Undersökningsgruppen som låg till grund för resultatet var 150 elever i år 9 och sex lärare i idrott och hälsa. Metoderna i studien var enkätundersökning och intervjuundersökning. Resultatet visar att eleverna och lärarna i idrott och hälsa är eniga om vilka danser som förekommer, men har olika åsikter om hur ofta dans finns med i undervisningen. Eleverna och lärarna har tillräckliga kunskaper i dans i skolan, men eleverna anser inte att de kunskaper de får i undervisningen är till någon nytta på fritiden. Lärarna hävdar att deras kunskaper är tillräckliga för att utöva dans på fritiden. Resultatet visar att majoriteten av lärarna bedömer sina elevers kunskaper likvärdigt. Både eleverna och lärarna är positivt inställda till dans i skolan och på fritiden. Studien visar att eleverna upplever att dansundervisningen är rolig och lätt och lärarna anser att det finns stora möjligheter med dans, men det är svårt att få med sig alla eleverna.</p><p>Sökord: dans, dansundervisning, idrott och hälsa, inställning.</p>