Syfte: Syftet med min uppsats var att undersöka hur idrottslärare arbetar för att motivera omotiverade högstadietelever till att delta i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna? Metod Metoden som har använts under datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom det lämpade sig bäst för uppsatsens syfte. Fyra stycken idrottslärare med varierande erfarenheter som idrottslärare intervjuades. Innan intervjuer med lärarna skrevs en intervjuguide som senare låg till grund för intervjuerna. Intervjuerna spelades in, med respondentens godkännande, för att sedan transkriberas ner för en tydligare överblick. Resultat Min första frågeställning lyder: Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa? Resultatet som framkommit tyder på att lärarna inte upplever att det är något problem med elever som inte vill delta. Deras erfarenheter är att de flesta tycker att idrottslektionerna är roliga men att det såklart finns undantag.  Min andra frågeställning är: Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna? Resultaten är att idrottslärarna framförallt försöker hitta elevernas inre motivation, de försöker få eleverna att ha roligt. Detta gör de genom att utmana och berömma eleverna.  Slutsats Min slutsats är att lärarna använder olika metoder för att motivera omotiverade elever till att delta på idrottslektionerna. Alla försöker involvera eleverna på ett eller annat sätt. De försöker också jobba mycket med beröm och positivförstärkning. En annan intressant slutsats är att alla elever är olika och att det som lärare krävs att man kan vara flexibel och behandla eleverna efter vad situationen kräver.

Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån tre utvalda teorier i form av läroplansteori, ramfaktorteori samt Wiliams five ”key strategie”. Studiens resultat visar att läroplansreformen har verkat positivt för likvärdigheten i flera avseenden. Framför allt upplever respondenterna i studien att tydligheten i både läroplanen och den specifika kursplanen för idrott och hälsa har blivit bättre än i föregående dokument. Resultatet visar även att respondenterna överlag ställer sig positiva till den nya betygsskalan som infördes. Resultat visar dock att det även finns invändningar mot både läroplanen och den nya betygsskalan. Bland annat menar flertalet respondenter att kunskapskraven fortfarande är svårtolkade. Studien visar även att det finns ett antal ramfaktorer som påverkar möjligheterna till en likvärdig bedömning i ämnet idrott och hälsa.

Denna studie inriktar sig emot att belysa lärare och elevers syn samt uppfattning om förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Två kvalitativa respondentintervjuer genomfördes med lärare på gymnasiet samt två kvalitativa gruppintervjuer med elever på gymnasiet. Dessa metoder användes för att få en djup bild av respondenternas erfarenheter och känslor gällande fenomenet. Det teoretiska ramverk som denna studie vilar i stort sätt på begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Som till stort handlar om det salutogena hälso-kontinuumet och hur begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar detta. Resultatet visar att det finns en ganska traditionell bild av vad teori och praktik är och även vad ämnet först och främst handlar om. Det var en kombination av teori och praktik som lärarna lyfte som det viktigaste för att eleverna skulle få en undervisning som var både hanterbar, begriplig och meningsfull. Dessutom lyfter båda de medverkande lärarna att det fanns en ökad teori mängd i ämnet och detta hade både positiva och negativa följder för ämnet och elevernas möjlighet att känna en stark känsla av sammanhang. Vidare i resultatet presenteras elevernas syn på deras egen undervisning och vad det är som är motiverande, vad som gör det lätt att förstå och ta till sig innehållet i ämnet. Aspekter som kombination av teori och praktik, rörelseaktiviteter, dialog med läraren och kunniga lärare är alla faktorer som eleverna på något sammanhang betonar i relation till undervisningen. Till slut visar det sig även att det som eleverna vill ha ut av sin undervisning för att den ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull är relativt liknande med hur de redan uppfattar ämnet.

