Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? – En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school). Religionsvetenskap och lärande, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur två skolor i Skåne integrerar hälsa och livsstil i sin undervisning för elever i grundskolan samt på vilket sätt detta sker. Vi vill även undersöka skillnaden mellan de två skolorna eftersom skola 1 är profilerad hälsoskola och skola 2 är en ”vanlig” skola. Genom att intervjua två pedagoger (en från vardera skola) ville vi ta reda på hur pedagogerna på skola 1 och 2 arbetar i klassrummet för att integrera hälsa och livsstil i undervisningen. För att ta reda på elevernas perspektiv genomförde vi enkätundersökningar med eleverna från de två olika skolorna. Resultatet vår undersökning gav pekar på att det finns skillnader i arbetet kring hälsa och livsstil på de två skolorna. Skola 1 arbete visade inte en tydlig integration av hälsa och livsstil i de andra skolämnena utan hade fokus på idrottslektionerna. Vi kan konstatera att eleverna på de båda skolorna har ett likartat tänk kring vad hälsa och livsstil är och i vilka ämnen de anser hälsa och livsstil kan kopplas samman med.Nyckelord: Hälsa och livsstil, integrering, hälsofrämjande arbete, hälsoprofilerad skola kontra skola.

Kvinnors hälsa och media. En kvalitativ studie angående om media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa. / The health of women and media. A qualitative study regarding if media have any effect on women in their way of looking at their health.

Att med enkla medel förbättra byggelevers fysiska status för ett friskare och längre arbetsliv.

Den digitala utvecklingen till följd av Covid-19 pandemin har lett till genomgripande förändringar för många yrkesverksamheter och organisationer, även inom vård-och omsorg. Under de senaste åren har etableringen av digitala vårdgivare ökat explosionsartat i Sverige, där Covid-19 pandemin varit en bidragande faktor som krävde att vården förändrade sin verksamhet och ökade behovet av läkarvård via internet. Detta har lett till att flertalet vårdgivare numera erbjuder en snabbare och mer lättillgänglig kontaktväg till vården digitalt, även inom psykoterapeutisk vård och behandling. Intresset för denna uppsats är hur digitaliseringen av psykoterapi och framväxten av onlineterapi upplevs av professionen. Uppsatsen undersöker därmed om psykologer och psykoterapeuter upplever att framväxten av onlineterapi har förändrat deras förutsättningar att utöva sin kompetens och professionella yrkesroll. Utifrån Brante, Svensson och Svenssons teoretiska perspektiv om professioner och professionalitet, undersöker uppsatsen hur framväxten av onlineterapi har förändrat yrkeskårens egna upplevelser av kognitiva och sociala aspekter som enligt författarna karaktäriserar en profession. Genom kvalitativ intervjumetod och kvalitativ innehållsanalys, finner uppsatsen ett resultat som tyder på att psykoterapeuter och psykologer upplever att deras möjlighet att utöva sin kompetens och professionella yrkesroll begränsas vid onlineterapi. Majoriteten av uppsatsens respondenter upplever en försämrad möjlighet att utöva en likvärdig behandling och bedömning digitalt på grund av teknikens begränsningar. Resultatet indikerar även på att psykologer och psykoterapeuter upplever att sociala aspekter som karaktäriserar professionen, som bland annat hög autonomi och förtroende från allmänheten, har eller riskerar att förändras till följd av den ökade digitaliseringen av psykoterapi. Sammanfattningsvis så tyder resultatet på att respondenterna upplever att framväxten av onlineterapi riskerar att försvaga vissa centrala attribut av psykologer och psykoterapeuters professionalitet. Uppsatsen finner dock skillnader i resultatet beroende på respondenternas terapeutiska inriktning och organisatoriska verksamhet (regional/privat), vilket framtida forskning uppmuntras att studera vidare.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på hur gymnaster på elitnivå mår. Studiens frågeställningar är följande: Har gymnasten upplevt att elitkarriären påverkat välmående? Vilka faktorer påverkar elitgymnastens välmående? Metod Genom ett bekvämlighetsurval hittades sex deltagare som tävlade på elitnivå inom de gymnastiska disciplinerna truppgymnastik, trampolin och rytmisk gymnastik. Två av deltagarna är kvinnor och fyra är män. Deltagarna är mellan 19 och 26 år och har 7 och 20 års erfarenhet som aktiva gymnaster. En semistrukturerad intervjuguide användes vid intervjuerna. Empirin bearbetades genom en innehållsanalys. Studien bygger på det teoretiska ramverket ‘Biopsykosociala idrottsskaderiskprofilen’. Resultat De olika teman som tas upp i resultatet är Negativa faktorer och Positiva faktorer, samt Sociala Faktorer och Faktorer från klubben. Resultatet strukturerades med hjälp av det teoretiska ramverket till inre och yttre faktorer. Dessa teman beskriver mer djupgående hur deltagarna har upplevt att elitkarriären påverkat deras välmående på olika sätt. I resultatet framkommer bland annat att flera deltagare känner press och prestationsångest inför tävling och att mental träning är en viktig aspekt inom gymnastiken. Faktorer från klubben handlar om hur träningskulturen och relationen till tränaren påverkar gymnastens välmående. Det visar sig även att gymnaster kan bli uppmanade att träna trots att de är sjuka. Slutsats Sociala faktorer visar sig ge en positiv påverkan på elitgymnastens välmående där goda vänskapsrelationer och en positiv träningskultur kan vara avgörande för välmåendet. Studien kom även fram till negativa och positiva faktorer som påverkar elitgymnastens välmående. De positiva är: motivation, attityd, självkännedom &amp; mognad och mental träning. De negativa är: press, överträning och skador, tar mycket fritid och konsekvenser av intensiv träning. Då det framkom i studien att gymnaster blir uppmanade att träna även fast de är sjuka vore det intressant för vidare forskning att undersöka hur tränare tar hänsyn till elitgymnasternas dagsform och välmående i förhållande till träningen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p><p> Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.</p></p><p><p><p>Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.</p><p>Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.</p><p>Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer. Min förhoppning är att detta arbete kan vara med och skapa en ansats till en framkomlig väg där skolledare, lärare och elever ges goda förutsättningar till harmonisk utveckling, sida vid sida.</p></p></p>

Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie. Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor. Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren. Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer. Min förhoppning är att detta arbete kan vara med och skapa en ansats till en framkomlig väg där skolledare, lärare och elever ges goda förutsättningar till harmonisk utveckling, sida vid sida.

Studien undersöker vilken betydelse unga kvinnor menar att skolidrotten har och har haft för deras hälsa och välbefinnande. Unga kvinnor är en särskild utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa, och fysisk aktivitet skulle kunna vara lösningen på detta. Undersökningen grundar sig i skolidrotten då grund- och gymnasieskolan har ett stort ansvar och kapacitet att påverka befolkningens intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott och fysisk aktivitet är bra för individens och samhällets hälsa och välbefinnande och förbättrar folkhälsan, därmed har skolidrotten en stor potential till att förbättra folkhälsan. Studien använder kvalitativ fokusgrupp som metod för att undersöka vilken betydelse målgruppen menar att skolidrotten har haft på deras hälsa och välbefinnande. Studiens resultat visar att skolidrotten har goda möjligheter att väcka intresse för idrott och fysisk aktivitet hos vissa individer men att majoriteten känner att skolidrottens prestationskrav och bedömningsstil skapar en ohälsosam förståelse för idrott och fysisk aktivitet vilket leder till att idrott och fysisk aktivitet inte blir en självklar del av individens vardag. Tävlingsfokus och tydlig inriktning på traditionella bollsporter nämns också som hinder för att bygga en sund relation till idrott och fysisk aktivitet, samt medför att upplevelsen av skolidrotten blir negativ.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om hälsoundervisning i idrott och hälsa samt hur de anser att undervisningen skulle kunna utvecklas på ett lärofrämjande sätt. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av elevintervjuer. I studien har sex elever intervjuats från tre olika gymnasieskolor. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys. Elevsvaren visar att undervisningen präglas av ett salutogent perspektiv på hälsa där fokus främst riktades mot att utveckla hälsoundervisningen kopplat till kost, både genom att belysa riskfaktorer med en dålig kost och fördelarna med en välbalanserad kost. Studiens slutsats är att eleverna har tillägnat sig övervägande del om fysisk hälsa snarare än psykisk hälsa och social hälsa. Kostundervisningen anses ha varit bristfällig. Slutligen lyfte eleverna delade meningar gällande hur hälsoundervisningen bör utformas på ett lärofrämjande sätt

I dagens samhälle får vi ofta höra vikten av att erhålla en god hälsa. Idrottsundervisningen är därmed ett ypperligt tillfälle att lära sig vad hälsa är, hur en hälsosam livsstil ser ut och vilka livsval som bör göras för att erhålla en god hälsa. Problematiken är dock att lärare i ämnet idrott och hälsa upplever hälsobegreppet som ett komplext och svårtolkat begrepp. Lärare tolkar därav hälsobegreppet på olika sätt och integrerar olika aspekter såsom fysisk, social och psykisk hälsa i sin undervisning. Därför är syftet med vårt arbete att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa undervisar om hälsa i skolan med hänsyn till skolans styrdokument, samt att identifiera vilka aspekter av hälsa som inkluderas i hälsoundervisningen. Frågeställningarna som denna uppsats har för avsikt att besvara är:  Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med undervisning om hälsa i skolan? Vilka aspekter av hälsa undervisar lärare om i ämnet idrott och hälsa i skolan? Hur formas idrottslärarens hälsoundervisning i skolan kopplat till styrdokumenten? Studien bygger på kvalitativ insamlad material i form av intervjuer av sex högstadielärare i ämnet idrott och hälsa. Samtliga intervjuer transkriberades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats. Vidare används begreppet “hälsolitteracitet” i syfte att tolka lärarnas upplevelser av hälsa och hur hälsa konkretiseras i läroplanen. Resultatet visar hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa upplever hälsa som ett diffust begrepp och därför tolkas det på många olika sätt. Vidare framgår det även hur undervisningens fokus framförallt ligger på den fysiska hälsoaspekten samtidigt som de psykiska och sociala aspekterna av hälsa får minimalt utrymme. I slutsatsen lyfter vi problematiken med detta då utbildningen varken blir jämställd eller rättvis. Därför kan hälsolitteracitetens fem kategorier fungera som en mall för att säkerställa att alla lärare tolkar och integrerar samma aspekter av hälsa i sin undervisning.