Intresset för hälsa har fått allt större betydelse i människors vardag. Något som också tar sig uttryck i arbetslivet då allt fler organisationer arbetar med friskvård. Friskvårdssatsningarna kan bland annat bestå av betalda träningskort och anmälningsavgifter till olika motionslopp men också lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen är att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvård och hälsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvård är, på vilket sätt friskvårdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen. Genom att göra en kvalitativ undersökning utifrån en induktiv ansats var vår avsikt att få en djupare förståelse för hälsa och friskvårdsarbete. Två arbetsgivarrepresentanter och fyra arbetstagarrepresentanter intervjuades i syfte att kunna upptäcka likheter och skillnader i deras uppfattningar. Resultaten visar att arbetsgivarens primära syfte för friskvårdssatsningar är att sänka sjukfrånvarokostnaderna, något som också arbetstagarna är medvetna om. I stället för att misstro företagets motiv ser de anställda friskvårdssatsningarna som en frivillig förmån som skapar trivsel. De anställda har också en mer djupgående syn på hälsa som involverar psykisk, fysik och social hälsa medan arbetsgivaren har en mer övergripande definition av begreppet. Anledningen är att arbetsgivaren inte vill kategorisera personalen utifrån en bestämd definition. Resultaten visar att friskvårdsarbetet tog fart på allvar när sjukskrivningskostnaderna steg i början av 2000-talet men är idag inte lika omfattande. Friskvårdsarbetet är idag mer rutinmässigt och halvhjärtat eftersom sjukfrånvaron inte längre ses som ett lika stort hot.   Nyckelord: hälsa, friskvård, sjukfrånvarokostnad, organisation, upplevelse.

Syfte: Denna studie syftade till att undersöka hur vanligt det var med smärtrelaterade symptom på ett företag, hur levnadsvanorna för de anställda ser ut och vilka samband som finns mellan levnadsvanor och självupplevda besvär och arbetsförmåga. Metod: För denna studie valdes en kvantitativ metod med hjälp av en enkät. Frågorna till denna enkät valdes ut från validerade frågor ifrån tidigare studier. Frågorna innehöll bl.a. vikt, längd, civilstånd, utbildning, smärtrelaterade symptom i 9 områden totalt på kroppen (bl.a. nacke, axlar, knän m.m.), kost, fysisk aktivitet (mätt med Saltin-Grimby skalan), sömnkvalitet, stress och självupplevd arbetsförmåga. Först jämfördes män och kvinnor sinsemellan och när samband mellan levnadsvanor och olika besvär skulle undersökas, jämfördes hela populationen. Företaget som studien genomfördes specialiserar sig på tillverkning av hytter och andra systemkomponenter till anläggningsmaskiner. Deras produktionsprocess består av svets, målning och montering. Resultat: Totalt deltog 155 i studien, varav 130 var män, 24 kvinnor och en deltagare som inte angav sitt kön. Resultaten visade att både män respektive kvinnor hade ett genomsnittligt BMI på 27 och 26, vilket motsvarar övervikt för båda könen. Både män och kvinnor uppgav att de rörde på mycket och mindre än en femtedel uppgav en stillasittande fritid, motsvarande Saltin-Grimby grad 1 av 4. Båda könen uppgav goda matvanor, med lågt intag av sötsaker såsom chips, choklad/godis m.m. Dock åt nästan en femtedel av både män och kvinnor fiber mindre än 1 gång/vecka. Nästan hälften av alla deltagare hade dåliga sömnvanor, mätt med hjälp av PSQI (Pittsburgh Sleep Quality Index), där en sammanlagd poäng av 5 poäng eller mer är en indikation till dåliga sömnvanor. Minst 12 % av samtliga deltagare i studien hade haft ont under de senaste 7 dagarna. Avseende samband, så sågs att de som hade dåliga sömnvanor upplevde mer stress, mer smärta, angav en sämre arbetsförmåga och skattade sin fysiska och psykiska hälsa lägre. De som angav lägre fysisk aktivitetsnivå (väldigt få) uppvisade inga samband med ökad smärta eller stress. Slutsats: Fysisk aktivitet hade i denna studie inte något samband med någon upplevd smärta, stress eller arbetsförmåga, men upplevelsen av den fysiska hälsan var lägre hos dem som uppgav sig vara mer fysiskt inaktiva. Däremot visade denna studie på ett samband mellan hur bra man sover och hur man upplever sin arbetsförmåga, sin upplevda hälsa, stressnivåer och smärtrelaterade symptom.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.  Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?  Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hälsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?  Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hälsa? Metod: En enkätundersökning utfördes i två skolor inom Stockholms län. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 år som deltog. Enkäten var uppdelad i fyra delar efter frågeställningarna. Svaren på enkäten kategoriserades och analyserades för att kunna svara på frågeställningarna   Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade någon sorts vana av tv- och datorspel. Ju fler dagar per vecka de spelade, ju fler timmar i följd spelade de. Den största anledningen till att spela tv- och datorspel är för att aktiviteten upplevs som kul. Över 50 procent av respondenterna i denna studie, oberoende om de spelar tv- och datorspel eller inte, nådde FHI:s rekommendationer av fysisk aktivitet. De som spelar tv- och datorspel spenderar lite mindre tid med sin familj än de som inte spelar alls. Över 80 procent av alla respondenter, oavsett om de spelar eller inte ansåg att de psykiskt/mentalt mår bra eller superbra. Det framkommer även att de som spelar sju dagar per vecka även har högst betyg. Slutsats: Sammanfattningsvis tyder denna studie på ett positivt samband mellan en hög grad av tv- och datorspel och högt betyg i idrott och hälsa. Denna studie tyder även på att tv- och datorspel inte påverkar vare sig den fysiska eller psykiska hälsan. Den sociala hälsan är däremot svårare att tyda då resultaten inte visar någon större skillnad mellan olika grupper och tidigare forskning säger emot varandra. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta. Informanterna i studien angav olika beskrivningar hur de använder måltiden som ett lärtillfälle och vilken betydelse måltiden har för elever på högstadiet. Det var beskrivningar både mot positiva och negativa riktningar, som fick bli symbol för studiens rubrik - på gott och på ont. Den pedagogiska måltiden lyftes fram från ett socialt perspektiv. Vid måltiden fanns tid att lära känna eleverna bättre och informanterna såg sig som förebilder för eleverna. Måltiden skapade förutsättningar för gemenskap och relationer mellan informanter och elever stärktes. Genom måltiden angav informanterna att den var viktig för elevernas socialisation. Den pedagogiska måltiden lyftes också fram som arbetsam, jobbig och den kunde skapa konflikter mellan personalen. Informanterna angav att måltiden ansågs var en extra arbetsuppgift för dem att utföra under skoldagen och att de var tveksamma till att använda måltiden som en pedagogisk miljö för elever på högstadiet. Miljön i matsalen beskrevs som stressig och maten med blandade känslor. Att skolmåltiden hade betydelse för elevernas hälsa var gemensamt hos alla informanter i studien.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp. Kategorierna visar vad som engagerar informanterna i deras kliniska arbete med hemlösa. Konklusion: Känslorna som tandvårdspersonalen erhåller vid det kliniska arbetet med hemlösa utgör en grund för det engagemang som personalen känner för arbetet. Dock är det flera faktorer som samverkar till detta engagemang.

Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning använde sig av tobak dagligen i åldern 16-84. Tobaksbrukets inverkan på den orala hälsan visade på en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att tobaksbruket hos meniga och specialistofficerare är omfattande och dess form varierar beroende på anställningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hälsan påverkar individens livskvalitét och den allmänna hälsan i övrigt. Syfte: Beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige.Frågeställningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan? Metod: Enkätstudie Resultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak. Tolv (50 %) av dessa individer uppgav att de brukade snus, 8 (33 %) att de brukade cigaretter och 4 (17 %) uppgav ett blandbruk. Studien visade på ett dagligt tobaksbruk. Deltagranas upplevelse av den orala hälsan angavs på en skala 1-10 och där medelvärdet bland deltagarna var 8,66. Konklusion: Snus var den vanligaste tobaksformen följt av cigaretter, båda brukades främst dagligen. Upplevelsen av den orala häslan var bra hos majoriteten av deltagarna där 45 (87 %) individer uppgav ett värde mellan 7-10 på vas-skalan.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar. Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt. En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa. Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom. Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013. Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd. Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa.